Vi deltar i Kommunkompassen

Vi deltar i Kommunkompassen

Godkänt betyg när kommunen sätt att arbete analyseras av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.  

Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs ursprungligen fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund (KS) i Norge. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting använder Kommunkompassen sedan 2002.

Under hösten har vår kommun satts ”under lupp” och vi når i vår första utvärdering enligt Kommunkompassen ett bra resultat.

Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden:

  • offentlighet och demokrati
  • tillgänglighet och brukarorientering
  • politisk styrning och kontroll
  • ledarskap, ansvar och delegation
  • resultat och effektivitet
  • kommunen som arbetsgivare – personalpolitik
  • ständiga förbättringar
  • kommunen som samhällsbyggare

– Vi är glada över att vi redan vid en första mätning fått ett resultat som kan mäta sig med övriga kommuner i Sverige som gjort genomgången flera gånger, säger Diana Olsson, kommundirektör i Simrishamns kommun. Våra verksamheter arbetar redan idag med förändring och förbättring av våra processer, en mätning som Kommunkompassen hjälper oss att sätta fingret på vad det är vi behöver fokusera mer på.

SKL berömmer

I rapporten lyfts fram att vi satsat på att tydliggöra rollerna mellan politiken och tjänstemannasidan i sitt interna arbete: ”Den enkla och överskådliga styrmodell som finns i kommunen kan vara ett gott underlag för att i framtiden bygga vidare på för att stärka politisk och professionell styrning. I detta ligger ett ökat fokus på kärnverksamheterna med tydligare mål på verksamhet och resultat. En sådan inriktning kommer verksamheternas reella resultat vara det primära vilket stärker profession och tillit.”

SKL konstaterar också: ”En annan styrka som präglar Simrishamn är att man ser positivt på kommunen och dess utveckling. Det finns en ambition till förbättringar och ett engagemang som bland annat kommit till uttryck i flyktingmottagande och ett aktivt civilsamhälle.”

Kommunens satsning på HR, skriver SKL, är viktigt för framtiden. Ett framgångsrikt arbete kring dessa frågor kommer att stärka kommunen som arbetsgivare och därmed vara en viktig investering för att behålla och dra till sig god arbetskraft.

SKL pekar på att arbetet med att ta fram verksamheternas resultat behöver stärkas, både internt men också för att kunna visa upp för invånarna vilka resultat och kvalitet som kan levereras.

Område för område

Det finns både beröm och utvecklingsmöjligheter inom de åtta områdena som analyserats:

– Offentlighet och demokrati: bra information om kallelser, protokoll, sammanfattningar av tagna beslut, många medborgarförslag och aktiv medborgardialog i samhällsplaneringen finns på plussidan, men mer resultatinformation och egna, lokala medborgarundersökningar för att fånga invånarnas attityder skulle förbättra området.

– Tillgänglighet och brukarorientering: kontaktcenter och mätning av tillgänglighet och bemötande, regelbunden utveckling av kommunwebben och lokala brukarundersökningar tillhör de saker SKL:s analytiker pekar på som styrkor, men man vill också se en samlad strategi hur kommunen ska öka sitt fokus på brukare kopplat till resultat och kvalitet, liksom fler satsningar på tillgänglighet och bemötande.

– Politisk styrning och kontroll: det här är det starkaste delområdet och här framhåller man kommunens vision, med sina tre strategiska utvecklingsområden (geografi, demografi och demokrati) med därtill kopplade fokusområden, liksom den kommunövergripande värdegrunden som kopplats till generella värdeområden för medarbetarna och en tydlig och enkel styrmodell som täcker hela organisationen och en lika tydlig ansvarsfördelning och delegation mellan politiker och tjänstemän. Även här vill man se ett ökat fokus på reella resultat i verksamheterna koppade till kärnsyftena och utvecklad analys av rapporterade resultat och ekonomi.

– Ledarskap, ansvar och delegation: ett kommungemensamt ledarutvecklingsprogram, chefsdagar och chefsutvärderingar i medarbetarundersökningarna hamnar på plus, men önskemål finns om bland annat utveckla sammanställningar över pågående kommunövergripande projekt för att kunna se utveckling och prioritering, liksom fortsatt arbete med att definiera och kartlägga övergripande processer och traineeprogram i samarbete med andra kommuner för att fånga upp och utveckla ledarämnen.

– Resultat och effektivitet: här lyfter SKL fram att det finns flera exempel på uträkning av tjänsternas kostnader (kostnad per elev, hemtjänsttimme, kostnad per betygspoäng), uppföljning i regelbundna rapporter med resultat och måluppfyllelse i olika tidsintervaller samt resultatjämförelser med andra kommuner i ”Kommunernas Kvalitet i Korthet”, Kommunförbundet Skåne, m fl. Det sker också stor samverkan med grannkommuner för effektivisering. Här återkommer SKL till önskemplet om en strategi för att utveckla resultatstyrningen kopplad till mål och budget och ett stärkt arbete med effektivitet.

