Knypplingens historia

Knypplingens upprinnelse och resa norrut i Europa till Danmark (vi var ju danskar på den tiden)

Knypplingen har troligen sin upprinnelse i Italiens flätningar på slutet av 1400-talet. Knypplingen spred sig sedan norrut. Först och främst genom furstehusen och regerande kungahus som hade rika kontakter med varandra. Oftast var det metallspetsar som dekorerade högre ståndets kläder som var de första spetsarna. Det gällde ju att följa den tidens mode i klädedräkten. Spetsar blev ju en högreståndsvara i allra högsta grad. Det ser man på porträttmålningar från den tiden.

Jens Holgerson Ulvstand hade ett finger med i spelet

Hansan var ju en handelsförbindelse i Europa som förde med sig och därmed också spred alla sorters handelsvaror. Danmark förbjöd Hansan 1490 och upprättade eget handelsavtal med Nederländerna, där Jens Holgerson Ulvstand var starkt inblandad. Han var en av Danmarks främsta män och hade både titlarna riksråd och amiral i danske kungens tjänst. Det var Ulfstands andra hustru som fick knypplad spets på liksvepningen. Den spetsen är ju en av våra äldsta spetsar och har många drag av vår skånska frihandsknyppling.

Mönsterböcker kom redan i mitten på 1500-talet, först i Venedig och 4 år senare i Zurich 1561.

Det finns också en spets i en kyrka i Antwerpen som påminner mycket om Margaret Trolles spets på liksvepningen. Den är också daterad till 1500-talet.

Holländare och knyppling

Jag har själv hört, under år 2000, hur holländska damer kommenterade våra skånska spetsar med orden ”Det är ju så våra gamla spetsar är knypplade”. Ytterligare detaljer har tillkommit när jag var i Groningen på spetskongress och såg bild på en duk (förnings- eller bokduk) med tofsar i hörnen som jag sett i Danmark och även i Skåne. Den holländska duken var från 1600-talet enligt uppgift. Tofsarna var gjorda av en slags knutar.

Från hög till låg

Knypplingen har efter hand spridit sig ner i samhällsklasserna. Kanske genom tjänstefolk på gods och herresäten som små gåvor för gott arbete eller dylikt.

Det finns bland annat noteringar från tinget i Järresta härad med säte i Hammenhög hur en man varit instämd till tinget för att ha sålt ”knyttningar så breede som twå finger, men hans hustru hafwer såldt röda silke bandh til 2:e pijgor som tient i Stijby Präste Gårdh”. Detta var på slutet av 1600-talet. Mannen hade även sålt knypplingar till en ung flicka.

Allt sammantaget visar troligen hur knypplingen vandrat upp via Flandern, Nederländerna till Danmark. Med ett konstaterande att vi knypplade innan vi blev svenskar.

Text: Museitekniker textil, Anne-Marie Persson, e-post anne-marie.persson@simrishamn.se, telefon 0414-81 96 73.