Kommunstyrelsen 18 november – ett axplock beslut

– Organisationsöversyn näringslivs- och destinationsutvecklingsarbetet

Ett bra företagsklimat är en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning. Ett bra företagsklimat ger möjlighet för företag att starta, växa och anställa fler vilket är en förutsättning för att utveckla välfärden.

För att kunna möta de behov och de krav som ställs på den kommunala organisationen avseende näringslivets förutsättningar så behöver vi fundera på hur vi ska organisera oss. Genom en ändamålsenlig organisation/organisering når vi ett framgångsrikt resultat i samverkan med andra aktörer. Därför föreslås en utredning som förutsättningslöst skulle se över kommunens organisation för näringslivsfrågor, insatser för turism, evenemangsinsatser samt övrigt näringslivsrelaterade verksamheter, till exempel marknadsföring och centrumutveckling. Utredningen om organisationen ska innehålla förslag och konsekvenser av olika lösningar i syfte att skapa förutsättningar för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling i kommunen. Utredningen ska också belysa samutnyttjande av personal och övriga resurser för att mer strukturerade samverkansformer skapas.

Kommunstyrelsen beslutade att ge kommundirektören i uppdrag att genomföra en organisationsöversyn av näringslivs- och destinationsutvecklingsarbetet. Uppdraget ska återrapporteras senast 2021-06-30 till kommunstyrelsen

– Fiberutbyggnad på landsbygden

Fiberutbyggnaden till hushåll och företag har pågått i kommunen sedan 2014 och i dag har cirka 95 % en fiberuppkoppling eller kan enkelt erbjudas en sådan. Återstår ett antal områden, benämnda ”vita fläckar” främst i kommunens norra delar.

För fortsatt utbyggnad finns det nu två alternativ.

  • Kommunen bidrar till fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden genom resurs som samverkar med fastighetsägare som vill ha fiber och aktörer av fiberutbyggnad.
  • Kommunen avsätter investeringsmedel till fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden. Investeringen motsvarar 10 miljoner fördelat på perioden 2022–2024.

Bakgrund/utredning

Cirka 80 % av landsbygdens fastigheter har erbjudits fiberanslutningar och av dessa har cirka 70 % också valt att ansluta sig från början. De som inte är med från början kan dock ansluta sig i efterhand, vilket inte alltid varit enkelt, främst för att fiberägarna helst samlar upp de som vill ansluta i efterhand en gång per år.

Undantaget är Österlens kraft som mer kontinuerligt ansluter nya fastigheter i befintliga fiberområden.

Viktigt att påpeka att när utbyggnaden på landsbygden tog fart under 2016, så existerade en reell konkurrens mellan främst Telia och IP-Only som i första hand var av godo, även om det i vissa områden blev ”för mycket” konkurrens som i sin tur ledde till att ingen aktör fick tillräcklig anslutningsgrad. Mer specifikt för kommunens del blev det främst två stora eller kostnadsmässigt besvärliga områden som kom igång: dels Bästekilleprojektet vid Svinaberga/Stenshuvud och vidare västerut genom Södra Mellby, Bästekille, Grevlunda och ända till kommungränsen i väster, dels Hammenhögsprojektet vilket utgör en stor del av hela landsbygden i kommunens södra del. Projekten tog lång tid att genomföra men nu är de i princip klara. Framför allt Bästekilleprojektet blev avsevärt mycket dyrare för IP-Only att genomföra än beräknat och då inte enbart på grund av sämre projektgenomförande. I dag hade nog ingen aktör velat genomföra det projektet utan bidragsfinansiering, även om till exempel IP-Onlys ägare accepterar en väsentligt längre återbetalningstid på investeringar i landsbygdsnät i dag. Det kan också nämnas att i Hammenhögsprojektet erhöll IP-Only knappt två miljoner kronor i statligt bidrag.

