Kommunstyrelsen den 14 april – ett axplock beslut

– Kommunens framtida avsikter med Snurringen

Under 2018–2019 pågick avtalsdiskussioner med Skånetrafiken gällande Snurringen, den lokala busslinjen i Simrishamns tätort, eftersom dåvarande avtal skulle löpa ut i slutet av år 2019. Skånetrafikens inriktning till kommande avtal var en ny kostnadsfördelning där kommunens kostnader för linjen succesivt skulle öka fram till år 2022, från år 2022 meddelade Skånetrafiken att de inte längre kan motivera en fortsatt finansiering av Snurringen eftersom kostnadstäckningsgraden på linjen är för låg i jämförelse med den samhällsbetalda delen. Den totala kostnaden på 1,8 miljoner för Snurringen skulle i sådana fall drabba kommunen från år 2022.

Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04, § 271, att godkänna ett nytt avtal med en ny kostnadsfördelning för Snurringen. Enligt det ska kommunen senast under våren 2021 meddela sina möjligheter att ta över den totala finansieringen för Snurringen från år 2022.

Framtida scenarier med konsekvensbeskrivning:

Kommunen meddelar Skånetrafiken att kommunen framöver avser att hantera Snurringen genom ordinarie tillköpsprocess

Busslinjen Snurringen kvarstår utifrån sin nuvarande karaktär och invånarna i Simrishamns tätort bibehåller den tillgänglighet och service som Snurringen erbjuder i dag, som resor till sjukhuset, dagligvaruhandel och smidiga byten vid stationen till annan kollektivtrafik som regionbuss/tåg. Kommunens kostnad för Snurringen ökar med ca 11 % i jämförelse med nuvarande utgifter. Kommunens totala årliga utgift för Snurringen kommer då att vara ca 1,4 miljoner kronor. Genom ordinarie tillköpsprocess blir kommunen tillfrågad av Skånetrafiken varje år om kommunen vill göra tillköp inför kommande år samt förlänga befintliga tillköp. För de tillköp som kommunen gör, skrivs ett ettårskontrakt där summan för tillköpet framgår. Vid nästa tillköpstillfälle finns det möjlighet att justera intäktsdelen baserat på antal resande eller förändra tillköpet i sin helhet. Skånetrafiken är fortsatt huvudman för trafiken och verkställer upphandling och tecknar avtal med trafikföretag

Kommunen meddelar Skånetrafiken att befintligt avtal inte kan förlängas då kommunen ej har möjlighet att ta över den totala kostnaden för Snurringen från år 2022

Busslinjen Snurringen avvecklas i december år 2021 när befintligt avtal går ut. Simrishamns tätort får ett sämre utbud av kollektivtrafik genom att den centrumnära kollektivtrafiken som försörjer lokala målpunkter, service och arbetsplatser nästan försvinner helt. Kommunens kostnad på 1 260 000 kr kan sparas eller användas till annan verksamhet.

Kommunen förlänger inte befintligt avtal med Skånetrafiken, kommunen handlar upp en buss i egen regi som ersätter Snurringen

Eftersom Skånetrafiken genom Region Skåne enligt lag är den myndighet i Skåne vars uppdrag är att försörja Skåne med kollektivtrafik, får inte kommunen konkurrera med denna verksamhet. Det skulle dock vara möjligt för kommunen att upphandla en buss i egen regi som ersättning till Snurringen. Denna buss är i sådana fall helt frånskild den allmänna kollektivtrafiken, det är inte tillåtet för kommunen att ta betalt för tjänsten och skattesubventionera dessa resor. Resorna skulle i sådana fall vara gratis för resenärerna vilket även innebär att kommunen själva får täcka kostnaden för intäktsbortfall. Den totala kostnaden för detta alternativ är förknippat med stor osäkerhet. Det är även osäkert i detta läge om det blir mer kostnadseffektivt för kommunen att handla upp en buss i egen regi i jämförelse med att förlänga befintligt avtal med Skånetrafiken. Förslagsvis kan kommunstyrelsen uppdra åt kommundirektören att upphandla en buss i egen regi, som utgår från snurringens befintliga linjesträckning och turutbud men med en större flexibilitet där kommunens möjlighet att göra ändringar i linjesträckning och turutbud vid behov är större än idag. Kostnader för en totalkostnad av upphandling enligt denna inriktning är i dagsläget ej möjlig att beräkna. Det finns en stor osäkerhet i när en buss i egen regi kan implementeras i kommunen eftersom upphandlingsprocess och eventuell tid för att beställa fordon är tidskrävande, förvaltningen ser inte att det är möjligt att en buss i egen regi kan vara på plats till årsskiftet 2021/2022 när nuvarande avtal för snurringen har gått ut.

Kommunstyrelsen beslutade att

  • Meddela Skånetrafiken att Simrishamns kommun ej har för avsikt att förlänga avtalet för Snurringen.
  • Ge kommundirektören i uppdrag att genomföra en upphandling av en flexibel lokal buss som motsvarar Snurringens nuvarande omfattning i tid och mil
  • Upphandlingen ska vara genomförd senast 31 oktober 2021.

