Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 september – ett axplock beslut

– Projektdirektiv – riktlinjer för etableringar.

År 2012 genomförde Simrishamns kommun, via konsulttjänst (HUI Research), en mindre handelsanalys, ”Snabbanalys av handeln i Simrishamn”. I ”Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun” (2015) anges följande: ”Det finns ingen handelspolicy i Simrishamns kommun. En handelspolicy skulle kunna slå vakt om handelns framtida placering och expansion. Den skulle visa vilken utveckling som gynnar kommunen på lång sikt”.

År 2016 genomförde Simrishamns kommun, via konsulttjänst (HUI Research), en ”fördjupad handelsutredning”, för att vidare utreda handelns potential och utveckling i kommunen samt för att kunna besvara sådana frågeställningar som snabbanalysen från 2012 inte hade berört. Syftet med handelsutredningen var att ta fram ett gediget och faktabaserat kunskapsunderlag samt rekommendationer som kan ligga till grund för strategiska vägval och överväganden som rör utvecklingen av handeln i Simrishamns kommun. Arbetet med den fördjupade handelsutredningen för Simrishamns kommun, innebar en kartläggning av marknadsförhållanden i Simrishamns kommun och dess omland samt gav förslag på hur Simrishamn kan arbeta för att behålla och stärka den lokala handeln. Tanken var att denna utredning skulle kunna arbetas in i kommunens övriga styrdokument liksom i arbetet som omfattar utvecklingen av handeln i kommunen i allmänhet och stadskärnan i synnerhet. Det konstateras vidare att i förlängningen kan resultaten från handelsutredningen även användas i ett framtida arbete med att utforma en handelsstrategi för kommunen.

Förslaget är nu att vidga perspektiven med syftet är att ta fram riktlinjer för etableringar (motsvarar det som tidigare kallades handelsstrategi/-policy, men som förutom handel även ska omfatta service och tjänster) som visar hur vi på kort och lång sikt arbetar med och fysiskt ska planera för olika typer av etableringar i, i första läget, Simrishamns stad.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen godkänner förslaget till projektdirektiv för framtagande av riktlinjer för etableringar.

– Motion: Från ord till handling i klimatfrågan.

Roland Thord (MP) har i motion föreslagit att fullmäktige fattar beslut om att inrätta ett klimatutskott under kommunstyrelsen med uppgift att förbereda förslag, kommunicera klimatfrågan med invånarna och samordna samtliga kommunala verksamheters insatser i arbetet med att minska kommunens klimatpåverkan. Motionen föreslår även att klimatutskottet initialt ges uppgiften att utarbeta en vägledning till kommunens förvaltning och till invånarna om hur deras klimatavtryck kan minska. I motionen föreslås också kommunfullmäktige besluta att Simrishamns kommuns samtliga nämnder ges i uppdrag att sammanfatta sitt klimatavtryck och komma med förslag om minskningar av detta.

Hållbarhetsprogrammet

Kommunstyrelsen beslutade 2019-05-08 att uppdra åt kommundirektören att ta fram ett hållbarhetsprogram för Simrishamns kommun, för att ta nästa steg mot ett hållbart Simrishamn ur tre perspektiv: den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten där miljöperspektivet finns med. Hållbarhetsprogrammet ska innehålla mål och strategier fram till år 2030 för att lokalt bidra till att miljömål, folkhälsomål och FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 ska uppnås. Ett av FN:s globala mål, mål 13, fokuserar på att bekämpa klimatförändringarna. Hållbarhetsprogrammet ska innehålla de dimensioner som ingår i hållbar utveckling, det vill säga social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessa dimensioner omfattar miljö/ekologi, klimat, folkhälsa, demokrati, trygghet, hållbar tillväxt och resurshushållning.

Av projektdirektivet framgår bland annat att hållbarhetsprogrammet ska vara ett övergripande dokument som ska innehålla mål, strategier och nyckeltal. Dessa ska vara kopplade till de nationella och regionala miljömålen, folkhälsomålen och Agenda 2030 med tillhörande handlingsplan. Genomförandet av projektet ska präglas av öppenhet, dialog och samverkan.

