Information från kommunstyrelsen

Under onsdagen (171206) hade kommunstyrelsen sammanträde och bland annat följande ärenden togs upp:

- Uppdrag till kommundirektören: Majoritetsgruppen (S, L, C, MP och ÖP) har lämnat i en skrivelse där man framhåller att Simrishamns kommun är en utpräglad kulturkommun och den kommun i Sverige som har näst mest kulturarbetare efter Stockholm. Det som saknas är en kultur/konsthall och ett allaktivitetshus för alla åldrar i Simrishamns stad. För att kunna kombinera alla de önskemål som finns från olika grupper i samhället vill man ge kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheten att se om ”Skeppet” på Marint centrum eller någon annan lokal i Simrishamns tätort kan vara en lokal som tillgodoser allas önskemål. Fördelen med att ha en kombinerad lokal är att man har tillgång till personal dagtid, ev. även kvällstid.

Kommunstyrelsen beslutade uppdra åt kommundirektören att utreda möjligheten att inrätta ett allaktivitetshus i Simrishamns tätort. Uppdraget ska redovisas i kommunstyrelsens arbetsutskott i april 2018.

- Skrivelse till kommunstyrelsen ang ensamkommande ungdomar över 18 år – Feministiskt initiativ: Gudrun Schyman (Fi) har inkommit med skrivelse till kommunstyrelsen gällande asylsökande ensamkommande ungdomar över 18 år. I skrivelsen föreslås att Simrishamns kommun skyndsamt utarbetar och antar politiska riktlinjer i enlighet med de intentioner som finns i regeringens beslut om särskilda pengar till kommunerna.

I kommunledningens utredning framgår: Enligt kommunens reglemente är det socialnämnden som har ansvar för att hantera socialtjänstlagen i Simrishamns kommun. När det gäller socialtjänstlagen ska man enligt 1 kap 2 § särskilt beakta barns bästa. Med barn avses varje människa som är under 18 år. Den som inte kan tillgodose sina behov, eller kan får dem tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 §. När det gäller ensamkommande ungdomar över 18 år som inte har uppehållstillstånd kan deras behov tillgodoses på annat sätt, dvs. genom Migrationsverkets försorg. De som inte har uppehållstillstånd osv har heller inte rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen 4 kap 1 §.

Det kan finnas tillfällen då socialnämnden även har ett ansvar för ensamkommande asylsökande ungdomar även efter 18 års ålder och placeringen på HVB (”hem för vård eller boende” kan fortgå. Enligt socialstyrelsens handbok ska det då finnas ett stort behov av omvårdnad i form av direkta hjälpinsatser för att klara sin dagliga livsföring. Här kan då kriterierna i LVU (lagen om vård av unga) ge en vägledning, dvs. att ungdomen har ett så socialt nedbrytande beteende att LVU kan vara tillämpligt. Det kan då vara missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, eller annat socialt nedbrytande beteende.

Med utgångspunkt från ovanstående är slutsatsen att socialnämnden inte har ansvar för de ungdomar som Feministiskt initiativ avser i sin skrivelse. Då uppstår frågan om kommunstyrelsen, eller Kommunfullmäktige, i Simrishamns kommun kan ta beslut om huruvida ensamkommande ungdomar, över 18 år, utan uppehållstillstånd, kan stanna kvar i kommunen med bistånd av kommunen. Enligt 2 kap i kommunallagen ska kommunerna själv ta hand om sådana angelägenheter som har anknytning till kommunens, eller landstingens, område och som inte ska handhas enbart av staten. Återigen hänvisas till Migrationsverkets hemsida där man skriver att Migrationsverket (staten) ansvarar för att den person som ansöker om asyl i Sverige har någonstans att bo under väntetiden. Samtidigt har kommunen ett ansvar att behandla alla sina medlemmar lika enligt 2 § i kommunallagen. Huruvida det är att anse att man behandlar alla sina medlemmar lika, om man undantar ensamkommande ungdomar, över 18 år, utan uppehållstillstånd och ger dem boende när behoven kan, och ska, tillgodoses på annat sätt, är en fråga som man bör ställa sig. Enligt SKL kan kommunen besluta att ge bistånd, även om annan huvudman är ansvarig för dem. Man kan alltså ge bistånd, men då bör det finnas ett politiskt ställningstagande som tydligt stipulerar under vilka förutsättningar biståndet ska utges. Dessa beslut ska iaktta saklighet och opartiskhet. Dylika beslut bör vägas mot likställighetsprincipen och mot statens ansvar. I den mån kommunstyrelsen anser att kommunen ska ta beslut enligt Socialtjänstlagens 4 kap 2 §, som SKL refererar till, så är reglementet att detta ska tas av socialnämnden, vilken redan beslutat att individuella beslut ska tas enligt intentionerna i socialtjänstlagen.