– Avgiftsfri kollektivtrafik för seniorer

Vid kommunfullmäktiges antagande av budget 2018–2020 den 30 oktober 2017, § 172, ingick beslut att alla som fyllt 75 år skall erbjudas avgiftsfri kollektivtrafik inom kommungränsen (seniorkort). För detta ändamål avsattes i kommunstyrelsens internbudget för 2018, som antogs i kommunstyrelsen den 6 december 2017, § 296, 750 000 kronor. Kommunstyrelsen beslutade sedan vid sammanträde den 11 april 2018, § 89, godkänna avtal mellan Skånetrafiken och Simrishamns kommun gällande seniorkort. Detta befintliga avtal gäller till och med den 31 december 2021. Sker ingen uppsägning senaste sex månader innan avtalets utgång förlängs avtalet med ett kalenderår i sänder, med sex månaders uppsägningstid. Med anledning härav erfordras beslut i ärendet.

Befintligt avtal började gälla den 1 september 2018, vilket innebär att första helårsverksamheten var 2019. I budget 2018 avsattes 750 000 kronor för införandet av seniorkorten. Avsatt budgetsumma avsåg helårsverksamhet och utgick från Skånetrafikens beräkning. Beräkningens utgångsläge var att av de kommuninvånare som fyllt 75 år och som erhåller seniorkort var de i genomsnitt cirka 40 procent som resor på sitt kort och i snitt görs det 40 resor per kort och år. Detta skulle innebära cirka 49 000 resor per år. Antalet verkliga resor, utifrån debiteringar, redovisas nedan.

Under 2020 debiterades de väldigt få resor, vilket visar sig främst från och med april månad och troligen då till viss del beroende på pandemin. Ett par månader redovisas inga resor överhuvudtaget. Skånetrafiken är dock väldigt säkra på att det ändå finns fler seniorer som reser. I Skåne överlag har seniorresandet minskat med 70–80 %. Situationen med att inga resor debiteras har dock enligt Skånetrafiken också en förklaring i att det sker påstigning i de bakre dörrarna. Det är endast bussar som trafikerar avtal där Skånetrafiken på sikt vill ha påstigning i alla dörrar för att undvika förseningar (på grund av köbildning till biljettvalidering) som kablage är draget för att kunna installera validatorer på andra ställen än framdörren. Där finns alltså ingenstans att ”blippa” sitt kort.

Enligt gällande avtal ersätter kommunen Skånetrafiken för antalet registrerade resor i buss, tåg och närtrafik med 70 procent av priser för resa i två zoner, i gällande prislista för kontantresa i Skånetaxan. Utöver resetaxan betalar kommunen 20 kronor per registrerat resekort och år till Skånetrafiken, vilket motsvarar Skånetrafikens ungefärliga självkostnad för bland annat kortadministration, registrering och utskick. Kommunens kostnad per resa var 2019 17:50 och 2020 17:83.

Antalet registrerade resekort för vilka kommunen betalar 20 kronor per kort går inte riktigt att jämföra över åren då Skånetrafiken justerat redovisningstidpunkt för dessa. 2019 betalade kommunen för 3 007 registrerade kort och 2020 för 3 304 registrerade kort.

Eftersom kortets nyttjande 2019 inte uppgick till Skånetrafikens beräkning, vilken låg som underlag för kommunens budgetering, har avsatt budget minskats till 500 000 koronor 2021.

Kommunstyrelsen har nu att ta ställning till eventuell förlängning av nuvarande avtal.

Kommunstyrelsen beslutade att förlänga avtalet för kalenderåret 2022.

– Helårsprognos 1 2021: kommunstyrelsens verksamheter

En helårsprognos ska upprättas fyra gånger om året och denna prognos är upprättad efter februari månads utgång. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 1 200 tkr. Detta beroende på att kostnader för medlemsavgifter, kollektivtrafik och färdtjänst bedöms bli lägre än budgeterat samt att det finns tjänstledigheter på kommunledningskontoret.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna helårsprognos 1 2021 för kommunstyrelsens verksamheter.

– Helårsprognos 1 2021: Simrishamns kommun

Aktuellt ärende innehåller den ekonomiska uppföljningen i form av helårsprognos 1. Prognosen är upprättad efter februari månads utgång. Kommunens prognostiserade balanskravsresultat är 58,5 mnkr, att jämföra med budgeterat balanskravsresultat på 28,2 mnkr. Det innebär att kommunens finansiella resultatmål för 2021 uppfylls med gott mått. Det stora överskottet beror till största delen av ökade skatteintäkter. Prognostiserat driftresultat är 46 mnkr. Socialnämnden visar ett överskott på 7 mnkr och kommunstyrelsen ett överskott på 1,2 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 1 mnkr. Övriga nämnder redovisar inga avvikelser.

