Upprop till ministrarna – så räddar vi det lokala fisket

Ett kraftigt minskat torskfiske, ett mer flexibelt östersjöfiske och åtgärder mot den ökande gråsälspopulationen är genomförbara förslag när kommuner och fisket på initiativ av Simrishamns kommun gemensamt tillskriver ministrar.

– Vi är medvetna om det allvarliga tillståndet för det östra torskbeståndet i Östersjön och vi efterlyser kraftfulla åtgärder för att rädda torsken, säger Jeanette Ovesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Simrishamns kommun med eftertryck. Ett total torskfiskestopp löser inte torskbeståndets problem, utan skjuter bara problemet till kommande generationer, på bekostnad av svensk livsmedelsproduktion och levande kustsamhällen.

Miljöminister Isabella Lövin (MP) och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) har fått en skrivelse där östersjökommuner, fisket och beredningsindustrin gemensamt kommenterar utmaningarna för torskfisket och ger konkreta förslag till åtgärder.

– Anledningarna till det dåliga tillståndet för torsken är många, som näringsbrist, parasitangrepp med mera, säger Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum på Simrishamns kommun, men en bidragande faktor är även det sätt myndigheterna förvaltat fisket de senaste årtiondena.

Nationell förvaltning förvärrat krisen

Trots att förutsättningarna för fisket varierar från hav till hav och från region till region, har svenskt fiske länge förvaltats ur ett nationellt perspektiv. Detta har förvärrat den ekologiska krisen i Östersjön, genom att styra utvecklingen mot ett ökat industrialiserat fiske och allt större fartyg som kräver stora mängder fisk.

– Frågan är om det rubbade ekosystemet tål det pågående volymfisket, säger Vesa Tschernij. I norra Östersjön vittnar kustfiskare om en minskning i strömmingsfångsterna liksom mängden förekommande lekströmming i skärgården. Samma tendenser har uppmärksammats i Stockholms skärgård och i Hanöbukten.

Sillen minskat

Det finns en samsyn kring att födobristen är ett av de viktigaste problemen för torskens tillstånd. Torskens viktigaste mat är sill och den, men även skarpsillen, har minskat kraftigt i de områden i södra Östersjön där storskaligt fiske bedrivs och där torsken vistas.

– Vi menar att med den fångstkapacitet som finns i det moderna pelagiska fisket, räcker sillen inte, vare sig till torsken som föda eller till en utökning av det värdeskapande lokala kustfisket längs Östersjönskusten, säger Kristian Ekström på Skillinge Fisk-Impex.

Samtidigt landar dessa fartyg fångster, i praktiken så gott som okontrollerade, med tusentals ton fisk utomlands som blir till fiskmjöl.

Kristian Ekström på Skillinge Fisk-Impex igen:
– Vi ställer oss frågan: har någon studerat hur detta fiske påverkar Östersjöns ekosystem eller hur mycket Sverige förlorar ekonomiskt på de utländska landningarna i form av skatte- och förädlingsintäkter?

Totalt torskfiskestopp ett problem

Problemet med ett totalt torskfiskestopp är att det sannolikt kommer att slå ut det lokala fisket som förser svenska förädlingsföretag med färsk råvara. Då återstår bara den storskaliga, mobila flottan som fortsätter sitt volymfiske.

– Ett stopp räddar alltså inte torskbeståndet, utan cementerar ett system som premierar storskaligt fiske och fortsatta, återkommande problem för bestånden och ekosystemet, konstaterar Vesa Tschernij. Dessutom berövas den svenska östersjökustens fiskesamhällen en livskraftig näring, en central identitets- och attraktivitetsfaktor och färsk fisk som livsmedel och förädlingsråvara.

Kommunerna och fiskenäringen föreslår gemensamt punkter för en lösning som är långsiktig och tar ett helhetsgrepp:

  • Ett kraftigt minskat fiske i det östra torskbeståndet där det östersjöbaserade fisket prioriteras (dvs. kustfisket samt de aktiva regionalt viktiga torsktrålarna).
  •  Ett fortsatt fiske i det västra torskbeståndet, öppet endast för det östersjöbaserade fisket (dvs. kustfisket och de aktiva regionalt viktiga torsktrålare).
  •  I områden där torsken lever tillåts pelagiskt fiske (efter t.ex. sill och skarpsill) endast till human konsumtion.
  •  Ökad flexibilitet i östersjöfisket genom att öka antalet arter som kust- och det lokala fisket kan fiska på och därigenom minska trycket på t.ex. torsken nu och i framtiden. Det snabbaste sättet är en omfördelning av kvoterna i det pelagiska fisket så att en större del av dessa blir tillgängliga för annat östersjöfiske. Myndigheterna ska i år utvärdera det pelagiska kvotfördelningssystemet inför en ny tioårsperiod. Omfördelning av det pelagiska fisket kan därmed ske redan i höst. Man bör även omfördela kvoten i laxfisket.
  •  Införandet av åtgärder för att lösa problemen med den ökande gråsälpopulationen.

– Vi bör inte förvänta oss att de ekologiska problem som Östersjön idag lider av, ska vara snabbt övergående. De prognosticerade rubbningar som klimatkrisen medför, pekar snarare på det motsatta. Vi behöver ett anpassningsbart, flexibelt fiske för att hantera klimatkrisen och de ekologiska utmaningarna i Östersjön och samtidigt bidra samhälls- och socioekonomiskt i östersjöområdet, avslutar Vesa Tschernij.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of www.simrishamn.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close