Premonstratenserklostret i Tommarp

Premonstratenserklostret i Tommarp

En arkeologisk undersökning 2005
av Lars Jönsson, Fredrik Nihlén och Ulrika Wallebom

Medeltidsstaden Tumathorp – en bakgrund

Invid en krök av Tommarpsån, cirka 8 kilometer från den östra kusten i Skåne och ”Simbr-s” mynning, låter sig den danske kungen Sven Estridsen uppföra en kungsgård. Under den andra hälften av 1000-talet, och under kunglig kontroll anläggs på redan utlagda tomter en omfattande bebyggelse i form av både långhus och grophus. Det arkeologiska materialet, både i form av kulturlager och fynd, visar att den äldsta bebyggelsen i Tommarp har en ganska jämn spridning på platsen, vilket tyder på att i princip hela det medeltida stadsområdet tagits i anspråk relativt omgående, sannolikt under perioden cirka 1050 – 1150.

Den tidigaste bebyggelsen i Tommarp har alltså varit haft sin östra begränsning något öster om den väg som idag passerar förbi kyrkan. I norr har den sannolikt inte sträckt sig längre än till strax norr om vägen som idag delar Tommarp i två delar; den gamla byn och stationssamhället från 1800-talet. Den tidigmedeltida bebyggelsens utbredning åt söder är naturligt begränsad av Tommarpsån. Detta bekräftas även av de arkeologiska undersökningarna under 1990-talet, då både kraftiga kulturlager och fynd från 1000- och 1100-talet framkom på området ned mot ån.

Däremot är stadens utbredning västerut ganska osäker. I samband med arkeologiska undersökningar 1959 – 1960 och 1974 i den norra delen av staden konstaterades att kulturlagren avtog 80 meter väster om kyrkan, men om detta även är giltigt i de sydvästra delarna av Tommarp är oklart. Hur som helst har den tidigmedeltida bebyggelsen haft en utbredning på minst 260 meter i norr-söder och minst 140 meter i öster-väster.

I och med uppförandet av kungsgården får platsen en stor betydelse som kunglig centralort i den östra delen av det danska riket. På kungsgården har sannolikt även funnits ett mindre myntverk, något som fyndet av tre mynt med Tumathorp präglade på tyder på. Mynten är slagna under tre danska kungar; Sven Estridsen (1047-1074), Harald Hein (1074-1080) och Knut den helige (1080-1086). På mynten stavas myntorten TVMAI, TVMAD resp. TV. På mynten finns även myntmästarna namn präglade; Thurkil, Lefvin och Halden. Dessa måste ha varit betydelsefulla män i Tumathorp under dess äldsta tid.

Från slutet av 900-talet till cirka 1200 fungerade städerna i det dåtida Danmark som viktiga förvaltningsorter för den framväxande kungamakten. För Skånes del rör det sig om Lund, Helsingborg och Tumathorp, vilka anses vara stadsbildningar redan omkring 1130. De benämns även som kungalev i kung Valdemars Jordebog (KVJ) från 1230-talet. Kungalev utgörs i sin tur av egendomar som tillhör det kungliga ämbetet, och de har tolkats som kronans kungsgårdar eller förvaltningsgårdar med tillhörande egendomar och rättigheter.

De anses ha fungerat som lokala centra i häraderna under medeltiden och har utgjort den grundläggande enheten i den kungliga maktapparaten, dels som residensgårdar för kungaföljet, dels som lokala centra varifrån de kungliga rättigheterna har hävdats i land, sysslor och härader.

Klostret i Tumathorp

Under 1150-talets förra hälft läggs de första grundstenarna till klosterkyrkan i Tommarp. År 1155 instiftas klostret av påven Hadrianus IV som i ett brev daterat till den 22 november stadfäster klosterstiftelsen. Brevet är ställt till den tjänstgörande abboten Patricius, och hans efterträdare. Patricius har sannolikt varit en av de munkar som kom från moderklostret Prémontré. Av brevet framgår att klosterbröderna genom ärkebiskop Eskils försorg redan finns på plats, förmodligen i full gång med byggandet av klosterkyrka och kapitelsal samt kanske ivrigt missionerande i bygden. Vilken roll kungamakten spelar i klosterstiftandets initialskede är oklar, då den politiska situationen i Danmark vid denna tidpunkt är något förvirrad.

Några år senare, närmare bestämt 1161, utfärdar kung Valdemar I ett privilegiebrev för klostret. Han tillför det S:ta Maria och S:t Petri kyrkor i Tommarp med ”tilligganden”, S:t Nicolai kyrka i Simrishamn samt fem vattenkvarnar vid Tommarpsån. Av detta brev framgår att det materiella underlaget för klostret i huvudsak är av kungligt ursprung. Han har genom sina överlåtelser givit det nygrundande klostret en viktig ekonomisk grundval. Det är förmodligen först genom denna gåva som klosterbröderna kan påbörja de omfattande och påkostade byggnadsverken, och som klostret börjar expandera.

Klosterarkeologi i Östra Tommarp

Under sensommaren 2005 genomförde arkeologerna Lars Jönsson och Ulrika Wallebom en arkeologisk utgrävning av premonstratenserklostret i Östra Tommarp. Undersökningen ägde rum i anslutning till 850 årsjubileet av klostergrundandet.

Undersökningen ingår i ett forskningsprojekt kring klostret som startades redan i början av 1990-talet av Lars Jönsson. Syftet med projektet har framför allt varit att undersöka omfattningen av klosterområdet och undersöka om klostret kan ha grundlagts på platsen för en tidigmedeltida kungsgård. Men redan 1955 genomfördes en mycket omfattande undersökning, på initiativ av Curt Wallin, i samband med 800-årsjubileet av klostergrundandet. Vid detta tillfälle påträffades bland annat resterna efter klosterkyrkan och dess praktfulla nordportal.

