Kris i livet

Att ibland känna sig nedstämd eller orolig är en del av livet

De flesta har dagar när de grubblar mycket eller inte orkar något. Oftast går det över efter ett tag. 

Det finns saker du kan göra själv för att må bättre. Om det inte räcker, finns det hjälp att få. 

En depression är något annat än att vara tillfälligt nere och ledsen. Det kan vara en depression om du har känt dig nedstämd i flera veckor, och samtidigt gör något av följande:

• tappar intresset för sånt du brukar gilla 
• sover för lite eller för mycket 
• har svårt att koncentrera dig 
• tappar matlusten 
• äter mer än vanligt 
• lätt blir irriterad eller arg på dem du känner 
• får dåligt självförtroende och blir självkritisk 
• drar dig undan från folk
• ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla 
• får problem i skolan eller på jobbet 
• får självmordstankar. 

(Umo.se) 

Om du känner igen dig på flera av punkterna kan du behöva söka hjälp. 

Prata med någon du litar på och känner dig trygg med, kanske din familj eller dina närmsta vänner. 

Ta kontakt med Ungdomsmottagningen eller vårdcentralen! Det finns många erfarna kuratorer som kan hjälpa dig ta hand om problemet. 

Alla har behov av att få känna närhet och gemenskap med andra människor för att må bra.

Det kan kännas viktigt att få dela upplevelser och lyckliga stunder med andra runt omkring sig, men också att känna att man inte står ensam när man möter motgångar i livet. Ensamhet blir ett problem när man är ensam utan att ha valt det själv. Man kanske känner att man saknar relationer som man egentligen vill ha, och någon att dela tankar och funderingar med. Man kan också känna sig ensam fast man är omgiven av människor, men där man känner att man inte passar in eller att ingen förstår en.

Vissa förändringar i livet kan leda till att man känner sig ensam, till exempel om man flyttar, byter skola eller om ens föräldrar separerar. Oftast handlar det om kortare perioder i livet och det brukar lösa sig när man får nya kompisar och man har vant sig vid den nya situationen.

Om man lider av sin ensamhet kan man behöva stöd och hjälp. Har man under längre tid känt sig isolerad, kanske så pass att man slutat gå i skolan, börjat undvika kompisar, tackat nej till sådant som man brukar gilla att göra, är det extra viktigt att få stöd och hjälp med att bryta isoleringen. Man kan till exempel ta kontakt med skolsköterskan på skolan. Vissa skolor erbjuder stödjande samtal. Man kan också ta kontakt med ungdomsmottagningen och få prata med någon där.

Om det känns svårt att ta kontakt via telefon och samtal kan ett första steg vara att chatta anonymt med någon. På Tjejzonen och Bris kan man få stöd om man mår dåligt. De chattar med ungdomar vissa dagar och tider. Även ungdomsmottagningen, UMO, eller skolsköterskan kan hjälpa till.

Källa: BUP

Att bli arg och få utbrott är vanligt om man mår dåligt, och det kan bero på många olika saker. 

Att bli arg är en normal reaktion om man till exempel blir orättvist behandlad eller om någon beter sig dåligt mot en. Men en del personer har svårt att kontrollera sin ilska. Det kan både handla om att man blir arg i situationer där det egentligen inte finns någon anledning att bli arg och att man överreagerar och blir överdrivet arg i situationer då det inte riktigt blir som man vill. 

De flesta personer kan ibland känna irritation och få impulser inom sig att brusa upp och bli arga. Men ofta har man också en inbyggd spärr som gör att man inte får utbrott, utan istället löser situationen på annat sätt, till exempel genom att prata. Men när man har problem med att kontrollera sin ilska har man inte en sådan inre spärr och man får svårare att stoppa ilskeutbrott. 

Om man ofta blir arg och får utbrott kan det skapa problem i familjen, i skolan eller bland kompisar. Man kan få hjälp, till exempel av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog eller av Ungdomsmottagningen i Simrishamn. 

 Källa: BUP.se 

Det är viktigt att du söker hjälp om du har problem med ett beteende som skadar dig själv. 