Efter slutförd utbyggnad av de projekt som pågick vid årets start, dels Hammenhögsprojektet i södra kommundelen och dels Komstadprojektet, återstår knappt 5 % av fiberutbyggnaden (eller cirka 20 % av utbyggnaden på landsbygden eftersom alla tätorter är utbyggda). Det finns två alternativ för fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden, presenterade nedan.

Kommunen bidrar till fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden genom resurs som samverkar med fastighetsägare som vill ha fiber och aktörer av fiberutbyggnad

Vad kan då kommunen göra för att få aktörerna att ändå bygga vidare, finns det till exempel delar som kan komma att byggas utan bidrag. Finns det möjligen kommunala intressen av att få tillgång till egen fiber till områden som inte är utbyggda.

Redan i dag finns det en resurs på kommunen som bland annat stöttar fastighetsägare som har svårt att få till stånd en anslutning i redan utbyggda områden men även upprätthåller kontakter med, och informerar/träffar, fastighetsägare i de vita fläckarna. Kommunens resurs kan i dialog med flera fastighetsägare ge råd kring hur en utbyggnad med deras specifika förutsättningar kan gå till, som till exempel sluta sig samman och gräva sträckor själva, hur bevaka och söka bidrag, öka anslutningsgraden mm.

Rent konkret är det nedgrävningen av fiberkanalisation som är den stora kostnaden vid fiberutbyggnaden vilket innebär att om fiberaktören säger sig sakna finansiering för ett specifikt område/vit fläck så kan den saknade finansieringen översättas till antal meter nedgrävd fiberkanalisation. Givet att fastighetsägare i området sluter sig samman och själva ordnar nedgrävningen av specificerad mängd fiberkanalisation så kommer utbyggnaden till stånd. Ett annat alternativ är att fastighetsägarna i området accepterar en högre anslutningskostnad.

Kommunen avsätter investeringsmedel till fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden

Efter många möten och diskussioner med fiberaktörer såsom IP-Only, Österlens kraft och Tomelilla kommun (som kan bygga ut fibernät åt oss i norra kommundelen) kan vi konstatera att det saknas cirka 10 miljoner kronor för att få till en utbyggnad till de cirka 500 fastigheter i kommunen som inte har möjlighet till en fiberuppkoppling. Drygt hälften av fastigheterna utgörs av fastboende, resten deltidssboende. Med saknas menas här att aktörerna är beredda att stå för merparten av utbyggnadskostnaden men trots det saknas det 10 miljoner kronor trots att aktörerna kräver en högre anslutningskostnad av varje enskild fastighetsägare jämfört med tätorterna och de delar av landsbygden som är utbyggd sedan tidigare.

Inga möten har hållits med Telia, då de för närvarande inte är intresserade av att bygga ut nya fibernät på landsbygden.

Aktörerna har i ovanstående inte räknat med att nya statliga bidrag erhålls, självklart kan det tillkomma sådana bidrag även om Länsstyrelsen Skåne i dag bedömer sannolikheten som låg. Länsstyrelsen har dock inte kunnat ta ställning till regeringens nya budgetförslag, se nedan under ”Statliga bidrag”. Om förslaget går igenom, finns det rimligen bidrag även till Skåne.

I det fall kommunen är villig att avsätta investeringsmedel är det lämpligt att dela upp dessa medel på två–tre år, dels för att utbyggnadstakten är långsammare på landsbygden, dels för att det inte är helt osannolikt att det kommer nya statliga bidrag för bredbandsutbyggnad till Skåne.

Hur kommunens investeringsmedel bäst kan bidra till den fortsatta utbyggnaden kan ske på lite olika sätt. Oavsett vilket sätt som används kommer storleken på de medel som behöver avsättas inte att överstiga 10 miljoner kronor. Ställningstagande till på vilket sätt kommunen ska bidra tas inom ramen för kommunledningskontorets löpande arbete när väl överenskommelser förhandlats fram med aktör eller aktörer.