Kommunstyrelsen beslutade att de som fyller 18 år under våren 2018, boende i kommunens HVB-hem, får stanna kvar i Simrishamns kommun vårterminen ut, dvs. till den 15 juni 2018, gav kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att se över var lämpliga boenden finns och att Fi:s skrivelse därmed var besvarad.

- Kommungemensam arkivmyndighet – Projekt ScanArkiv: Femton skånska kommuner, däribland Simrishamn, har sedan sommaren 2016 genomfört en gemensam förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa en gemensam arkivorganisation med e-arkiv. Ett stort källmaterial har samlats in och utifrån detta har olika vägval studerats. För projektets vidare skarpa arbete och planering erfordras undertecknade avsiktsförklaringar från berörda kommuner för bildande av ett kommunalförbund den 1 maj 2018 för att skapa en gemensam arkivmyndighet. En undertecknad avsiktsförklaring utgör inget slutligt ställningstagande om medlemskap i kommunalförbundet.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att underteckna avsiktsförklaringen för deltagande i fortsatta projektarbetet inför ett eventuellt bildande av kommunalförbund kring gemensam arkivorganisation, uppdra åt kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Olsson och kommundirektör Diana Olsson att för Simrishamns kommun underteckna avsiktsförklaringen, samt att under det fortsatta projektarbetet, inför slutliga ställningstaganden, bör det ske en förnyad genomgång av sammanfattande kostnader för förbundsledning/organisation.

- Helårsprognos 4/2017: Prognosen är upprättad efter oktober månads utgång. Prognostiserat balanskravsresultat uppgår till drygt 30 mnkr, cirka 8,9 mnkr högre än budgeterat. Det beräknade helårsresultatet är knappt 4 mnkr lägre än enligt prognosen i delårsrapporten (Helårsprognos 3). Skälet till detta beror framför allt på en minskning av socialnämndens prognostiserade överskott bland annat med anledning av att medel överförts från driftbudgeten till investeringsbudgeten för finansiering av nyckelgömmor. De ändrade bidragsnivåerna från Migrationsverket påverkar även socialnämnden negativt under årets sista två månader.

Samtliga nämnder signalerar budgetföljsamhet. Den positiva budgetavvikelsen är huvudsakligen hänförlig till finansieringen. Orsaken är främst att skatter och statsbidrag beräknas överstiga budget. Intäktsförstärkningen är en följd av högre invånarantal än budgetantagandet. Räntenettot uppvisar ett överskott på 3,3 mnkr beroende på såväl lägre räntenivåer än budgeterat som effekterna av eftersläpningar av investeringar, det vill säga behovet av nyupplåning är lägre än budgeterat.

Investeringsbudgeten exklusive anläggningsavgifter uppgår till 216 mnkr, varav cirka 118 mnkr avser försenade projekt som ombudgeterats från 2016. Nämndernas samlade bedömningar är att investeringsverksamheten kommer att hamna på 131 mnkr under 2017.

Kommunstyrelsen lade helårsprognos 4/2017 till handlingarna.

- Utredningsuppdrag färdtjänst samt ny ersättningsmodell för färdtjänst: Kommunstyrelsens arbetsutskott gav 2017-09-06 kommundirektören i uppdrag att utreda färdtjänst i egen regi. Uppdraget skulle belysa förutsättningarna för färdtjänst/riksfärdtjänst i egen regi. Utredaren skulle ge exempel på hur andra kommuner har löst frågan, samt presentera en konsekvensbeskrivning av fördelar och nackdelar. Uppdraget har utförts av utredare Roland Persson (överförmyndare), infrastrukturstrategen och kommunens ledande ekonomer har fungerat som referensgrupp.

Rätten till färdtjänst och riksfärdtjänst regleras i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736) och Lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735). Kommunerna är huvudmän, men det är möjligt att lämna över huvudmannaskapet till den regionala trafikhuvudmannen i länet. Ett av de tyngst vägande motiven var att få en bättre integration med den ordinarie kollektivtrafiken och därigenom skapa förutsättningar för samordningsfördelar. Beslut om färdtjänst/riksfärdtjänst kan överklagas genom förvaltningsbesvär.