Klosterkyrkans nordportal såsom den såg ut i samband med den arkeologiska undersökningen 1955. Notera stenläggningen av flata kalkstenshällar. Foto: LUHM:s bildarkiv.

Den arkeologiska undersökningen 2005

Inför utgrävningen hade vi en lång rad frågor som vi hoppades kunna få svar på. Till exempel ville vi undersöka vilken funktion som den södra och den västra längan kan ha haft. Dessutom ville vi ta reda på hur mycket klosterområdet sträckte ut sig söderut och västerut, dvs. utanför det område som idag utgör Klosterplatsen. Vi ville också undersöka ifall det kunde finnas äldre byggnader och lämningar under själva klostret, t ex en äldre kyrka med tillhörande gravar eller en tidigmedeltida kungsgård. Slutligen vill vi också undersöka om det skulle vara möjligt att hitta spår efter en köksträdgård intill den södra klosterlängan.
För att få svar på dessa frågor så bestämde vi oss för att undersöka klostret på två olika platser. Ett ganska stort schakt togs upp omedelbart söder om den inhägnade klosterplatsen, på platsen för den södra klosterlängan. Ett andra schakt tog upp omedelbart väster om det inhägnade området, på platsen för den västra klosterlängan och fortsättningen av klosterkyrkan.

Södra klosterlängan (kök och matsal)

Vid undersökningen hittade vi partier av den norra och södra muren till den södra klosterlängan, som troligen har varit cirka åtta meter bred. Mitt i det södra schaktet påträffades också en tvärgående mur i nord-sydlig riktning som visar att den södra längan åtminstone varit uppdelad i två avdelningar, en östlig och en västlig. I den västra avdelningen påträffades en källare i vilken det bl.a. fanns väldigt mycket fiskben. I källaren har bröderna förmodligen förvarat både mat och vin. Den östra delen av södra klosterlängan har troligen fungerat som klosterkök, i alla fall påträffades här en stor, öppen eldstad, fylld med kol och sot. I tvärmuren hittades också en igenmurad trappnedgång, vilken har lett ned till källaren i den västra delen av längan. Intill tvärmurens nordöstra del påträffades också en halvtrappa, med vilken man kunde ta sig från köket i öster och ned till källarnedgången.

Lämningar efter trappan, tvärmuren och källaren i den södra klosterlängan. Källaren skymtar till höger på bilden. Foto: Lars Jönsson

Klosterkyrkan och den västra längan (lekbrödernas länga)

I det västra schaktet påträffades ett litet parti av klosterkyrkans södra mur. Inne i själva kyrkan påträffades rester efter byggnationen och rivningen av klostret. Från själva den västra klosterlängan påträffades ett flertal grundmurar samt en tegelugn i längans nordvästra hörn. I schaktet fanns även ett flertal brandlager från 1300-talet, vilka verkar bekräfta de skriftliga uppgifter som finns om att klostret eldhärjades år 1304. Mellan klosterkyrkan och den västra längan påträffades också nedgrävningar till tre olika gravar. Två av gravarna var tomma, medan den tredje innehöll ett skelett från ett nästan nyfött barn. En alldeles färsk 14C-analys av ett benfragment från skelettet visar att barnet levde ett kort liv i Tommarp under 1300-1400-talet. Denna datering daterar även indirekt återuppförandet av lekbrödernas länga till kanske 1400-talet.

Skelett av ett nästan nyfött barn. Skelettet är 14C- daterat till 1300-1400-tal. Foto: Lars Jönsson.

Byggnadsmaterial och fynd

Till stora delar bestod tvärmuren i den södra längan av huggna sandstenar. Intill källarnedgången i samma länga påträffades också omfattningsstenar avkalkstenar från trakten. Naturligtvis påträffades en rad olika byggnadsdetaljer, som exempelvis takpannor, golvtegel, tegelsten, blyspröjs och spik. I samband med utgrävningen påträffades även ett större antal mynt vilka är viktiga på så sätt att de kan hjälpa till att datera de olika lämningarna.

En större mängd keramikskärvor var också till hjälp för att ta reda på hur gamla lämningarna är. Äldre keramikskärvor, så kallade “östersjökeramik” antyder om mänskliga aktiviteter i området redan före klostrets grundläggning. Till detta skaockså läggas en stor mängd fynd av ben från djur, bland annat mycket fiskben. Dessutom påträffades ett spännande fynd, i form av en figurin i vitlera. Kanske har figurinen fungerat som en leksaksdocka.

En figurin av vitlera som förmodligen fungerade som leksak. Det vackra ansiktet är funnet i grunden till eldstaden. Foto: Lars Jönsson

Förmedling och kommunikation

Allmänheten och olika medier visade upp ett stort intresse för undersökningen. I samband med undersökningen anordnades arkeologikurser där allmänheten fick möjlighet att delta i utgrävningarna. I samarbete med Glimmingehus/Riksantikvarieämbetet genomfördes också ett antal skolvisningar på utgrävningen. Skolvisningarna, som var ett viktigt inslag i den totala ”arkeologin” på platsen, leddes av Fredrik Nihlén från Glimmingehus.

Här gräver några kursdeltagare i den södra klosterlängan. I förgrunden syns både källaren och den igenmurade nedgången till denna. Foto: Lars Jönsson.

Efter utgrävningen

Resultat efter utgrävningen integrerades i ett avhandlingsarbete om den medeltida staden Tumathorp. Resultat ingår också i ett större forskningsprojekt, vilket berör sydöstra Skåne under medeltiden ur ett maktperspektiv.

En populärvetenskaplig bok om Österlens medeltida städer – Simrishamn och Tommarp - har också givits ut.