Ungdomspolitiskt handlingsprogram

Syfte

Syftet med att skapa ett ungdomspolitiskt handlingsprogram är:

• att Simrishamn ska vara en attraktiv kommun för ungdomar, barn och familjer,
• att garantera ungdomar inflytande över sin vardag och över samhällsutvecklingen,
• att i Simrishamns framtida visionsarbete öppnar för, lyfta fram och ta tillvara ungdomars kraft, kreativitet, nyfikenhet, engagemang och idéer,
• att ungdomar ska trivas i Simrishamns kommun,
• att varumärket Simrishamn ska förknippas med god service, god beredskap och ett gott bemötande för barn och unga.

Målsättning

Målet är att skapa ett ungdomspolitiskt handlingsprogram som beskriver en levande process som innebär att ungdomar får möjlighet till inflytande över beslut som rör deras vardag och samhällsutvecklingen. Processen ska utgöras av en långsiktig, kontinuerlig och hållbar dialog mellan ungdomar och förtroendevalda. Handlingsprogrammet ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar som har som uppgift att i bred samverkan, även med fackliga organisationer, förankra uppdraget.

Både tjänstemanna- och den politiska organisationen måste vinnlägga sig om att möta kommande förslag, tankar och idéer. Ska ungdomars engagemang och nyfikenhet stimuleras är det viktigt att denna inbjudan till ungdomar, att delta i framtagandet av handlingsprogram och visionsarbete, följs av ett noggrant och respektfullt bemötande.

Utgångspunkt

Handlingsprogrammet utgår från FN:s barnkonvention:

• Alla barn har rätt till trygghet och utveckling,
• Alla barn har rätt att framföra sin åsikt och få den respekterad,
• Allt beslutsfattande ska ske med beaktande av barnets bästa,

samt från den nationella ungdomspolitikens övergripande mål:

• Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd,
• Ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

Uppdrag

Arbetsgruppen ser som sitt uppdrag att:

1. tydliggöra och förankra syfte och mål för det ungdomspolitiska handlingsprogrammet.
2. utarbeta en arbetsmetod för att undersöka hur en process skulle kunna utformas.
3. formulera utgångspunkter, visioner och möjligheter samt avgränsa uppdrag, metodval och process.
4. skapa intresse, nyfikenhet och engagemang kring arbetet med det ungdomspolitiska handlingsprogrammet hos ungdomar, tjänstemän och allmänheten.
5. återkoppla arbetet regelbundet med styrgruppen, förvaltningar, kommunstyrelsen och övriga nämnder.
6. koppla samman arbetsgruppens arbete med kommunens visionsarbete samt med lokala och regionala projekt som berör ungdomsfrågor.
7. skriva själva förslaget till handlingsprogrammet som leder till hållbara strukturer för kommunens ungdomspolitiska arbete.

Arbetsmetod

Arbetsgruppen vill testa och utveckla olika mötesformer för att upptäcka och utvärdera vilka metoder och dialoger som kan ingå i den långsiktiga processen, som ska inkluderas i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet. I arbetet med att ta fram ett förslag är vi organiserade i:

• Kommunfullmäktige
• Kommunstyrelsen
• Styrgruppen: Samrådsgrupp för stöd till barn och familj
• Arbetsgruppen för det ungdomspolitiska handlingsprogrammet
• Ungdomsrådet
• Elevråd
• Nämnder, förvaltningar
• Fokusgrupper
• Intressegrupper, föreningar, m.fl.

Arbetsgång

Februari och mars 2011. Vi börjar med att informera ungdomar om vårt arbete med det ungdomspolitiska handlingsprogrammet via skolor, hemsidor, Facebook och media. Samtidigt använder vi dessa kanaler för att börja samla in ungdomars åsikter och förslag. Vi samlar in resultaten från olika projekt, rapporter och enkäter som redan belyser lokala ungdomsfrågor eller presenterar kommunens ungdomars åsikter. Elevråden på skolorna och ungdomar på Bénka-dí informeras om deras roll som värd för Ungdomsrådets olika möten samt deras möjligheter att samla in och presentera ungdomars idéer för beslutsfattare.

