I skolan

Gymnasieval och få vägledning inför framtida studier och yrkesval.

I åk 9 väljer eleverna vidareutbildning till gymnasieskolan. Gymnasieskolan erbjuder många möjligheter och det är viktigt att elev och föräldrar på olika sätt tar del av information och öppet hus för att kunna planera detta viktiga val.

Här kan du läsa mer

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk.

Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar.

Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas. Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Olika typer av funktionsnedsättningar

• Fysiska funktionsnedsättningar kan till exempel vara att man har svårt att använda, styra, balansera eller koordinera huvud, kropp, armar och ben.
• Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet till exempel autism och adhd.
• Intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter att till exempel ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid att förstå och lära sig saker.

Det är vanligt att man har flera funktionsnedsättningar samtidigt.
Källa: 1177

Läs – och skrivsvårigheter

Dyslexi har inget med intelligens att göra. Vänd dig till din lärare/mentor eller till rektorn på din skola om du känner dig orolig över detta.

Om man har läs- och skrivsvårigheter är det vanligt att:

• läser långsamt och lätt hakar upp sig på orden
• har svårt att skilja på ord och delar av ord när man hör dem
• ha svårare att läsa än att höra
• informationsläser snabbt och fel
• utelämnar ord eller vänder på korta ord
• skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver och siffror
• har svårt att stava rätt
• utelämnar ändelser
• Källa: 1177, Svenska Dyslexiföreningen

Om du eller någon annan du känner blivit utsatt för mobbning, vänd dig då till en vuxen på skolan för att få hjälp.

Varje skola har en plan om hur man motverkar mobbning. Det är rektor som är ansvarig för att det inte förekommer mobbning på din skola.

Om du eller någon du känner har blivit utsatt för mobbning, ska du vända dig till någon vuxen för att få hjälp. Det kan vara en lärare, skolsköterska, kurator, rektor eller någon annan du har förtroende för.

All personal är skyldig att anmäla till rektorn om de upptäcker mobbning eller annan kränkande behandling. Detta gäller både om det är en annan elev eller en personal som kränker.

Skolan har en viktig uppgift att motverka mobbning på alla sätt, både genom ett förebyggande arbete – det vill säga jobba i förväg så det aldrig händer och genom att ingripa när det händer. Varje rektor har ett personligt ansvar för att mobbning aktivt motverkas i skolan. Enligt skollagen ska alla skolor ha en plan mot kränkande behandling. Det är rektors ansvar att det finns en plan på din skola.

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar.

En bra skolgång ska bidra till att stärka självkänslan och tilliten till din egen förmåga. Att du som elev möter en skolmiljö som präglas av förtroendefulla relationer, delaktighet och meningsfullhet skapar trygghet och en god grund för lärande.

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar. Ta alltid kontakt med din skola eller annan vuxen som du känner förtroende för om det känns jobbigt att gå till skolan.

Det är viktigt att gå klart grundskolan eftersom vi i Sverige har skolplikt till årskurs 9. Gymnasiet är inte obligatoriskt men det är fortfarande viktigt att se till så att man har något att göra efter grundskolan för att senare kunna klara sig på egen hand

Stress är en naturlig reaktion i kroppen men om kroppen inte hinner återhämta sig kan stressen bli ett problem.

Att gå i skolan kan vara både roligt och spännande men ibland kan läxorna och proven kännas överväldigande.

Ibland kan de till och med kännas så svåra och tidskrävande att man tappar motivation och vilja till att göra dem. Speciellt om man vill ha höga betyg eller har särskilt svårt för ett skolämne.

Den känslan är fullt normal och många elever har någon gång varit i samma sits. Det viktigaste är att ta det lugnt och försöka ta tag i sin situation.

Det finns många vägar att gå för att bli av med din prestationsångest eller stress, här är några av dem:

• Gör upp ett studieschema, planera när och hur mycket tid du ska lägga ner på varje läxa.
• Studera med vänner för att underlätta trycket. Ni kan hjälpa varandra med de ämnen som den ena av er tycker är extra svårt.
• Ta kontakt med SYV eller din lärare för att lägga upp en plan för dina studier. Kontakta din skolkurator för att prata om din stress eller prestationsångest.

Ibland kan man vara skoltrött, speciellt när man gått i skolan länge.

Många har någon gång känt sig skoltrötta, men det viktiga är att man inte låter det gå ut över skolarbetet och att man faktiskt går till skolan ändå.

Om du känner dig kraftlös och tappar lusten helt för att gå till skolan är det viktigt att du söker hjälp!

Tips:

• Sänk pressen på dig själv. Ibland kan man behöva sänka sina krav litegrann och fokusera på att i alla fall bli godkänd i alla ämnen och lägga mest energi på ämnen du tycker om.
• Lägga upp studieschema (med fritid!) När man gör upp planering över vilka läxor som behöver göras, när man ska göra dem och under hur lång tid kan man samtidigt få en översikt på hur mycket fritid man har tid till.
• Prata med en förälder eller med dina lärare. De kan hjälpa till med motivation att göra läxor eller att gå till skolan och är många gånger ett bra stöd.

Hjälp:

• Kurator på din skola
• Kurator på Ungdomsmottagningen