Statliga bidrag

Ingen svensk regering har gjort några utfästelser att det är staten som ska stå för hela fiberutbyggnaden även om alla regeringar sedan början på 2000-talet slagit fast att Sverige ska ligga i framkant när det gäller fiberutbyggnad. I första hand har staten pekat med hela handen på marknaden och att det är marknaden som i första hand ska stå för utbyggnaden. Men – staten har i olika omgångar, själva och via EU, ställt upp med åtskilliga miljarder i stöd. Just nu finns det 650 miljoner kronor för Post- och telestyrelsen (PTS) att med hjälp av länsstyrelserna fördela under innevarande mandatperiod (det är dessa pengar som Länsstyrelsen Skåne är pessimistisk om för vår del) och nu senast den 16 september gick IT-ministern ut med följande besked inför kommande budgetförhandlingar, se nedanstående pressinformation:

”Kraftig satsning på befintliga stöd till bredbandsutbyggnad

Regeringen föreslår att det satsas ytterligare 1,4 miljarder kronor år 2021, 500 miljoner kronor år 2022 och därefter 100 miljoner årligen under 2023–2025 på utbyggnaden av bredband i hela landet. Med stödet kan förutsättningarna för att åstadkomma bredbandsutbyggnad i hela landet förbättras. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Sverige ska ha bredband i världsklass. Det är en förutsättning för att kunna tillvarata digitaliseringens möjligheter och uppnå januariavtalets och regeringens ambitiösa bredbandsmål. Med regeringens förslag kan utbyggnadstakten av både fast och trådlöst bredband fortsatt vara hög och förbättras.

Satsningen är per år fördelad på 1,4 miljarder kronor under 2021, 500 miljoner kronor under 2022, och sedan 100 miljoner kronor per år under 2023–2025. Därutöver finns sedan tidigare medel avsatta för ändamålet vilket följer av BP2020. I år finns 150 miljoner kronor, 200 miljoner kronor 2021, och 300 miljoner kronor 2022.

Post- och telestyrelsen (PTS) är förvaltande myndighet för detta stöd. Under innevarande programperiod för landsbygdsprogrammet (2014–2020) har regeringen därtill avsatt ca 4,45 miljarder kronor på bredbandsstöd för utbyggnad i områden där det inte är kommersiellt lönsamt att bygga ut.”

Sammanfattningsvis är vår bedömning att om regeringens förslag enligt ovan går igenom i budgetförhandlingarna inför 2021 så kommer Skåne rimligen att få ta del av nya bidragspengar. Om inte är det tveksamt om det blir några mer pengar.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar

  • Att kommunen bidrar till fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden genom att vara en resurs som samverkar med fastighetsägare som vill ha fiber och aktörer av fiberutbyggnad.
  • Att kommunen avsätter investeringsmedel, upp till 10 mnkr, till en fortsatt utbyggnad av fiber på landsbygden. Investeringarna behandlas i budgetprocessen 2022-2024.
  • att omedelbart påbörja projektering och upphandling under 2021 för att kunna starta fiberutbyggnaden 2022.
  • Att fiberutbyggnaden på landsbygden ska genomföras enligt samhällsbyggnadsförvaltningens projektmodell.

– Nya riktlinjer för upphandling och inköp

Kommunledningskontoret har arbetat fram nya riktlinjer för upphandling och inköp. De nya riktlinjerna föreslås ersätta tidigare upphandlingspolicy och tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicyn. Samtidigt föreslås att tidigare beslutade riktlinjer för direktupphandling upphävs och ersätts med rutiner för direktupphandling som beslutas på tjänstemannanivå.

De nya riktlinjerna för upphandling och inköp ger en tydligare vägledning till kommunens verksamheter om vad som är viktigt att tänka på för att säkerställa att inköpta varor, tjänster och entreprenader bidrar till kommunens mål om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

Bakgrund/utredning

Kommunledningskontoret har sett över de styrdokument som reglerar upphandlingar i kommunen. Ärendet aktualiserades då en översyn av kommunens riktlinjer för direktupphandling efterfrågades i syfte att harmonisera dessa med närliggande kommuners riktlinjer. Under arbetet med detta beslutades det att samtidigt se över samtliga styrdokument, ett arbete som beskrivs mer i detalj nedan.

