Hur vi arbetar i Söder

Hur vi arbetar i Söder

Idag lever vi i ett kunskaps- och informationssamhälle och vad vi idag kan se så kommer detta att fortsätta. Därför gäller det att träna våra ungdomar så att de kan leva i detta samhälle. Detta medför även fler (och ibland även nya) sätt att lära.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi lär hela livet! För att kunna göra det så behöver vi vara nyfikna, öppna för intryck, samla information samt sortera och bearbeta, se helheter, förstå hur allt hänger ihop, våga prova sina kunskaper och få de bekräftade.

Eleverna är med om en intensiv påverkan (från flera olika håll) hela dagarna. Mycket av informationen bara susar förbli. Det är inte längre bara i skolan och av sin lärare som man lär sig saker längre.

När man har en stark vilja för något, då är man motiverad. Motivationen påverkas bäst när man ser vad man får ut av att lära sig något. För att nå detta är det viktigt att man är delaktig i sitt lärande. Även om det kan vara lättare att låta någon annan bestämma åt en.

Eleverna måste tänka över hur de lär sig. Ibland lär man sig saker utan att fundera över det och ibland går det trögt och man måste kämpa. Det man vet är att det är lättare att lära sig om man är motiverad.

För att eleven ska känna sig motiverad och delaktig gäller det att kunna ta ansvar för sin egen inlärning och driva den framåt.

Därför tränar vi eleverna i att planera. Det innebär att sätta upp realistiska mål, planera sitt lärande och ibland sätta upp delmål. Vi jobbar även för att få eleverna delaktiga i ämnesplaneringen.

För läraren gäller det att hjälpa eleven så det är ett bra inlärningsklimat. Därför har läraren flera och varierande roller: organisatör, inspiratör, coach, diskussionsledare osv.

Detta arbete började vi med på träningslägret och följer upp på RT-tid, lektionsplaneringar och utvecklingssamtal.

För att veta hur man ska lära sig är det viktigt att känna till olika studietekniker. Allt från det traditionella med tips på hur man för anteckningar, strukturerar, översiktsläser osv. till att effektivt söka information på nätet, att kunna överblicka, välja och värdera informationen. Lära sig att kritiskt granska, att man inte får kopiera och hur man citerar. Det gäller att inte lita på allt man hör och ser i all information som susar förbi.

En viktig sak är även att ju fler gånger vi prövar vår kunskap desto bättre befäster vi den. Det gör att det är bra att hjälpa varandra eller att förklara där hemma vad vi har gjort i skolan.

Därför har vi valt att arbeta med detta på träningslägret i början på terminen. Sedan följer vi upp detta i elevernas arbeten.

Vi vill utmana alla elever och därför anser vi att variationen i undervisningen är viktig. Det gäller att variera metoder och hjälpmedel. Därför utmanar och tränar vi eleverna i olika sätt att arbeta och redovisa sina kunskaper. Vi försöker hitta exempel i elevernas verklighet för att det ska bli tydligt.

Förklaring till olika begrepp:

Vårt förhållningssätt:

På Korsavadsskolan finns trivselregler.
I vår hemvist arbetar vi för att skapa en gemenskap som ger trygghet
samt vilja och lust att lära.
För oss är det viktigt att alla tar ansvar för:
– att vara en god förebild
– att bemöta andra såsom jag själv vill bli bemött
– att bidra till arbetsro både för sig själv och andra
– sin hälsa och sitt välmående. Därför avstår jag från tobak och läsk/energidryck i skolan/på skolområdet.
– sin och andras trivsel genom att värna om vår inne- och utemiljö. Jag tar av mig ytterkläder och ytterskor när jag går in i skolan, håller rent och snyggt i våra lokaler osv.

Träningsläger: Pågår under de första dagarna vid höstterminens start för att elever och lärare ska lära känna varandra, lära av varandra, sätta upp gemensamma mål för läsåret och träna i vad läroplanen säger att vi ska jobba med/sträva efter.

RT-tid: Detta är reflektionstid för eleven då de träffar sin huvudmentor. Detta sker vid olika tider under veckan för eleverna. På denna tid reflekterar och planerar eleven i sin planeringsmapp/skriver i unikum. Mentorn kan här hjälpa eleven med detta.

Mentorstid: På måndag morgon träffas klassen och deras mentorer för att prata om saker som rör hela klassen.