Investeringsredovisningen visar en avvikelse på 2,9 mnkr. Det är tidigt på året och det föreligger en viss osäkerhet i denna prognos.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna helårsprognos 1 samt fortlöpande informera kommunfullmäktige om det ekonomiska läget.

– Utvärderingsrapport coronapandemin 2020

Kommunstyrelsen gav den 19 augusti kommundirektören i uppdrag att utvärdera effekterna av coronapandemin. Uppdraget skulle redovisas till kommunstyrelsen senast i samband med årsredovisningen för 2020.

Utgångspunkten för rapporten har varit att det är viktigt att en större händelse som påtagligt påverkar samhället och dess funktioner följs upp och utvärderas så att lärdomar kan dras för framtiden och utgöra en viktig del i förbättringsarbete. Kopplat till detta uppdrag gav kommunstyrelsen ett tilläggsuppdrag den 10 februari 2021 att även utvärdera och redovisa specifika frågor rörande kommunens medarbetare.

Utvärderingen har genomförts med hjälp av frågor till verksamheterna, även fackliga organisationer har fått möjlighet att besvara utvärderingsfrågor kopplat till beredskap och påverkan på verksamheten. Utöver detta har en enkätundersökning genomförts kopplad till upplevelsen av den digitalisering som blev nödvändig under pandemin. Enkätundersökningen finns bilagd utvärderingsrapporten i sin helhet. Återrapporteringen på frågor i övrigt utgår ifrån sammanställda frisvar från verksamheterna.

De frågor som gått ut till verksamheterna är följande:

  1. Hur var beredskapen för en sådan extraordinär händelse som pandemin var (är) avseende organisation, kompetens och material?
  2. Hur har pandemin påverkat verksamheten (effekter och kvalitet kopplat till att vi stängt ner verksamheter, tillgänglighet och öppettider)?
  3. Finns det något annat som är viktigt att ha med i utvärderingen och som ni vill jag ska ta med?
  4. På vilket sätt har enskilda medarbetare/yrkeskategorier i era verksamheter påverkats av den rådande pandemin?
  5. Vilka yrkeskategorier har påverkats mest av ökade arbetsuppgifter eller förändring av arbetstider mm?
  6. Har medarbetare som påverkats enligt ovan uppmärksammats på något speciellt sätt?

Sammanfattningsvis har verksamheterna klarat denna pandemi på ett bra sätt i vår kommun. Det behövs förbättringsarbete på en rad områden och mest framträdande är förbättringsåtgärderna som kan kopplas till tydlighet och ansvar. Våra chefer behöver rustas så att de har bättre resurser och möjligheter för att ta beslut utifrån sina ansvarsområden. Bättre förberedelse och prioritering när medarbetare behöver omlokaliseras till en mer drabbad förvaltning samtidigt som medarbetaren behövs och inte har ersättare inom den ordinarie verksamheten. Krisorganisationen behöver förtydligas på ett bättre sätt, både utåt men framför allt inåt. Vi behöver hitta vägar för att ta tillvara de erfarenheter och arbetssätt som vi fått genom den påtvingande digitaliseringen. Information och kommunikation kan bli bättre, både inåt och utåt. Sist men inte minst, kopplat till just smittspridning, så behöver vi fundera över hur vi ska hantera lager av skyddsmaterial, men för andra kriser kan det också vara annan lagerhållning som skulle kunna vara aktuellt.

Kommunstyrelsen godkände föreliggande rapport.

– Yttrande över regionplan för Skåne 2022–2040

Region Skåne har tagit fram ett förslag till regionplan för Skåne. Det är den första regionplanen för Skåne i enlighet med plan- och bygglagens krav på regionplan för två utpekade regioner: Stockholm och Skåne.

Region Skåne har tagit fram ett förslag till regionplan och arbetssätt. Förslaget bygger vidare på Strukturbild för Skåne och det samarbete som finns i Skåne inom fysisk planering sedan 2005. Regionplanen utgör underlag för fortsatt dialog kring Skånes utveckling med fokus på fysisk planering. Samrådshandlingen är ett förslag på regionplan och hur samarbetet kring fysisk planering kan vidareutvecklas i Skåne.

Region Skåne har skickat ut förslaget för samråd och önskar särskilt synpunkter på huruvida förslaget till regionplan och regionplaneprocess uppfyller det behov och syfte som planen avser. ”Regionplan för Skåne 2022–2040” ska vara ett stöd för den fysiska planeringen i de skånska kommunerna vad gäller de mellankommunala och regionala planeringsfrågorna samt bidra till att skapa ett sömlöst Skåne för invånarna. Regionplanen är det fysiska uttrycket av den regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030”.

Sösk beslutade i december 2020 att tillsammans arbeta för att kunna enas om ett gemensamt yttrande som de fyra kommunerna i sydöstra Skåne ska kunna stå bakom. Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner har i samverkan tagit fram ett gemensamt yttrande över regionplanen. Yttrandet består av övergripande synpunkter, frågeställningar som saknas i planen samt mer detaljerade synpunkter på regionplanens olika avsnitt. Redaktionella synpunkter har lämnats direkt till arbetsgruppen för planen.

