Kommunstyrelsens arbetsutskott 17 februari – ett axplock beslut

– Riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Simrishamns kommun

I Sverige räknas judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoriteter. Dessas rättigheter utgör en integrerad del av det internationella ramverket till skydd för de mänskliga rättigheterna, exempelvis FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (artikel 27). De nationella minoriteternas rättigheter i Sverige beskrivs framför allt i lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen), som trädde i kraft 2010. Lagen utgår från Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

En rad ändringar i lagen trädde i kraft 2019 i syfte att kommunerna ska förhålla sig mer aktivt och strategiskt till minoritetspolitiken. Ett av sätten att åstadkomma det var att införa lagkrav om att kommuner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Lagen anger inte närmre hur kommunens mål och riktlinjer ska vara utformade. Det är upp till kommunerna att utforma dessa utifrån lokala förhållanden.

Förslaget till kommunövergripande riktlinjer som även innehåller mål för Simrishamns kommun syftar till att vägleda verksamhetsområdena i arbetet med minoritetslagen.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta förslaget till riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet i Simrishamns kommun.