IUP: Individuell utvecklingsplan. Denna görs i början på terminen (vid utvecklingssamtalet) för att vara framåtsyftande. De skriftliga omdömena ligger till grund för utvecklingssamtalet. Inför samtalet har eleven fyllt i vilket mål de har med ämnet, hur de vill jobba och vilket mål de har.
Därefter svarar läraren på detta samt beskriver var eleven befinner sig och ger förslag på utvecklingsarbete.
I IUP väljer vi ut något mål som eleven (med stöd av lärare och förälder) ska arbeta mot. Detta/dessa mål följs upp under terminen. Om det behövs sätts nya mål under terminen; annars gör vi det vid nästa utvecklingssamtal.
Vi använder oss av ett digitalt redskap som heter Unikum.

LPP: Lokal pedagogisk planering. Detta görs i alla ämnen och är grunder i vår undervisning.
Här framgår det vad vi jobbar med, hur vi ska jobba och redovisa våra kunskaper, bedömningskriterierna och hur detta hänger samman med strävansmålen i ämnet och Lpo94.

Åtgärdsprogram: ÅGP skrivs då det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda åtgärder, att eleven kan ha svårt för att nå målen. Rektor ansvarar för att det eventuella behovet utreds. Om denna utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska rektor se till så att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det tydligt framstå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas (ur Grundskoleförordningen). Åtgärdsprogrammet upprättas tillsammans med elev, vårdnadshavare och mentor och/eller specialpedagog.

Råd: Det finns olika råd där elever och föräldrar kan medverka.
Klassråd sker i klassen och tar upp frågor som rör klassen, hemvisten och skolan.
Vi har hemvistråd där elever i hemvisten träffas för att ta upp saker som är viktiga i vår hemvist.
Elevråd där representanter från alla hemvisterna träffas för att prata om skolövergripande frågor.
Skolråd där enhetschef, pedagoger, föräldrar och elever träffas för att prata skolfrågor.

Föräldrasamverkan: Som förälder är du naturligtvis alltid välkommen till skolan. Vi arbetar för att skapa samarbete mellan elever, lärare och föräldrar. Vi arbetar
med täta föräldrakontakter och ger föräldrarna elevomdömen regelbundet via Unikum. Alla idéer och synpunkter på hur skolarbetet skulle kunna förbättras är vi öppna för.
Vi har även föräldraveckor en gång per läsår. Då är föräldrarna extra
välkomna till skolan för att delta och se hur det är i praktiken hos oss.
Ni kan komma ensamma eller med någon annan, stanna en lektion eller
så länge ni vill.
Vi har även föräldramöten under läsåret och skolråd.

LAP: Lokal arbetsplan. Det finns en plan med mål för kommunens skolor och i denna vävs målen in för skolenheten Centrum. Därefter lägger även arbetslaget in sitt mål för läsåret. Detta ska sedan genomsyra undervisningen och vi ska ha extra fokus på dessa punkter.

Årskursklasser:

I år 7 (detta läsår) har vi börjat med att ha en klass och därefter gruppera eleverna i två grupper (A och B). Vid indelningen tas hänsyn till både sociala och pedagogiska faktorer.
I år 8 och 9 har vi kvar de klasser de tidigare gått i men arbetar med flexibla undervisningsgrupper när det finns möjlighet.Flexibla undervisningsgrupper kan se olika ut under läsåret.
Anledningen till detta är:
Det är inte ovanligt att elever upplever att de inte hittar någon i klassen som de kommer bra överens med eftersom det inte finns så många att välja på. Att ha flexibla undervisningsgrupper betyder att vi kan öka kontaktytorna för eleverna. Elev är då inte låst till några elever under hela år 7-9 utan kommer att kunna lära känna alla de som finns i årskursen.
Pedagogiskt ger detta oss fler möjligheter att arbeta utifrån elevernas förutsättningar, behov och intresse. Vi är inte låsta vid att undervisningen måste bedrivas i klass.

Elevens val:

Detta har eleven en gång per vecka och ingår i de övriga skolämnena. Eleverna får börja med att önska olika kurser de skulle vilja ha. Därefter kollar vi igenom deras önskemål och ser vad vi kan erbjuda (utifrån vår kompetens) och vilken kompetens vi har möjlighet att köpa in. Därefter får eleven önska vilken kurs de vill arbeta med. Vissa kurser följer över hela terminen medan andra är periodvis. Vi har två perioder under en termin. Den första perioden under ht-10 fanns det: fiske, friskis och svettis, teater, bollspel, avancerad matte, SO- och NO-fördjupning, kreativt skapande (i bl.a. lera, foto, skrift), matlagning (inriktning frukost) och kinesiska.