Hållbarhetsprogrammet ska vara styrande för Simrishamns kommunkoncern, både nämnder och kommunalt ägda bolag, men också beröra hela samhället. Till hållbarhetsprogrammet ska en handlingsplan för genomförande 2021–2024 bifogas. Enligt projektdirektivets tidplan bedöms ett färdigt förslag till Hållbarhetsprogram vara framtaget juni 2020.

Översiktsplanen

Översiktsplanen innehåller flera ställningstaganden kring arbetet med minskad klimatpåverkan och anpassningar till klimatförändringar. För den hållbara utvecklingen är det viktigt att översiktsplanen, med sina tydliga ställningstaganden och strategier, är vägledande. Gällande översiktsplan bygger på ett helhetsperspektiv för den hållbara utvecklingen och ansvaret för att genomföra planen har fördelats brett inom den kommunala organisationen. Enligt översiktsplanen ska Simrishamns kommun arbeta för att anpassa sig till förväntade klimatförändringar och minska belastningen på vattendragen.

  • Befintligt handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor i Simrishamns kommun föreslås kompletteras med utredning av klimatförändringar i Simrishamns kommuns inland för förhöjda grundvattennivåer och påföljande föroreningsrisker.
  • Kommunen ska färdigställa en kommunal VA-plan och dagvattenpolicy med syfte att anpassa till förväntade klimatförändringar och minska belastningen på vattendragen.
  • För att nå en omställning till ett klimatneutralt och uthålligt samhälle har ett antal ställningstaganden tidigare gjorts i kommunen genom energistrategin och klimatplanen. I viss utsträckning har därmed regeringens mål för klimat- och energipolitiken till 2020 antagits för de så kallade 20-20-20-målen med minskade växthusgasutsläpp, andel förnyelsebar energi och lägre energianvändning.
  • o   Det föreslås att en uppföljning görs avseende i vilken grad kommunen har nått dessa 20-20-20-mål. Kommunen har inget riksintresse för energiproduktion.
  • Kommunen ska aktivt arbeta för att uppfylla miljöbalkens krav inom energi- och klimatområdet. Kommunens egen verksamhet är den största fossila energianvändaren i kommunen, och därmed den viktigaste aktören för omställning till ett klimatneutralt samhälle. Kommunen har antagit det regionala målet om att vara fossilfri redan till år 2020 avseende kommunens egna transporter, uppvärmning och elanvändning. Om målet inte uppnås till 2020 föreslås att ett internt klimatkompenseringsprogram upprättas.
  • o   Simrishamns kommun bör följa upp i vilken grad kommunen uppnår nationella klimat- och miljömål, de så kallade 20-20-20-målen i kommande energiplan.

Under innevarande mandatperiod ska översiktsplanens aktualitet prövas med en integrerad hållbarhetsbedömning som blir vägledande för avvägningar i framtida planering. Arbetet med hållbarhetsprogrammet ska ske synkroniserat med aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Under hösten 2019 påbörjas också arbetet med att ta fram en klimatanpassningsplan, detta som ett tematiskt tillägg/fördjupning till översiktsplanen.

Inrättade av utskott

Angående inrättande av ett klimatutskott så får enligt kommunallagen 3 kap 5 § kommunfullmäktige bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott. Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen ska ha ett arbetsutskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas.

Slutsats

Hur Simrishamns kommun ska arbeta med hållbarhet inklusive klimatfrågan kommer att hanteras inom uppdraget att ta fram ett hållbarhetsprogram för Simrishamns kommun, tillsammans med aktualitetsprövningen av översiktsplanen. Därför föreslår kommunledningskontoret att förslaget i motionen om att Simrishamns kommuns samtliga nämnder ges i uppdrag att sammanfatta sitt klimatavtryck och komma med förslag om minskningar av detta inte genomförs. Hur Simrishamns kommun ska arbeta med mål och strategier i hållbarhetsfrågor kommer att hanteras i hållbarhetsprogrammet.

Beslut om inrättande av ett klimatutskott är ett politiskt ställningstagande i sig, en politisk organisationsfråga. De uppgifter som motionen föreslår ska hanteras och ingå i ett klimatutskotts ansvarsområde är uppgifter som kan hanteras på olika sätt i en kommuns hållbarhetsarbete. Därför föreslår kommunledningskontoret att frågan om inrättande av ett klimatutskott under kommunstyrelsen lämnas öppet för politiskt ställningstagande.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige anser att motionen därmed är besvarad.