Tidigare upphandlingspolicy

Tidigare upphandlingspolicy är beslutad i kommunfullmäktige 2014-11-24. Denna policy innehåller information om ansvarsfördelning, upphandlingssamverkan, strategiskt upphandlingsarbete, miljöanpassad upphandling och sociala krav. I detta innefattas också att kommunen ska ge små och medelstora företag möjlighet att konkurrera på samma villkor som stora företag.

Kommunstyrelsen har genom kommunstyrelsens reglemente fått det övergripande samordningsansvaret för kommunens upphandlingsverksamhet. Detta behöver således inte regleras i en policy. Övriga uppgifter som upphandlingspolicyn tidigare reglerat har införlivats i det nya förslaget om riktlinjer för upphandling och inköp, som beslutas av kommunstyrelsen.

Tidigare tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicyn

De tidigare tillämpningsanvisningarna till upphandlingspolicyn beskriver samma områden som upphandlingspolicyn, men mer i detalj. Dessa är beslutade i kommunstyrelsen 2015-02-11.

De nya riktlinjerna för upphandling och inköp innehåller de viktigaste delarna från tillämpningsanvisningarna. De mest detaljerade delarna beskrivs istället i kommunens rutiner för inköpsverksamheten, som är beslutade på tjänstemannanivå.

Tidigare riktlinjer för direktupphandling

Kommunen är enligt lagen om offentlig upphandling skyldig för att ha riktlinjer för hur direktupphandlingar ska genomföras. De tidigare riktlinjerna för direktupphandling beslutades i kommunstyrelsen 2015-02-11.

Kommunledningskontoret har i samband med arbetet för att ta fram nya riktlinjer för upphandling och inköp också tagit fram nya rutiner för direktupphandling. Rutinerna för direktupphandling beslutas på tjänstemannanivå. De viktigaste skillnaderna i de nya rutinerna jämfört med de tidigare riktlinjerna för direktupphandling är följande:

  • Beloppsgränsen för när direktupphandling i konkurrens ska göras höjs från 30 000 kr till 100 000 kr.
  • Samtidigt förtydligas att det i vissa fall kan vara lämpligt att konkurrensutsätta direktupphandlingar även under den nya beloppsgränsen på 100 000 kronor. Det kan till exempel handla om situationer där det finns risk för misstanke om jäv.
  • Det förtydligas vilka hållbarhetskrav som är lämpliga att ställa vid direktupphandlingar.

Nya riktlinjer för upphandling och inköp

De nya riktlinjerna för upphandling och inköp innehåller de viktigaste delarna från tidigare upphandlingspolicy och tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicyn. Den största skillnaden jämfört med tidigare är att det tydligare beskrivs vad som menas med att kommunen ska upphandla hållbart. Till exempel:

  • Ekonomisk hållbarhet
    • Flera anbud ska eftersträvas i varje enskild upphandling för att säkerställa en god konkurrens.
    • Vid avrop från ramavtal ska alltid det upphandlade sortimentet väljas i första hand så långt det är möjligt.
    • Upphandlade avtal ska följas upp i den utsträckning som är lämpligt med hänsyn till avtalets storlek och risk/komplexitet.
    • Vid inköp ska hänsyn tas till kostnader under varornas, tjänsternas och entreprenadernas hela livstid, och inte bara inköpskostnaderna.
  • Ekologisk hållbarhet
    • Varor och tjänster som upphandlas ska vara miljömärkta där det är möjligt.
    • Plast i förpackningar och engångsartiklar ska undvikas.
    • Miljökrav i nivå med upphandlingsmyndighetens baskrav, eller andra likvärdiga eller bättre krav, ska ställas där det är tillämpbart.
  • Social hållbarhet
    • Kommunen avtalsmallar, med standardvillkor gällande arbetsvillkor och liknande, ska användas.
    • Arbetsrättsliga krav och krav på leverantörernas arbetsmiljöarbete ställs i de branscher där det är lämpligt.
    • Sysselsättningskrav ska övervägas för större entreprenader och andra avtal där det är lämpligt.