Sydöstra Skånes övergripande synpunkter på samrådshandlingen samlas i sex punkter där sydöstra Skåne har invändningar mot regionplanen och där sydöstra Skåne efterlyser ändrade eller kompletterade ställningstaganden. Dessa är:

  • Regionplanens framåtsyftande funktion. Planen behöver vara mer framåtsyftande och beskriva det önskade läget för målåret 2040 och för utblicken mot 2050.
  • Regionplanens roll och syfte. Planen behöver kompletteras med en beskrivning av relationen mellan regionplanen och kommunernas översiktsplaner, där kommunernas rätt till självbestämmande och kommunernas planmonopol respekteras. Planeringsstrategier och  –principer som avser kommunala, lokala eller platsspecifika frågor behöver lyftas ut ur regionplanen och lämnas till respektive kommun att avgöra. Exempel på sådana frågor är avvägningen mellan bevarande av jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, utformning av tomtmark och allmänna platser samt lokalisering av bebyggelse och anläggningar som är av kommunal och lokal betydelse. Regionplanen behöver avgränsas till att behandla regionala och mellankommunala frågor, samt kompletteras med väsentliga sådana som kräver samordning mellan kommuner.
  • Strukturbilden och ortsstrukturen i planförslaget. Generellt är det otydligt hur regionplanen tar hänsyn till och vägleder sydöstra Skånes kommuners möjligheter att utvecklas som delregion i Skåne med utgångspunkt i arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och bostadsbyggande. För att planen ska stödja en flerkärnig struktur i Skåne 2040 måste sydöstra Skåne ges en mer initierad och utvecklad beskrivning av både nuläge och framtidsvision i planen. Sydöstra Skåne kan med fördel pekas ut som en grön tillväxtmotor, för en mångsidig och balanserad tillväxt inom Skåne. Fler orter än enbart kommunhuvudorterna behöver lyftas fram som orter med potential att bidra till tillväxt och utveckling.
  • Bebyggelseutveckling. Sambandet mellan bebyggelseutveckling och infrastrukturutveckling behöver förtydligas. Bebyggelseutveckling i sydöstra Skåne är en möjlighet att stärka underlaget för kollektivtrafik och hållbara transporter och kan bidra till att hela Skåne kan klara sin bostadsförsörjning och tillväxt. Planen behöver stärka olika former av hållbara transporter och beakta de skilda förutsättningarna i olika delar av Skåne, samt lyfta fram bussnoder likvärdigt som stationsnoder.
  • Infrastruktur. En god tillgång till och välutbyggd infrastruktur är en väsentlig förutsättning för att stärka tillgången till/från tillväxtmotorer, regionala kärnor och till omlandet. För att kunna bo och arbeta i sydöstra Skåne behövs ett system att lita på. Det krävs satsningar på både järnvägar, vägar och cykelvägar för att uppnå en god standard och hög tillgänglighet, samtidigt som klimat- och miljömål beaktas.
  • Kopplingar till omvärlden. Strukturbilden saknar väsentliga kopplingar inom östra Skåne, norrut mot Blekinge och Småland samt till Bornholm, Polen och Tyskland över Östersjön. Dessa kopplingar är av stor betydelse för Skånes och Sveriges utveckling, och behöver hanteras i en regional, nationell och internationell kontext. Östra Europa är en växande marknad med växande utbyte och kommunikation med både Skåne och hela Sverige. Skåne har förutom E4 och E6 E6 ytterligare en stor europaväg, E65, som går genom hela östra Europa ända ner till Kreta.

Kommunstyrelsen beslutade godkänna i ärendet redovisat yttrande.

– Yttrande över Trafikverkets remiss avseende översyn av riksintresse för kommunikationer

Under 2020 och 2021 genomför Trafikverket en översyn av riksintressen för kommunikationer för de fyra trafikslagen. I augusti 2020 antogs nya kriterier för vilka anläggningar som bedöms vara av riksintresse (Dnr: TRV 2019/45782). Trafikverket har därefter reviderat utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar utifrån de nya kriterierna. Efter sommaren 2021 bedömer Trafikverket att ett uppdaterat utpekande kommer att kunna beslutas och publiceras.

Länsstyrelsen Skåne ber om synpunkter från kommunerna avseende Trafikverkets utpekande av riksintresse för kommunikationer, TRV 2020/131663. Länsstyrelsen ska därefter i sin tur sammanställa ett yttrande till Trafikverket. Svaret behöver vara länsstyrelsen tillhanda senast den 17 mars 2021.

Syftet med remissen är att hämta in synpunkter på om riksintresseanspråken fungerar som planeringsunderlag för att hantera riksintressen i samhällsplaneringen. Materialet utgörs av förteckning över riksintresseanspråk och generella funktionsbeskrivningar. Dessa finns även tillgängliga som en karttjänst. Till stöd finns en förteckning över förändringar jämfört med nuvarande anspråk.

