Per Olssons fornsakssamling

Per Olsson var en originell fornsakssamlare. Ulrika Wallebom har här tecknat hans levnadshistoria.

Extra många fynd från Gladsax socken

I den ordinarie samlingen på Österlens museum finns det mer eller mindre fulla lådor med fornfynd från alla Österlens socknar. Redan under accessprojektets första uppordning i lådorna lade vi märke att det fanns extra många fynd från Gladsax socken. Länge trodde jag att det bara berodde på Gladsax extremt rika förhistoria, men så blev jag plötsligt kontaktad av en släkting till målarmästare Per Olsson, bördig från Baskemölla. Han frågade om det var möjligt att få komma och titta på sin förfaders fornsaksamling, och så påbörjades efterforskningen. Det visade sig att Föreningen år 1918 hade köpt in närmare 300 fornsaker från Per, allt för den ansenliga summan av 1000 kronor. Pengarna skramlades ihop från ett tiotal personer framför allt ur familjerna Björkegren och Ehrnberg.

En globetrotter återvänder till Österlen

Per Olsson föddes i ett ”torftigt hem” i Eljaröd våren 1856, och fick tidigt ge sig ut i världen för att bidra till sin försörjning. Efter att ha gått i målarelära kom han att arbeta i bland annat Danmark, innan han skaffade sig ett hem i Baskemölla. På den tiden var det ont om jobb i trakterna häromkring, så Per for iväg till Amerika, där han verkade som målare i många år. Per blev tidigt änkling men hann få tre barn; Edgar, Axel och Dagmar. Inte förrän han närmade sig 50-årsdagen återvände han hem och byggde sig ett hus i amerikansk stil mitt i Baskemölla.

Fornsakssamlaren Per Olsson. Privat foto.Fornsakssamlaren Per Olsson. Privat foto.

En envis och originell fornsakssamlare

Målarmästare Olsson beskrivs som en i hög grad originell person, vars stora ”uppslukande” intresse var att samla fornsaker, speciellt från stenåldern. I dödsrunorna beskrivs att han kunde vandra miltals och betala nästan vad som helst för att få tag i en stenyxa eller en pilspets. Med en envishet som ”gränsade till det otroliga” höll han fast vid vad han en gång bestämt sig för, och folk som kände till hans eldfängda humör aktade sig då för att komma med motsägelser.

Vilar under en stenåldersdös

Man förstår att det måste ha varit bittert att behöva sälja sin fornsakssamling för Per. Att det var med tungt hjärta han lämnade sina fornsaker på auktion beskrivs på flera ställen, men samtidigt fortsatte han oförtrutet att samla ända in i slutet. Per dog den kalla vintern år 1938, 82 år gammal. Också i döden är Per ett original, förstår man av hans gravvård. Han vilar idag under en stenåldersdös, egenhändigt byggt av sonen Axel, vid Baskemölla kapell.

Lokalt insamlade fornfynd

Pers fornsakssamling är intressant eftersom den till största del är insamlad från ett ganska begränsat område runt Baskemölla till exempel Gladsax hallar, Örnaberga, Luaröd, Östermark, Hallamannens gård, Gladsax sandvång, Långaröd, Stränte och Tjörnedala. I samlingen finns framför allt stenåldersföremål som yxor, pilspetsar, skäror, dolkar, spån och skrapor, men också lite mer exklusiva fynd som två svärdsklingor från en grav, en yxa av järn, en pärla och ett svärdsfäste av horn. Det finns också ett spännande offerfynd av fyra yxor från Gröstorp.

Källa: Särtryck ur Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skånes tidskrift Österlent 2009:1.