Kontakta till exempel en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Du kan få hjälp av skolsköterskan eller skolkuratorn om du går i skolan 

Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du eller någon annan mår väldigt dåligt och vill ha hjälp så fort som möjligt. Ring telefonnummer 1177 för att få veta vart du ska gå. 

När någon i familjen eller i ens närhet dör vänds tillvaron upp och ner för både barn och vuxna.

Sorg kan visa sig på många sätt men den är alltid en naturlig reaktion på förlust. Du kan behöva mycket stöd och omtanke när någon som står dig nära dör 

Sorg är de känslor och tankar som kan komma när man har varit med om något allvarligt som förändrar livet, som att förlora någon som stått en nära eller förlora något viktigt. En vanlig reaktion är rädsla för att bli övergiven. Om du mist en eller flera närstående och ingen annan person uppfyller ditt behov av trygghet, närhet och omsorg finns en risk att du kan bli deprimerad. 

 Din reaktioner kan färgas av att det är mycket annat som pågår i ditt liv, till exempel frigörelse från dina föräldrar. En del vill inte vara hemma och lever istället ett vilt uteliv. Andra kan ta ett överdrivet stort vuxenansvar hemma. 

 Vanliga reaktioner när man förlorat någon närstående:

• sömnsvårigheter och mardrömmar 
• ledsamhet, längtan och saknad 
• ilska och utåtagerande beteende 
• skuldkänslor och funderingar kring varför dödsfallet inträffade
• huvudvärk, magont och muskelvärk 

Källa: Barnperspektivet, Umo 

Om man tänker väldigt mycket på mat och ätande kan det bero på att man har en ätstörning. Det är också vanligt att den som har en ätstörning tänker mycket på sin kropp och är sträng eller dömande mot sig själv.

Det finns olika sorters ätstörningar

Man kan vara rädd för att äta ”fel” eller för att gå upp i vikt. Då kanske man knappt äter något alls. Eller också tappar man kontrollen och äter jättemycket när man är ensam men inget alls när man är med andra. Kanske försöker man göra sig av med mat som man har ätit genom att kräkas. En del tränar väldigt hårt för att gå ned i vikt. Alla sorters ätstörningar påverkar hur man tänker om sig själv. De brukar också påverka ens relationer med andra och det är vanligt att man håller sig mer till sig själv.

Tecken på att det handlar om en ätstörning:

• Att man bantar och blir mer och mer upptagen av det,
• Att man skjuter upp måltider, äter långsamt eller vill äta ensam,
• Att man äter oregelbundet, till exempel hoppar över frukosten eller äter ”förbjuden” mat när man är ensam,
• Fixering vid mat och vikt,
• Att man tränar överdrivet mycket,
• Växlande humör,
• Att man får svårt att koncentrera sig och att minnet blir sämre,
• Dålig självkänsla eller självförakt,
• Skev eller felaktig uppfattning av sin egen kropp,
• Olika tvångsbeteenden, som särskilda sätt att äta vissa saker,
• Ångest eller nedstämdhet, som kan gå så långt att man skadar sig själv eller får självmordstankar,
• Att man gör sig av med det man har ätit, genom att till exempel kräkas,
• Problem med pengar, eftersom man handlar mycket mat,
• Att man får sömnproblem.

En ätstörning påverkar hur man mår och stör alltid kroppens naturliga funktioner. Det är farligt för kroppen, och därför är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.

Källa: UMO

Det finns hjälp

Det är viktigt att söka hjälp och det första steget är det jobbigaste. Börja med att berätta för någon, om du pratar med någon du känner dig trygg med slipper du bära på allt helt själv.Om du känner dig redo att ta tag i problemet direkt kan du boka tid hos UMO eller gå dit på deras drop-in-tider. Du kan också boka tid hos vårdcentralen i Simrishamn. Annars kan du ta kontakt med skolkurator, skolsköterska eller prata med en lärare du litar på.

Viktigt att komma ihåg; du är så mycket starkare än din ätstörning, första steget mot att bli frisk tas så fort du söker hjälp.

Om du vill veta mer om vad som händer när du söker hjälp eller få tips från andra som varit i samma sits kan du läsa på ungdomsmottagningens UMOs hemsida