För sydöstra Skånes del är det fyra objekt som berörs och som föreslås tas bort som riksintresse.

  • Väg 11 Simrishamn–Malmö
  • Väg 13 Höör–Ystad
  • Simrishamnsbanan
  • Österlenbanan (Ystad–Simrishamn)

Synpunkter:

Hantering av ärendet och remissen

Sydöstra Skånes kommuner anser att det material som utgör Trafikverkets remiss är bristfälligt och svårt att förstå. Materialet är svårtillgängligt för den som inte haft insyn i processen i ett tidigare skede och kommunerna saknar en sammanfattande beskrivning till varför förändringar görs och på vilket sätt olika objekt påverkas. I det utskickade materialet finns endast en förteckning över förändringar, men för att kommunerna ska förstå varför ändringarna görs, behövs en förklaring till varje anläggning som tas bort. Detta behöver kopplas till de förändrade kriterierna. Det är inte rimligt att respektive kommun själva ska sitta och jämföra gamla och nya kriterier för riksintressen och utifrån detta dra slutsatser om varför olika riksintressen finns med eller är borttagna.

Vid ett möte 2 mars 2021 mellan Trafikverket, länsstyrelsen och sydöstra Skånes kommuner informerade Trafikverket att en stor förändring i översynen är att kriteriet för anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet har tagits bort. Genom att Trafikverket har tolkat om föreskrifterna för riksintresse så att endast vägar och järnvägars betydelse för det nationella transportsystemet ska gälla, är det många anläggningar av regional betydelse som inte längre uppfyller kriterierna för att klassas som riksintresse. Sydöstra Skånes kommuner saknar en redovisning i handlingarna över hur de regionala anläggningarna som inte längre uppfyller riksintressestatus kommer kategoriseras och hanteras i långsiktiga planeringsprocesser framöver.

Avvägning mellan riksintressen och allmänt intresse

Utöver Trafikverkets översyn av riksintresse för kommunikationer pågår även översyn av flera riksintressen hos andra myndigheter. Dessa översyner har dock inte kommit lika långt och kommunerna vet därför inte vilka riksintresse gällande t.ex. kulturmiljö som föreslås behållas, tas bort eller tillkomma. Ur ett planeringsperspektiv finns det en risk att det därför uppstår en ojämn balans mellan olika riksintressen och allmänna intressen, som påverkar planeringen och kommunernas långsiktiga utvecklingsintentioner. När två eller flera riksintressen står i konflikt med varandra gäller det intresse som bäst gynnar en långsiktig hushållning med mark- och vatten eller den fysiska miljön. Sydöstra Skånes kommuner ser en risk med att processen kring översyn av riksintressen hos olika myndigheter inte följer varandra tidsmässigt och att utveckling av anläggningar som inte längre uppfyller status som riksintresse hämmas. Det saknas en konsekvensanalys av översynen som helhet och de förslag som ligger.

Föreslagna förändringar som berör sydöstra Skåne

Sydöstra Skånes kommuner anser att de fyra anläggningar som föreslås att tas bort som riksintresse, ska kvarstå som riksintresse med nedanstående motiveringar:

– Väg 11 Simrishamn–Malmö

Väg 11 är utpekad som regionalt prioriterat vägnät, prioriterat vägnät för gods samt regionalt viktigt stråk för kollektivtrafik. Vägen utgör en strategiskt viktig sträcka, för arbetspendling, godstrafik samt fritids- och serviceresor. Den bidrar i allra högsta grad till att binda samman Skånes sydöstra och västliga delar. Utöver ovan nämnda, har väg 11 även en funktion som förbindelselänk för långväga resenärer från Europa och Sverige med turiständamål på Österlen. Besöksnäringen har stor betydelse för hela Sydöstra Skåne och möjligheten att utveckla besöksnäringen är av nationellt intresse det är en sektor som bedöms ha stor betydelse för Skånes och Sveriges näringslivstillväxt. Merparten av besökarna till delregionen kommer med bil, då tillgången till kollektivtrafik är begränsad. Detta medför att väg 11 behöver prioriteras och värderas som ett nationellt intresse. Sydöstra Skånes kommuner anser att Trafikverket måste väga in tillgängligheten till och från delregionen, både för långväga besökare, boende samt godstransporter i avvägningen om väg 11 ska klassificeras som riksintresse eller ej.

– Väg 13 Höör–Ystad

Sydöstra Skånes kommuner vill framföra att väg 13 används av godstrafik till och från Ystads hamn och därmed har viss funktion för nationella och internationella transporter. E65 är den primära vägen, men även väg 13 och väg 19 används. Enligt ”Kartläggning av lastbilstransporter i brohamnar i längs syd- och västkusten” (TRV 2018/57 804) har 69 % av transporterna som passerar Ystads hamn start- eller målpunkt utanför Skåne län. I studien tillfrågades chaufförerna vilka körvägar de kör till och från hamnen. På väg till Ystads hamn körde 17 % via väg 13 och från Ystads hamn körde 12 % via väg 13. Trafikverket behöver väga in denna roll i bedömningen om väg 13 ska vara ett riksintresse eller ej.