– Motion: Om inrättande av Agenda 2030-utskott.

Pia Ingvarsson (S), Gudrun Schyman (Fi), Hans-Olof Höglund (MP), Mats Sundbeck (V) och Christer Persson (ÖP) har i motion yrkat att Simrishamns kommun tillsätter ett Agenda 2030-utskott under kommunstyrelsen, med uppgift att samordna arbetet för ett hållbart samhälle inom det kommunala ansvarsområdet.

Motionärerna menar bland annat att eftersom Simrishamn är en kommun vars huvudnäringar är beroende av hav, odling och turism riskerar flera av de globala hoten även bli lokala.

Motionärerna framför vidare bland annat att dagens accelererande globala klimatförändring är kanske det mest akuta, där extrema vädersituationer blir allt vanligare med bland annat höjda havsnivåer, översvämningar, tropiska stormar, extremtorka, havsförsurning och dricksvattenproblem. Det anförs i motionen att för att klara den globala situationen krävs snabba och konkreta förändringar, strukturella förändringar, det vill säga politiska beslut såväl lokalt, regionalt som globalt. Den lokala nivån har en nyckelroll för genomförandet av nödvändiga förändringar. Vidare framförs i motionen att Simrishamns kommun bland annat står i begrepp att ta fram en havsplan och eventuellt göra en översyn av översiktsplanen. Kommunen behöver nu, enligt motionen, samla det politiska ansvaret så att vi kan genomföra ett systematiskt omställningsarbete, med FN:s Agenda 2030 som riktmärke.

Bakgrund/utredning

Se ärendet ovan, ”motion: från ord till handling i klimatfrågan”.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige anser att motionen därmed är besvarad.

– Kommunfullmäktigeberedning avseende arvodesöversyn och översyn av politisk organisation.

Kommunstyrelsen beslutade § 64, 2016-03-16 att ge kommundirektören i uppdrag att göra en omvärldsanalys hur andra kommuner arvoderar förtroendevalda. Analysen skulle ligga som grund för översyn av arvoden inför mandatperioden 2019–2022. I jämförelsen med övriga kommuner i sydöstra Skåne har därför två olika delar belysts. Dels hur förste vice ordföranden arvoderas samt dels hur regelverket för sammanträdesarvoden är uppbyggda. Det framkommer i analysen att såväl arvodesreglerna som sammanträdesersättningarna skiljer sig mellan kommunerna, vilket till viss del förklaras av att den politiska organisationen är olika i kommunerna. I Sjöbo och Skurup har man enbart en vice ordförande i respektive nämnd, vilka arvoderas. I Ystad och Simrishamn arvoderas andre vice ordförande men inte förste vice ordförande medan man i Tomelilla arvoderar även förste vice ordförande, dock med hälften av vad andre vice ordförande får. I jämförelsen av sammanträdesersättningarna har Simrishamn två nivåer, halv- och heldagersättningar medan övriga kommuner har grund- respektive timarvode. Vid jämförelse med de övriga kommunerna framkommer att Simrishamns arvodesregler är mer generösa när det gäller kortare sammantädestider beroende på att det enbart finns halv- respektive heldagsersättningar. Kommunstyrelsens arbetsutskott  beslutade vid sitt sammanträde 2018-06-20 att bordlägga ärendet till efter valet samt att en beredningsgrupp bör tillsättas, där samtliga partier i kommunfullmäktige medverkar, för att se över de fasta arvodena samt nivån på sammanträdesarvodena.

Beredningsdirektiv

Inför kommande mandatperiod är det lämpligt att se över kommunens politiska organisation. Översynen föreslås ske i form av en fullmäktigeberedning förslagsvis tillsammans med översyn av arvodesreglerna. Fullmäktigeberedningens uppdrag är ytterst att göra en översyn av om den politiska styrningen behöver förändras vad gäller fördelningen av ansvarsområden och struktur mellan nämnder och mellan nämnder och bolag.

  • Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att klara välfärdstjänsterna vård, skola, omsorg och särskilt fokus bör därför läggas på ansvarsfördelningen i styrning och ledning av dessa områden.
  • Kommunfullmäktiges relation till övriga verksamheter i kommunen ska ses över, exempelvis om det finns behov av eventuella beredningar direkt underställda fullmäktige och hur de kommunala bolagen är organiserade gentemot kommunfullmäktige.
  • Även frågan om hur struktur och arbetssätt för utskott under kommunstyrelsen och nämnderna kan utvecklas bör hanteras.
  • Hur ska den politiska bemanningen se ut i nämnderna, exempelvis antal ledamöter och ersättare, antal vice ordförande och så vidare.
  • En kartläggning och jämförelse med jämförbara kommuner bör också genomföras.

Simrishamns kommun har i dag ersättningsbestämmelser som reglerar förtroendevaldas arvoden. Revideringen/förändringen av ersättningsbestämmelserna ska avgränsas till att genomlysa modellen för arvodering. Syftet med att revidera ersättningsbestämmelserna är att genomlysa och utvärdera nuvarande modell för arvodering samt att se över konstruktioner och nivåer för och i hela ersättningssystemet. Syftet är även att underlätta det framtida arbetet med arvodering för förtroendevalda. Översynen bör omfatta följande särskilda frågor:

  • Utvärdering av nuvarande ersättningssystem.
  • Föreslå eventuell förändring av ersättningsbestämmelserna konstruktion.
  • Utreda förhållandet mellan ersättningar till de ordinarie ledamöterna och till ersättarna.
  • Utgångspunkter för restidsersättning.
  • Beräkna den totala kostnaden för nya ersättningsbestämmelser och den beräknade framtida kostnadsutvecklingen.
  • Föreslå kontroll- och uppföljningssystem för att säkerställa att ersättningssystemet tillämpas på ett korrekt sätt.

Process och tidplan

Kommunfullmäktige utser en parlamentarisk grupp med en representant från varje parti i fullmäktige. Kommunfullmäktigeberedningen ska lägga förslag på eventuella förändringar, både vad gäller arvoden och politisk organisation, inför kommande mandatperiod. En översyn av befintliga reglementen ska också genomföras utifrån eventuella förändringar i organisationen. Målsättningen är att kommunfullmäktige ska fatta beslut om eventuell förändrad organisation senast hösten 2021 för att gälla from ny mandatperiod 2023 (kommunstyrelsen oktober 2022). Kommunstyrelse/kommunfullmäktige fattar beslut om direktiven till utredningen i oktober 2019. Beredningen lämnar ifrån sig sin rapport i november 2020 med förslag på eventuella förändringar. Berörda nämnder och organ ges möjlighet att inkomma med synpunkter under februari/mars 2021.

Finansiering

Medverkan i beredningen finansieras genom sedvanliga politiska arvoden.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tillsätta en parlamentarisk grupp för att bilda en beredning under kommunfullmäktige avseende arvodesöversyn och översyn av politisk organisation enligt beredningsdirektiv. kommunfullmäktigeberedningen ska återkomma till kommunfullmäktige med en rapport senast november 2020 med förslag på eventuella förändringar, både vad

gäller arvoden och politisk organisation, inför kommande mandatperiod.

– Motion: övertagande av ansvaret för gatorna inom byarna/fiskelägena inom Simrishamns kommun.

Kjell Dahlberg (ÖP) och Christer Persson (ÖP) föreslår i inkommen motion, daterad den 19 maj 2019:

  • ”att Simrishamns kommun övertar ansvaret för gator och allmänna platser i tätorterna Baskemölla, Borrby, Brantevik, Gladsax, Gröstorp, Gärsnäs, Hammenhög, Järrestad, Kivik, Sankt Olof, Skillinge, Tommarp, Vik och Vitemölla från och med den 1 januari 2021,
  • att Simrishamns kommun överväger om ansvaret i ytterligare tätbebyggelse ska övertas,
  • att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att genomföra detta genom ändring av gällande detaljplaner eller liknande planer samt
  • att gator/vägar med statligt ansvar naturligtvis bibehåller sitt ansvar.”

Motionärerna framför i motionen bland annat att Simrishamns kommun redan i dagsläget har ansvaret för gator på flera ställen i kommunen och att en del boende i byar som inte innefattas av dessa gator felbehandlas, då de betalar för andras gator via kommunalskatten men även för sina egna genom vägföreningen.

Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 17 juni 2019, § 166, att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden som behandlade motionen vid sammanträde den 22 augusti 2019, § 173, och beslutade då föreslå kommunfullmäktige besluta att ”med hänvisning till att det redan pågår ett projekt avseende kommunens väghållaransvar och ansvar för allmän platsmark, anses motionen besvarad”.

Bakgrund/utredning

Samhällsbyggnadsförvaltningen fick den 2018-09-27, §§ 176 samt 177, i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att utforma förslag till riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark i samtliga större samhällen inom Simrishamns kommun utifrån en analys och utredning av befintliga förhållanden. Som en följd av detta uppdrag antog samhällsbyggnadsnämnden 2019-06-18, § 146, ett projektdirektiv för att ta fram en policy för huvudmannaskap för allmän platsmark. Den framtida policyn för huvudmannaskap för allmän platsmark ska vara ett tydligt strategi- och inriktningsdokument för ansvarsfördelning för allmänna ytor inom kommunen.

Projektmålen:

  • Inventering av befintligt huvudmannaskap för planlagd allmän platsmark inom hela kommunen.
  • Inventera icke planlagd mark inom tätbebyggt område som används eller borde användas för kommuninvånarnas gemensamma behov.
  • Identifiera icke planlagd mark utanför tätbebyggt område som sköts av kommunen.
  • Framtagande av ett förslag till policy för huvudmannaskap för allmän platsmark.
  • Översyn av dagens system för vägbidrag till enskilda vägar.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till att de redan pågår ett projekt avseende kommunens väghållaransvar och ansvar för allmän platsmark, anses motionen besvarad.

– Budget 2020–2022.

Alliansen har inkommit med förslag till budgetramar för åren 2020 till 2022. Förslaget finns bifogat till detta ärende. Av förslaget framgår vilka förutsättningar som gäller för beräkningen av budgetramarna samt dess finansiering. Ramtilldelning för revisorerna beslutas av kommunfullmäktige och finns bara med i underlaget för att visa helhetsbilden.

Beslut att fatta:

  • Fastställa skattesatsen för 2020 till 20,51 procent.
  • Godkänna finansiella och verksamhetsmässiga mål med inriktning på god ekonomisk hushållning.
  • Godkänna att nämndernas budgetansvar ska följa avsnittet Budgetuppföljning.
  • Fastställa driftbudgeten för 2020–2022, dvs. nämndernas ramar samt finansieringen.
  • Godkänna förslag till investeringsramar för 2022 (se avsnitt Investeringsbudget).
  • Godkänna förslag till tillägg av investeringsramar om 30 mnkr för år 2020 och 20 mnkr för 2021 till skattefinansierad del samt 19,5 mnkr till avgiftsfinansierad del inom samhällsbyggnadsnämnden ansvarsområde.
  • Ge nämnderna i uppdrag att innan utgången av februari 2020 återkomma med förslag på vilka investeringsprojekt som utifrån 2022 års investeringsramar får genomföras till och med år 2022.
  • Godkänna att beskrivna investeringsregler ska gälla.
  • Godkänna föreslagna resultat-, finansierings- och balansbudgetar för åren 2020 till och med 2022.

Beslut om revisorernas ramtilldelning 2020 till 2022 fattas av kommunfullmäktige i ett separat ärende.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att:

  • Fastställa skattesatsen för 2020 till 20,51 procent.
  • Godkänna finansiella och verksamhetsmässiga mål med inriktning på god ekonomisk hushållning.
  • Godkänna att nämndernas budgetansvar ska följa avsnittet Budgetuppföljning.
  • Fastställa driftbudgeten för 2020-2022, dvs nämndernas ramar samt finansieringen .
  • Godkänna förslag till investeringsramar för 2022.
  • Godkänna förslag till tillägg av investeringsramar om 30 mnkr för år 2020 och    20 mnkr för 2021 till skattefinansierad del samt 19,5 mnkr till avgiftsfinansierad del inom samhällsbyggnadsnämnden ansvarsområde.
  • Ge nämnderna i uppdrag att innan utgången av februari 2020 återkomma med förslag på vilka investeringsprojekt som utifrån 2022 års investeringsramar får genomföras till och med år 2022.
  • Godkänna att beskrivna investeringsregler ska gälla.
  • Godkänna föreslagna resultat-, finansierings- och balansbudgetar för åren 2020 till och med 2022.

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of www.simrishamn.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close