Inköpta varor och tjänster ska bidra till en ökad delaktighet för alla, oavsett funktionsförmåga.

Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige upphäver tidigare beslutad upphandlingspolicy (KF 2014-11-24, § 176).

Under förutsättning att kommunfullmäktige upphäver tidigare beslutad upphandlingspolicy enligt ovan, beslutar kommunstyrelsen att upphäva tidigare beslutade tillämpningsanvisningar till upphandlingspolicyn (KS 2015-02-11, § 24), att upphäva tidigare beslutade riktlinjer för direktupphandling (KS 2015-02-11, § 24), samt att anta nytt förslag till ”Riktlinjer för upphandling och inköp”.

– Översyn grundskolans organisation

Översynen av grundskolans organisation har genomförts i syfte att ta fram ett underlag för beslut kring en på lång sikt hållbar organisation av grundskolan, vilket även har inneburit ett remissförfarande där politiska partier och fackliga företrädare fått tillfälle att lämna remissvar.

Barn- och utbildningsnämnden har den 29 september 2020 beslutat att nuvarande skolorganisation bibehålls oförändrad som den ser ut läsåret 2020/2021 och fem år framåt. Barn- och utbildningsnämndens beslut innehöll fler beslutspunkter vilka i sin helhet redovisas nedan under rubriken bakgrund/utredning.

I direktiv till barn- och utbildningsnämnden, beslutade kommunfullmäktige den 28 september 2020, § 197, att grundskolans organisation bereds av barn- och utbildningsnämnden och beslut fattas av kommunfullmäktige.

Bakgrund/utredning

Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04, § 257, att barn- och utbildningsnämnden omgående, senast den 31 december 2019, måste upprätta en handlingsplan för hur nämnden tänker åtgärda prognostiserad avvikelse på lång sikt. Under 2020 ska löpande information, efter varje nämndssammanträde, redovisas till kommunstyrelsen med konkreta och beloppssatta åtgärder.

Barn- och utbildningsnämnden behandlade 2019-12-19 handlingsplan för att åtgärda prognostiserad avvikelse på sikt och nämnden avser komplettera ekonomiska åtgärder med strukturella inriktningsbeslut. Ett av dessa beslut är en översyn av grundskolans organisation med inriktningsbeslut under vintern 2020. Handlingsplanen antogs vid sammanträdet.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2020-04-28, § 64, innan utredningen är färdig, att delegera till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott att remittera översyn av grundskolans organisation när översynen är färdigställd.

Färdigställd översyn presenterades 2020-05-12 i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott. I ”Grundskoleöversyn, översyn av grundskolans organisation”, sidorna 29–36, presenterade barn- och utbildningsförvaltningen fyra möjliga alternativ till nuvarande skolorganisation, varav det första alternativet är uppdelat i två möjliga förslag (1a och 1b). Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutade (§ 54) att remittera översyn av grundskolans organisation till fackliga företrädare, Sveriges skolledarförbund, politiska partier samt till Föräldraföreningen Offensiv och Piratenskolans föräldraförening, och att remissvaren skulle vara barn- och utbildningsnämnden tillhanda senast 12 juni 2020.

Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2020-06-09 beslutade barn- och utbildningsnämnden (§ 68) att uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att så skyndsamt som möjligt utarbeta och presentera en kostnadsberäkning avseende de organisationsförslag som inkommit i remissvaren. Detta blir alltså en kompletterande utredning.