– Järnväg: Österlenbanan (Ystad–Simrishamn)

Österlenbanan bör ses som en helhet med Ystadbanan och klassas som en anläggning för tjänster inom järnvägsområdet med motiveringen att banan kopplas ihop med samhället i övrigt. Utöver nuvarande riksintresse för kommunikation, finns riksintresse för naturvård och riksintresse för kulturmiljövård längs banans sträckning Ystad–Simrishamn. Sydöstra Skånes kommuner ser en risk att framtida investeringar i stråket försvåras eller får stå tillbaka, när det allmänna intresset att utveckla banan riskerar att hamna i konflikt med riksintressen för naturvård och kulturmiljövård.

– Järnväg: Simrishamnsbanan (Malmö–Simrishamn)

Simrishamnsbanan bedöms vara en av de viktigaste åtgärderna för att skapa förutsättningar för en uthållig och hållbar pendling på sikt. Entimmesmålet är vägledande för en hållbar arbetspendling och med dagens möjligheter uppnås inte detta mellan östra och västra Skåne. Sydöstra Skånes kopplingar till Malmö-Lundregionen och Köpenhamnsregionen behöver vara i fokus för att stärka tillgängligheten till västra Skåne och dess utbud. Även om den slutliga dragningen inte är beslutad, bör sträckan beaktas som riksintresse för framtida funktioner av riksintresse utan avgränsat markanspråk.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna förslaget till yttrande.

– Politikerhandbok

Simrishamns kommun har sedan tidigare en politikerhandbok som senast reviderades 2019. Innehållet berör lagar och regler som styr kommunens uppdrag, nämnds- och förvaltningsorganisationen, information om allmänna handlingar, arvodesregler och annan information som är viktigt att känna till.

Syftet med politikerhandboken är att den ska fungera som en guide och utgöra ett stöd för den som är förtroendevald att fullgöra sina uppdrag i nämnder, styrelser, kommunförbund och/eller kommunfullmäktige i Simrishamns kommun.

Efter en genomgång av handboken har en mindre revidering skett, främst ett förtydligande av initiativrätten. Nytt är också att politikerhandboken föreslås att godkännas genom politiskt beslut.

Kommunstyrelsen beslutade att godkänna politikerhandboken.

– Översyn av grundskolans organisation

Översynen av grundskolans organisation har genomförts i syfte att ta fram ett underlag för beslut kring en på lång sikt hållbar organisation av grundskolan.

I direktiv till barn- och utbildningsnämnden har kommunfullmäktige beslutat att grundskolans organisation bereds av barn- och utbildningsnämnden och beslut fattas av kommunfullmäktige. Efter att förslag till beslut lämnats av barn- och utbildningsnämnden den 29 september 2020 beslöt kommunfullmäktige den 30 november 2020 att:

  • Återremittera ärendet för att finansiering ska anges.
  • Barn- och utbildningsnämnden ska titta på om kommunfullmäktige behöver fatta beslut vad gäller utarbetande av skolplan, genomförande av studiebesök på kommunens samtliga skolenheter samt utarbetande av en barnkonsekvensanalys.

Barn- och utbildningsnämnden fattade 2021-02-23, § 28, beslut om att:

  • Nuvarande skolorganisation bibehålles i fem år och omprövas därefter
  • Finansiering sker enligt begäran om tilläggsanslag för organisationen under 2021
  • Uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att inarbeta kostnaderna i budgetarbetet från och med 2022.

Barn- och utbildningsnämnden har genom sitt beslut därmed återkommit med svar på en av de två punkter som nämnden genom återremissen skulle återkomma till kommunfullmäktige med, punkten om att finansiering ska anges.

Barn- och utbildningsnämnden har däremot inte genom sitt beslut tagit ställning till den andra punkten som nämnden genom återremiss skulle återkomma till kommunfullmäktige om, nämligen att nämnden skulle titta på om kommunfullmäktige behöver fatta beslut vad gäller utarbetande av skolplan, genomförande av studiebesök på kommunens samtliga skolenheter samt utarbetande av en barnkonsekvensanalys. Denna del av återremissen har inte barn- och utbildningsnämnden berört eller beslutat om genom sitt beslut 2021-02-23, § 28. Denna del av återremissen är därmed obesvarad.

Oppositionspartierna har i samverkan lämnat in en hemställan om tilläggsanslag till barn- och utbildningsnämnden angående budget 2021, vari det hemställes att barn- och utbildningsnämnden gör en framställan till kommunfullmäktige om ett tilläggsanslag på tre miljoner kronor. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2021-02-23 att bifalla skrivelsen hemställan om tilläggsanslag. Då denna hemställan behandlas som ett eget ärende, återfinns beslutsunderlag i ärendet.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

  • Nuvarande skolorganisation bibehålles i fem år och omprövas därefter.
  • Finansiering sker enligt begäran om tilläggsanslag för organisationen under 2021.
  • Uppdra åt barn- och utbildningsförvaltningen att inarbeta kostnaderna i budgetarbetet fr o m med 2022.
  • Hemställan om tilläggsanslag finansieras genom att minska det budgeterade resultatet 2021 med 3 mnkr, från 15 807 tkr till 12 807 tkr och öka ramen till barn- och utbildningsnämnden med 3 mnkr.