April 2011. Ungdomsrådet träffas på Korsavadsskolan tillsammans med elevrådet för att samla ungdomars idéer och förslag. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffas för att gå genom och sammanfatta de förslag som kom in från Korsavadsskolan.

Maj 2011. Ungdomsrådet träffas på Österlengymnasiet tillsammans med elevrådet för att samla ungdomars idéer och förslag. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffas för att gå genom och sammanfatta de förslag som kom in från Österlengymnasiet. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffar styrgruppen för att redovisa vårens arbete och utveckla strategier inför det fortsatta arbetet.

September 2011. Ungdomsrådet träffas på Nils Holgerssonsskolan för att samla ungdomars idéer och förslag. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffas för att gå genom och sammanfatta de förslag som kom in från Nils Holgerssonsskolan.

Oktober 2011. Ungdomsrådet träffas på Sophiaskolan för att samla ungdomars idéer och förslag. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffas för att gå genom och sammanfatta de förslag som kom in från Sophiaskolan.

November 2011. Ungdomsrådet träffas på Bénka-dí för att samla ungdomars idéer och förslag. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffas för att gå genom och sammanfatta de förslag som kom in från Bénka-dí. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffar styrgruppen för att redovisa höstens arbete och utveckla strategier inför det fortsatta arbetet. Alla ungdomars frågor, förslag och idéer som har kommit fram under året delas upp i olika kategorier som korresponderar med nämndernas ansvarsområden. Ungdomsrådet, med stöd från arbetsgruppen sammanfattar dessa och använder materialet för att ta fram konkreta förslag till nämnderna eller kommunstyrelsen. Ett dokument för varje kategori, inkluderande konkreta förslag, skickas till respektive nämnd som ett ärende. Kopior på alla dessa dokument skickas till kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges representanter.

December 2011. Varje nämnd tar upp ungdomars förslag på nämndssammanträdet där representanter från Ungdomsrådet och Arbetsgruppen för det ungdomspolitiska handlingsprogrammet deltar. På samma möte presenterar nämnden sina egna eller förvaltningens förslag som berör olika ungdomsfrågor. Här sker en öppen dialog mellan alla närvarande kring dessa frågor.

Januari 2012. Varje förslag som presenterades på decembers sammanträde tas upp på nytt i nämnderna och får ett konkret förslag på åtgärdar. Eventuellt kan vissa ärenden inkluderas i nämndernas pågående budgetarbete.

Februari 2012. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffar styrgruppen för att reflektera över nämndernas politiska ställningstagande och förslag till åtgärdar kring ungdomsfrågorna samt för att utveckla strategier för det fortsatta arbetet. Arbetsgruppen börjar skriva förslaget till ett ungdomspolitiskt handlingsprogram med stöd från några av Ungdomsrådets representanter.

Mars 2012. Ett förslag till ungdomspolitiskt handlingsprogram presenteras för styrgruppen och sedan bearbetas igen av arbetsgruppen enligt styrgruppens önskemål.

April 2012. Förslag till ungdomspolitiskt handlingsprogram skickas på remiss till alla nämnder och förvaltningar.

Maj och juni 2012. Arbetsgruppen och några representanter från Ungdomsrådet träffar styrgruppen för att reflektera över nämndernas remissvar. Dokumentet bearbetas.

Augusti 2012. Förslag till ungdomspolitiskt handlingsprogram skickas till Kommunfullmäktige.

September 2012 Kommunfullmäktige tar ställning till förslaget!

Arbetsgrupp

Arbetsgruppen för det ungdomspolitiska handlingsprogrammet består av följande representanter:

• Seth Selleck, kultur- och fritidsförvaltningen
• Stefan Bengtsson, kommunledningskontoret
• Anna Jernsjö, barn- och utbildningsförvaltningen
• Crister Samuelsson, socialförvaltningen
• Anna Bartels, samhällsbyggnadsförvaltningen