Inledningsvis samverkade kommunerna i sydöstra Skåne genom gemensamma upphandlingar med Skånetrafiken och gemensam beställningscentral. 2010 tecknade Sösk-kommunerna tillsammans med åtta andra kommuner avtal om att lämna över huvudmannaskapet till Region Skåne. Det ekonomiska bidraget skulle t.o.m. 31 december 2014 ske genom ett bidrag som motsvarade vad verksamheten kostade vid överlämnandet plus indexuppräkning. Därefter var det tänkt att man skulle skatteväxla. För detta krävs dock att samtliga kommuner lämnar över färdtjänsten vilket inte skedde. Det blev därför nödvändigt att teckna en ny överenskommelse om fortsatt finansiering från 1 januari 2015 av överlåten verksamhet. Den kom att följa samma princip som tidigare, men man överenskom att parterna skulle se över ersättningsmodell och nivå inom tre år räknat från 1 januari 2015. 2018 skulle därmed bli det första året med den nya modellen. Utfallet av den översynen blev dock sådant att Simrishamn får en kraftig kostnadsökning. För 2018 med ca 2,4 mkr.

Enligt utredningen kan man sammanfatta fördelar/nackdelar med ett återtagande av färdtjänsten enligt nedanstående:

Fördelar:

  • Bättre lokalkännedom om det blir en lokal entreprenör som vinner upphandlingen. Det förutsätter att transportören också har hand om beställningscentralen.
  • Möjlighet till bättre service genom större personkännedom
  • Större inflytande på ekonomin.
  • Större inflytande på verksamhetens utformning, införande av miljöbilar, krav på arbetsvillkor etc.
  • Ett större direkt lokalt politiskt ansvar för färdtjänsten
  • Större förståelse för en väl utbyggd och anpassad kollektivtrafik

Nackdelar:

  • Svårt att behålla nuvarande regelverk, särskilt färdtjänstområdet storlek
  • Risk för sämre service till medborgarna
  • Brister i resursutnyttjande och fordonsdirigering
  • Omfattande och komplicerad upphandling
  • Minskad möjlighet till samordning med kollektivtrafiken
  • Färdtjänstresa och sjukresa beställs på olika ställen
  • Kräver beredskap för konkursrisk
  • Finns ingen garanti för att kostnadsutvecklingen kan brytas eller dämpas

Utredningen visar att färdtjänsten och vilken som ska ha ansvar för den är en komplicerad fråga. Det är en tjänst som berör många medborgare. I Simrishamns kommun ca 950 personer. Besöken i de två kommuner som själv ansvarar för färdtjänsten har visat att man klarar av uppgiften på ett bra sätt och till en kostnad som är lägre än om man lämnat över den till Skånetrafiken. Trots detta så överväger en av kommunerna att överlämna färdtjänsten till Region Skåne då man anser att fördelarna för resenär och kommun överväger. Det är också viktigt att poängtera att båda dessa kommuner ligger storstadsnära med god tillgång till entreprenörer och kollektivtrafik. Dessa förutsättningar har inte Simrishamn, som ensam kommun skulle det bli svårt och dyrt att organisera och utföra färdtjänsten. Det är inte acceptabelt att begränsa färdtjänstområdet till den egna kommunen. Saken skulle dock komma i ett annat läge om man vore fler kommuner som kunde samverka. Då blir det större volym och bärighet. Men där befinner vi oss inte idag. Mot bakgrund av det som framkommit i utredningen kan inte utredaren rekommendera att Simrishamns kommun under nuvarande förutsättningar tar tillbaka huvudmannaskapet för färdtjänsten.

Ny ersättningsmodell

Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och representanter för de 23 kommuner som överlåtit ansvaret för färdtjänsten till Region Skåne har, i enlighet med p 5.4 i gällande överenskommelse, arbetat med översyn av ersättningsmodell och nivå för att säkerställa finansieringen av färdtjänsten på lång sikt. Trots detta arbete har parterna inte nått ända fram. Målsättningen är dock att ha en långsiktig lösning på plats som kan börja användas 2019. För att lösa finansiering och fördelning för 2018 behöver därför ett tillfälligt tillägg tecknas. Kollektivtrafiknämnden beslutade vid sammanträde 2017-10-30, § 79, att godkänna tillägg om tillfällig lösning. Kommunförbundet Skåne har, vid sammanträde 2017-09-22 § 144, rekommenderat kommunerna att teckna tillägget.

Kommunens utredning säger: Tillägget reglerar i huvudsak två delar: det sammanlagda belopp som kommunerna ska betala för 2018 samt hur detta belopp ska fördelas mellan kommunerna. Vad gäller beloppet för 2018 kommer det fortsatt att utgå från respektive kommuns kostnad vid överlåtelsetillfället med en årlig indexuppräkning, vilket överensstämmer med hittillsvarande modell. Det innebär att Region Skåne kommer att erhålla ett bidrag för 2018 motsvarande beloppet för 2017, uppräknat med index, vilket innebär ett bidrag på 152,1 mnkr.