– Hemställan om tilläggsanslag: barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden har vid sitt sammanträde 2021-02-23, § 21, beslutat att till kommunfullmäktige anhålla om ett tilläggsanslag på 3 000 tkr i driftsramen för år 2021. Vad äskat anslag ska användas till framgår av inlämnad skrivelse från motionären.

I den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2021 finns under finansförvaltningen ett anslag för kommunfullmäktiges förfogande motsvarande 978 tkr i dagsläget. Detta anslag disponerar kommunfullmäktige att fördela till nämndernas verksamheter om kommunfullmäktige finner detta finansiellt och verksamhetsmässigt ändamålsenligt.

Barn- och utbildningsnämndens budgetavvikelse för budgetåret 2020 uppgick till minus 369 tkr. Barn- och utbildningsnämndens första helårsprogos indikerar en budgetavvikelse på minus 1 000 tkr för budgetåret 2021 och avser grundskolans verksamhetsområde.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

  • Bifalla barn- och utbildningsnämndens skrivelse om hemställan av tilläggsanslag.
  • Finansieringen sker genom att minska det budgeterade resultatet för 2021 med 3 mnkr, från 15 807 tkr till 12 807 tkr och öka ramen till barn- och utbildningsnämnden med 3 mnkr.

– Årsredovisning 2020

Kommunledningskontoret har sammanställt årsredovisningen för år 2020. Balanskravsavstämningen redovisar ett utfall på 80,3 mnkr, en positiv budgetavvikelse på cirka 67 mnkr. Resultatet motsvarar 6,9 % av skatter och statsbidrag. Statliga bidrag och andra ersättningar som betalats ut med anledning av coronapandemin är den största faktorn till den positiva budgetavvikelsen. Generella statsbidrag uppgick till 36 mnkr, ersättning för sjuklönekostnader till 8 mnkr och ersättning för extraordinära kostnader i socialnämndens verksamheter till 16 mnkr. Nämndernas sammanlagda budgetavvikelse uppgår till 31,3 mnkr och fördelas enligt följande:

  • kommunstyrelsen +7,9 mnkr
  • samhällsplaneringsnämnden +5,9 mnkr
  • kultur- och fritidsnämnden +0,5 mnkr
  • barn- och utbildningsnämnden -0,4 mnkr
  • socialnämnden +17,6 mnkr
  • övriga nämnder -0,2 mnkr

Skatteintäkterna blev 15 mnkr lägre än budgeterat, men detta täcktes av de generella statsbidragen på 36 mnkr. Värdeförändring på pensionsplaceringar, lägre pensions- och räntekostnader samt outnyttjade medel av kommunfullmäktiges förfogande innebär att finansieringen har en positiv budgetavvikelse på 49 mnkr.

Kommunerna har sedan några år tillbaka möjlighet att, när tillräckligt goda resultat redovisas, avsätta medel till resultatutjämningsreserv. Denna reserv får sedan användas för att reglera negativa balanskravsresultat under en lågkonjunktur. Hittills har Simrishamns kommun avsatt 40 mnkr. Beloppet som kan avsättas ska motsvaras av den del av överskottet som överstiger en procent av skatteintäkter och statsbidrag. För 2020 finns ett utrymme på 68,6 mnkr. Kommunledningskontoret föreslår en ny avsättning på 10 mnkr för att kunna möta framtida år med lågkonjunktur.

Kommunen har tidigare avsatt 4,9 mnkr i en social investeringsfond. Enligt de fastställda riktlinjerna för denna fond ska årliga avsättningar ske under förutsättning att balanskravsmålet uppnåtts och att resultatet i övrigt medger avsättning. Målsättningen är att minst 10 % av fondens kapital, 4 mkr, ska tillföras årligen, det vill säga 0,4 mnkr eller det högre belopp fullmäktige finner lämpligt. Kommunledningskontoret föreslår en avsättning på 0,4 mnkr.

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Där anges att kommunstyrelsen genom årliga beslut dels ska bedöma verksamheten i kommunala bolag i förhållande till det ändamål med verksamheten som har fastställts, dels bedöma verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna. Kommunen styr bolagen genom ägardirektiv som ska utvärderas i bolagens årsredovisningar. I allt väsentligt är bedömningen att de av Simrishamns kommun helägda bolagen, Simrishamns bostäder AB och Simrishamns näringslivsutveckling AB samt de delägda bolagen Österlen kommunala renhållnings AB och Österlen VA AB under året har uppfyllt det kommunala ändamålet och arbetat inom de kommunala befogenheterna.

