Den livsviktiga hamnen

Hamnen, den livsviktiga…

Från början hade Simrishamn en naturlig hamn med sandstrand. Under medeltiden blev Simrishamn, med sitt sillfiske och Hansans expansion, en viktig hamnstad.

I mitten av 1500-talet gav kungen befallning om att forsla hit material som kunde behövas vid ett hamnbygge, men det är osäkert om man påbörjade bygget.

Christian IV bidrog på sin tid med femhundra kronoskogsstockar för att täcka hamnbukten från stranden ut till grundet ”Bojan”. Som fyllnadsmaterial skulle man använda resterna från det gamla Lübeckerkapellet. Kriget mellan Sverige och Danmark 1643-1645 fördröjde hamnutbyggnaden men år 1650 fick byggmästare Esbern Persson från Ystad 23 daler och en kanna öl för att anlägga en skeppsbrygga i Simrishamn. Det blev bättre tider i slutet av 1600-talet, då hamnen utökade sin spannmålsutskeppning bland annat till örlogsbasen Karlskrona.

Under 1700-talet blev hamnen viktig för handelssjöfarten. Amiralitetskollegiet ville 1719 ha en förbättring av hamnen med motiveringen att örlogsfartyg borde kunna få plats i hamnen. Farleden mellan Simrishamn och Karlskrona skulle hållas fri från kapare som hade sitt tillhåll på Christiansö. Denna förbättring realiserades dock inte. Men staden fick en försvarsanläggning, Stenbocks skans.

Man tog fram ytterligare hamnbyggnadsplaner i början av 1800-talet. Redan från början ville man stänga av bukten genom att sträcka den norra piren ut till grundet ”Bojan”, men man hade inte råd att genomföra detta. Dock fick hamnen en vågbrytare under detta århundrade. Man byggde dessutom flera bryggor inne i hamnen, år 1858 anlade man den brygga som senare kom att kallas Storebro.

Storm!

Hamnen har alltid varit mycket utsatt för vädrets makter. I slutet av 1800-talet drabbades hamnen av ett flertal kraftiga stormar. Men det var den stora stormen i december 1901 då Storebron, Mudderbron och Sillabron fick svåra skador som man beslöt att gå till verket med en ny hamn. Dock tvekade den dåvarande regeringen att anslå pengar till detta. Det behövdes ytterligare en förödande storm, nyåret 1904, för att komma till skott.

1910 stod så den nya hamnen klar, utrustad med en särskild fiskehamn. Under 1900-talet ökade fiskenäringen på bekostnad av sjöfarten som till sist helt försvann. Man har byggt ut och ökat kapaciteten av fiskehamnen i flera omgångar, 1934-1936, 1964 samt 1985. I slutet av 1960-talet togs stormportarna bort och inseglingen till innerhamnen breddades till 19 meter. År 1985 invigdes även småbåtshamnen för fritidsseglare. Hamnen har hela tiden varit en levande plats.

Källor: ”Hamnen, Simrishamns spegel genom århundraden” 1985, ”Simrishamns hamn”, Erik Gidlund 1949.