I den kompletterande utredningen redogör barn- och utbildningsförvaltningen för ytterligare tre alternativ till organisation som inkommit i remissvaren. Dessa framgår av ”Kompletterande utredningar till Grundskoleöversyn: översyn av grundskolans organisation”. Remissvar och den kompletterande utredningen behandlades i barn- och utbildningsnämnden 2020-08-25. Nämnden beslutade (§ 89) att återremittera ärendet.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 29 september 2020, § 105, att nuvarande skolorganisation bibehålls oförändrad, som den ser ut läsåret 2020/2021, och fem år framåt. Barn och utbildningsnämndens beslut framgår av punkterna nedan:

  • nuvarande skolorganisation bibehålls oförändrad som den ser ut läsåret 2020/2021 och fem år framåt.
  • att samtliga befintliga byskolor som drivs i kommunal regi ska kunna erbjuda utbildning inom förskoleklass och årskurserna 1–3 som en stående princip inom grundskolans organisation
  • att detta principiella beslut översänds som förslag till beslut i kommunfullmäktige.
  • att en renodlad skolplan för kommunen i sin helhet utarbetas utifrån ett specifikt pedagogiskt och utbildningsperspektiv med sikte på en långsiktig och hållbar skolorganisation. Barnperspektivet ska vara vägledande
  • att barn- och utbildningsnämnden innan beslut om den utarbetade skolplanen genomför studiebesök på kommunens samtliga skolenheter
  • att en barnkonsekvensanalys görs och presenteras i samband med den utarbetade skolplanen.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

  • att nuvarande skolorganisation bibehålls oförändrad som den ser ut läsåret 2020/2021 och fem år framåt.
  • att samtliga befintliga byskolor som drivs i kommunal regi ska kunna erbjuda utbildning inom förskoleklass och årskurserna 1–3 som en stående princip inom grundskolans organisation.
  • att en renodlad skolplan för kommunen i sin helhet utarbetas utifrån ett specifikt pedagogiskt och utbildningsperspektiv med sikte på en långsiktig och hållbar skolorganisation. Barnperspektivet ska vara vägledande.
  • att barn- och utbildningsnämnden innan beslut om den utarbetade skolplanen genomför studiebesök på kommunens samtliga skolenheter.
  • att en barnkonsekvensanalys görs och presenteras i samband med den utarbetade skolplanen.

– Försäljning av Mellby 92:26 – före detta förskola i Kivik

Samhällsbyggnadsförvaltningen har under åren fått uppdraget att sälja fastigheten Mellby 92:96, före detta förskola i Kivik, vid ett par tillfällen, dock har det inte resulterat i något avtal. Senaste beslutet togs av samhällsbyggnadsnämnden den 27 september 2018, § 187, efter att Simrishamns Bostäder AB avstått från erbjudandet att köpa fastigheten.

Fastigheten har varit ute för anbudsgivning via mäklare. Vid anbudstidens utgång var det en anbudsgivare kvar, Slussås Fastighets AB, med ett anbud på 3,6 miljoner kronor. Slussås Fastighets AB avser att bygga om byggnaden till serviceboende med åtta lägenheter, ett så kallat livsstilsboende.

Samhällsplaneringsnämnden beslutade vid sammanträde den 1 oktober 2020, § 194, bland annat att godkänna föreliggande köpekontrakt samt föreslå kommunfullmäktige anta Slussås Fastighets AB:s anbud.

Bakgrund/utredning

Byggnaden på Mellby 92:26 uppfördes 1990 som verksamhetslokaler till förskolan i Kivik (Äppellunden). När sedan verksamheten 2014 flyttade in i den närbelägna skolbyggnaden togs beslut om att fastigheten skulle säljas. Innan detta beslut hann verkställas, behövdes lokalerna för socialförvaltningens verksamhet för ensamkommande flyktingar och försäljningsbeslutet återkallades.

Socialförvaltningens behov av lokalerna upphörde därefter under 2018. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2018 låtit värdera fastigheten med hjälp av konsult, Värderingsbyrån. Fastigheten värderades då till 4 300 000 kr. Fastighetens bokförda värde vid årsskiftet 2020/2021 är 2 638 000 kronor, vilket innebär att försäljningen genererar en reavinst.

I enlighet med samhällplaneringsnämndens beslutsförslag föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige besluta att anta Slussås Fastighets AB:s anbud på 3,6 miljoner kronor, samt att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande Jeanette Ovesson och kommundirektör Diana Olsson att underteckna köpekontraktet.