Uppföljning av god ekonomisk hushållning:

  • Balanskravsresultatet uppgick för 2020 till 80,3 mnkr. Utfallet motsvarade 6,9 procent av skatter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Resultatmålet för 2020 blev därmed uppfyllt.
  • Vatten- och avloppsverksamheten uppvisade ett överskott på 1,3 mnkr och var därmed fullt ut avgiftsfinansierat. Målet för 2020 blev därmed uppfyllt.
  • Det skedde nyupplåning med 65 mnkr. Upplåningen avsåg investeringen i Kiviks avloppsreningsverk. Självfinansieringsgraden är 116 procent. Målet som reglerar kommunens upplåning bedöms vara uppnått.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att

  • godkänna årsredovisningen för 2020 och överlämna densamma till revisorerna
  • godkänna en avsättning till resultatutjämningsreserven på 10 mnkr
  • godkänna en avsättning till social investeringsfond på 0,4 mnkr
  • godkänna att de kommunala bolagen i allt väsentligt uppfyllt de kommunala ändamålen samt arbetat inom de kommunala befogenheterna.

– Delegation av föreskriftsrätt om förbud mot att vistas på särskilt angivna platser

Enligt lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) får regeringen eller den kommun som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot att vistas i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel.

Den 11 mars 2021 trädde en bestämmelse i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) i kraft, som ger kommuner rätt att utfärda föreskrifter som förbjuder vistelse i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel.

De regelverk som föreskriftsrätten vilar på är tillfälliga och föreskrift får endast meddelas under vissa speciellt angivna förutsättningar och efter yttrande från smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Det kan också bli nödvändigt att fatta beslut med kort varsel, då en påtaglig risk för trängsel kan tänkas vara relaterad till väder, enskildas initiativ eller oförutsedda händelser. Därför föreslås att kommunstyrelsens arbetsutskott ges rätt att utfärda föreskrifter om förbud mot att vistas på särskilt angivna platser. Den tid under vilken föreskriften ska gälla får inte vara längre än två veckor, med möjlighet för kommunstyrelsens arbetsutskott att förlänga föreskriften en gång. Om kommunstyrelsens arbetsutskott gör bedömningen att föreskriften bör förlängas ytterligare ska beslut om det fattas av kommunfullmäktige.

Förutsättningarna för att utfärda en föreskrift om ett förbud att vistas på en särskild plats är att:

  • Det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel,
  • Att föreskriften inte innebär ett hinder mot att förflytta sig inom riket,
  • Inte heller i övrigt innebär obefogade inskränkningar i enskildas frihet.

Att risken för trängsel ska vara påtaglig innebär att det inte är tillräckligt med en avlägsen eller teoretisk risk för trängsel. Det måste finnas konkreta omständigheter som talar för att trängsel kan komma att uppstå. En sådan risk kan till exempel erfarenhetsmässigt finnas i samband med vissa högtider eller under vissa delar av året. Det är således viktigt att kommunen i varje enskilt fall när kommunen överväger en föreskrift gör en noggrann bedömning av om det finns omständigheter som talar för att det föreligger en påtaglig risk för trängsel och väger in tidigare erfarenheter.

Det är också viktigt att kommunen noga överväger en föreskrifts tidsmässiga giltighet. Om påtaglig risk för trängsel förekommer endast under vissa dagar eller vissa tider på dygnet eller motsvarande ska föreskriftens förbud enbart gälla under dessa tider.

Enligt covid-19-lagen ska kommunen innan föreskrifter meddelas ge smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten tillfälle att yttra sig över kommunens förslag. Då polismyndigheten har att upprätthålla föreskrifterna bör lämpligen även dialog föras med dem.

Överträdelser av kommunala föreskrifter som meddelats med stöd av begränsningsförordningen är kriminaliserade och kan leda till penningböter. Riksåklagaren har beslutat att man kan få ordningsbot på ett belopp om 2 000 kr.

Om det efter föreskriftens antagande visar sig att risken för trängsel på en specifik plats har upphört, ska kommunen besluta att upphäva föreskriften i förtid. Innan ett sådant beslut fattas bör smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten höras.

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att

  • Kommunstyrelsens arbetsutskott ges rätt att, med stöd av 8 kap. 1 § förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, utfärda föreskrifter om förbud att vistas på särskilt angivna platser,
  • Föreskrift enligt p. 1 endast får gälla under två veckor, med möjlighet för kommunstyrelsens arbetsutskott att besluta att föreskriften ska förlängas en gång,
  • Det område som föreskriften gäller för ska vara ett på karta angivet begränsat område,
  • Beslut om föreskrift ska anmälas till närmast följande kommunfullmäktige, om påtaglig risk för trängsel inte längre föreligger, ska kommunstyrelsens arbetsutskott besluta att en föreskrift enligt p. 1 ska upphävas i förtid,

Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ha rätt att meddela föreskrifter enligt ovan till och med den 30 september 2021.