För Simrishamns kommun innebär det en ökad kostnad på drygt 2,4 mnkr (ca 37 %). Vad gäller kostnadsfördelningen mellan kommunerna, har kommunerna tillsammans med Kommunförbundet Skåne arbetat fram ett förslag som uppges att på ett mer rättvist sätt spegla hur kostnaderna faktiskt fördelar sig. Det innebär att vissa kommuner får höjda belopp medan andra får sänkta belopp.

Undertecknade tillägg ska vara Region Skåne tillhanda 2017-12-15. Tillägget kommer endast att tillämpas under förutsättning att samtliga berörda kommuner accepterar och undertecknar. I PM 2017-10-22, angående färdtjänst i egen regi, skriver kommunens utredare: ”Att de kommunala bidragen till Region Skåne fördelas utifrån varje kommuns nyttjandegrad är rimligt. Däremot är principen att totalsumman ska utgöra regionens prognosticerade kostnad för nästkommande år inte acceptabel. Kommunerna måste ha insyn och inflytande. Det måste också finnas incitament för effektiviseringar. Det arbete som nu ska göras av den partsammansatta arbetsgruppen kan förhoppningsvis leda fram till detta.”

Kommunstyrelsen lägger upprättad rapport till handlingarna och beslutade att ”Tillägg till överenskommelse” undertecknas. 

Kommunen anser att det är rimligt att de kommunala bidragen till Region Skåne fördelas utifrån varje kommuns nyttjandegrad. Däremot är principen att totalsumman ska utgöra regionens prognosticerade kostnad för nästkommande år inte acceptabel. Kommunerna måste ha insyn och inflytande. Det måste också finnas incitament för effektiviseringar. Det arbete som nu ska göras av den partsammansatta arbetsgruppen kan förhoppningsvis leda fram till detta.

- Statsbidrag från Boverket: Regeringen har infört ett statsbidrag till kommuner för att öka bostadsbyggandet. Bidraget infördes för att öka bostadsbyggandet i kommunerna mot bakgrund av befolkningsökningen och nyanlända samt det ökade behovet av bostäder. Bidraget administreras av Boverket och ansökningsperioden för 2017 är avslutad. 204 kommuner har ansökt om bidraget och 199 kommuner har beviljats bidrag. Följande kriterier gäller för att kommunen ska vara berättigad till del av den så kallade byggbonusen.

  • Att kommunen under en tolvmånadersperiod har gett startbesked som möjliggör byggande av minst en bostad. Tolvmånadersperioden är den 1 augusti föregående år och tolv månader framåt.
  • Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
  • Att kommunen under innevarande eller föregående mandatperiod har antagit en ny översiktsplan eller gjort en översyn av planens aktualitet enligt 3 kap. plan- och -bygglagen (2010:900).
  • Att det i kommunen den 31 juli innevarande år finns minst en folkbokförd nyanländ som fått uppehållstillstånd.
  • Folkbokföringsadressen den 31 juli är utgångspunkten. De nyanlända ska även omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

Alla kommuner som uppfyller de villkor som ställs har rätt till bidrag. Statsbidrag till kommuner som ansöker och uppfyller kraven uppgår år 2017 till 1,8 miljarder kronor. Boverket har meddelat hur fördelningen mellan de ansökande kommunerna har utfallit 2017. Detta innebär att Simrishamns kommun, som redovisat 46 bostäder som erhållit startbesked inom perioden, erhåller 1 888 659 kronor i byggbonus.

Utifrån bidragets utformning klassificeras det som ett generellt statsbidrag och ska intäktsredovisas det år villkoren är uppfyllda och beslut tas, det vill säga bidraget för 2017 ska intäktsredovisas på år 2017. Detta innebär att resultatet för 2017 kommer att förbättras med 1,9 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden fick under 2017 en tillfällig ramförstärkning på 300 tkr för plan- och byggverksamheten. Behovet kvarstår även under 2018. Det förbättrade resultatet i kommunen 2017 möjliggör en lägre resultatnivå 2018 vilket innebär att det finns utrymme för att tillfälligt stärka samhällsbyggnadsnämndens ram 2018

Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att, som en tillfällig satsning 2018, öka samhällsbyggnadsnämndens ram med 600 tkr samt att finansiering sker genom att det budgeterade resultatet för 2018 minskas med 600 tkr.