– Kommunen som arbetsgivare: beröm för ett omfattande erbjudande av kollektiva lösningar och förmåner utöver lön och en stark satsning på friskvård. Det görs också kompetenssatsningar för att stärka arbetet med att göra kommunen till en attraktiv arbetsgivare med mentorskap i de flesta verksamheterna och varje år presenteras ett personalbokslut. Här vill SKL också se utvecklade riktlinjer för rekrytering av medarbetare och ett fortsatt arbete med arbetsgivarvarumärket som en attraktiv arbetsgivare.

– Ständiga förbättringar: SKL konstaterar att det sker samverkan med andra kommuner i flera nätverk i syfte att förbättra och nå samordningsvinster, liksom en omfattande omvärldsspaning för att hitta goda exempel som kan inspirera och samverkan med forskning och lärosäten, t. ex. Lunds universitet. På SKL:s önskelista finns en samordning av förbättringsarbetet centralt och utveckling av flera professionella metoder för att förbättra kvaliteten och resultaten i det dagliga arbetet, liksom att kopplingen mellan analyser och genomförda förbättringar tydliggörs.

– Kommunen som samhällsbyggare: var det område som fick högst betyg, här lyfte SKL att det finns en väl utvecklad samverkan med föreningsliv och civilsamhället och en stark satsning på kulturen genom en mängd aktiviteter vilket skapar ett starkt varumärke för kommunen. En näringslivsstrategi, att det finns företagslotsar inom alla förvaltningar och många samverkande insatser med främst regionen för att stärka näringslivet lyftes också fram. Ett aktivt arbete med att skapa ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet utifrån samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer liksom omfattande samverkan och förebyggande arbete kring att öka trygghet aktivt säkerhetsarbete med handlingsplaner tillhörde också det SKL uppskattade. Förslagen till förbättringar var här få, men SKL nämnde  bland annat strategi för samverkan med kulturlivet i det kulturpolitiska programmet, fortsatt utveckling av turismen och kommunens varumärke samt ett fortsatt arbete för att motverka extremism och antidemokratiska rörelser.

Vad händer nu?

Nu fortsätter arbetet med nästa steg i processen kring Kommunkompassen:

– Vår tanke är att denna genomgång utgör utgångsvärden som vi sedan kan arbeta vidare med, att de stödjer oss i våra prioriteringar kring viktiga områden att förbättra.

– Avsikten är att fortsätta mäta med Kommunkompassen 2020 och 2022 för att se att vi rör oss framåt, att vi förändrar våra interna processer på ett sådant sätt att det skapar kvalitet och mervärde för våra medborgare, avslutar Diana Olsson.

Fakta kommunkompassen

Kommunkompassen är ett verktyg för utvärdering och analys av kommuners sätt att arbeta. Verktyget togs ursprungligen fram i mitten av 1990-talet av Oslo Universitet i samverkan med Åbo Akademi och Kommunenes Sentralforbund (KS) i Norge. Verktyget används idag i både Norge och Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder Kommunkompassen sedan år 2002.

Kommunkompassen analyserar en kommun utifrån samspelet mellan

  • det politiska systemet
  • kommunernas förmedling av tjänster
  • kommunen som arbetsplats
  • utvecklingen av lokalsamhället

Kommunkompassen utvärderar inte verksamhetens resultat utan hur kommunen leder organisationen utifrån ett helhetsperspektiv och hur samspelet mellan de olika verksamheterna fungerar. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller en poängbedömning och en kvalitativ beskrivning av hur kommunen fungerar utifrån Kommunkompassens kriterier.

Bedömningarna görs med utgångspunkt från åtta huvudområden. Varje huvudområde består av flera delområden inom vilka ett stort antal frågor belyses. Bedömningen görs med betoning på betydelsen av mål- och resultatstyrning, en sammanhållen organisation, decentralisering av ansvar för tjänsteproduktion samt medborgar- respektive brukarorientering. De åtta huvudområdena är:

  • offentlighet och demokrati
  • tillgänglighet och brukarorientering
  • politisk styrning och kontroll
  • ledarskap, ansvar och delegation
  • resultat och effektivitet
  • kommunen som arbetsgivare – personalpolitik
  • ständiga förbättringar
  • kommunen som samhällsbyggare

En kommun som utvärderas med Kommunkompassen får som resultat värdefull information om både styrkor och förbättringsområden. För att kunna få inspiration till förbättringar, hänvisas i rapporten till kommuner som kan ses som förebilder inom olika områden. Till utpekade förbättringsområden blir det naturligt att koppla handlingsplaner för förändring.

Många kommuner väljer sedan att efter några års arbete genomföra en förnyad utvärdering med hjälp av Kommunkompassen för att på så sätt få sina förbättringsinsatser bekräftade.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of www.simrishamn.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close