Kommunfullmäktige den 2 november – ett axplock beslut

– Motion från (SD): Rullstolar anpassade för bad och strand

En motion från Sverigedemokraterna (SD) inkom till kommunfullmäktige den 26 oktober 2020 gällande rullstolar anpassade för bad och strand. Partiet yrkar att Simrishamns kommun köper in ett antal rullstolar anpassade för bad och strand samt att berörd nämnd utvecklar ett system för att låna ut dessa kostnadsfritt.

Motionen överlämnades till kultur- och fritidsförvaltningen att besvara. 20 april 2021 beslutade förvaltningen att föreslå kommunfullmäktige remittera motionen till socialnämnden med hänvisning till att frågan ska hanteras enligt gällande lagar och regler för hjälpmedel.

Socialnämnden besvarade motionen och föreslår kommunfullmäktige att avslå. Beslutet grundar sig bland annat på att utlåning av rullstolar för bad och strand skulle innebära en ny särskild verksamhet. Journalföring, dokumentation, avvikelsehantering, rekonditionering och service skulle behöva utföras.

Dock finns en pågående utredning hos samhällsbyggnadsförvaltningen gällande tillgänglighetsanpassad badplats vid Tobisvik. Enligt beslut i både samhällsplaneringsnämnden och kultur- och fritidsnämnden från april 2021 så ska Tobisviks badplats få ett utökat utbud och även tillgänglighetsanpassas. I planerna ingår Kiviks norra hamnpir samt Tobisvik i ett första skede utifrån de uppdrag som utdelats i reglerna för servicenivåer för kommunens badplatser.

Under 2020 genomfördes en inventering av samtliga badplatser i kommunen. Denna information ligger till grund för förslag till framtida satsningar som läggs fram i dokumentet ”Regler för servicenivå – badplatser i Simrishamns kommun”. Reglerna ska definiera och konkretisera ansvarsområden gällande skötsel och drift av badplatserna inom kommunens organisation. I förslaget läggs bland annat följande fram:

  • Tillgänglighetsanpassning av strand, toalett och parkering för besökare med rörelsehinder.
  • Till viss del tillgänglighetsanpassning av bad för besökare med rörelsehinder.

Kommunfullmäktige beslutade att motionen anses besvarad med att samhällsbyggnadsförvaltningen har en pågående utredning angående tillgänglighetsanpassade badstränder.

– Biblioteksplan för Simrishamns kommun 2022–2026

Enligt bibliotekslagen § 17 ska samtliga kommuner och regioner anta en biblioteksplan för sin verksamhet. Simrishamns biblioteksplan löper ut i år och det har därför tagits fram en ny plan för åren 2022–2026.

Syftet med en biblioteksplan är att den ska ange inriktningen för hela kommunens biblioteksverksamhet. I planen presenteras uppföljningsbara mål för både folk- och skolbibliotek men även för medieförsörjning och samarbete med andra kommunala förvaltningar där biblioteksverksamhet bedrivs.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2021-09-28, § 73, att föreslå kommunfullmäktige anta ”Biblioteksplan för Simrishamns kommun 2022–2026”.

Kommunfullmäktige antog ”Biblioteksplan för Simrishamns kommun 2022–2026”.

 

– Prioritering av ”Hållbarhetspolicy 2021–2030” samt koppling till styrmodell

Kommunfullmäktige antog 2020-12-14 en hållbarhetspolicy för Simrishamns kommun. Den gäller för perioden 2021–2030 och pekar ut viljeinriktningar och prioriteringar och innehåller fokusområden och strategiska ställningstaganden för att lokalt bidra till att miljömål, folkhälsomål och FN:s Agenda 2030 ska nås.

Kommunfullmäktige antog 2021-04-26 en ny styrmodell för Simrishamns kommun att gälla from 2023. Modellen innebär i korthet att man jobbar med rambudget, uppdrag och kommunfullmäktiges mål (mål för god ekonomisk hushållning). Nämnderna ska återkoppla hur man tänker uppnå de mål som kommunfullmäktige tagit. Kommunfullmäktige kan ge uppdrag till nämnder och nämnderna kan i sin tur ge uppdrag till sina enheter.

Den nya styrmodellen bygger på en process som styr hur kommunen planerar och följer upp genomförandet av verksamhet och ekonomi. Syftet är att ge bästa möjliga förutsättningar för beslutsfattande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och i verksamheterna. Styrmodellen är till för att genomföra de politiska ambitionerna och att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten och därigenom säkerställa det vi levererar till medborgaren.

En grundläggande princip i styrmodellen är att beslut ska tas på lägsta möjliga beslutsnivå. Det innebär exempelvis att rutiner som enbart beskriver hur något ska göras och som inte har något politiskt innehåll, beslutas av tjänstemän. Frågor som enbart berör verksamhet som berör nämndens ansvar eller verksamheten inom en nämnd, beslutas av nämnden, medan beslut av mer övergripande karaktär beslutas av kommunstyrelsen i sin samordnande roll. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det innebär bland annat att beslut om övergripande styrdokument, rambudget med uppdrag och årsredovisning med mera.

För att få in hållbarhetspolicyn i den beslutade styrmodellen har kommunstyrelsens arbetsutkott under våren och hösten i år arbetat med en tänkt process där hållbarhetspolicyn utgör det styrdokument som övergripande styr kommunens arbete. Hållbarhetspolicyn behöver därför prioriteras och sedan hanteras i den ordinarie beslutsordningen för budget och mål i budgetskrivelser och därefter nämndplaner.

Förslaget till prioritering bygger på att respektive fokusområde är integrerat med de tre hållbarhetsaspekterna och att det utifrån detta sammanhang går att fokusera och starta med ett begränsat antal prioriterade fokusområden, men att man ändå kan arbeta med alla de andra samtidigt och inte helt lägger dem därhän tillsvidare.

Varje år prioriterar kommunfullmäktige och ger start åt tre–fyra fokusområden som ska brytas ner speciellt av nämnderna i mål- och budgetarbetet. Dessa mål utgör kommunfullmäktiges mål för det kommande året och de styr tillsammans med målen för god ekonomisk hushållning och uppdrag till nämnderna, nämndernas vidare arbete. Hållbarhetspolicyn ska fungera som ett stöd för arbetet med hållbarhet för hela kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om prioritering av hållbarhetspolicyns fokusområden årligen. Samtliga nämnder ska i sin nämndplan beakta de prioriterade fokusområdena och välja de strategiska ställningstaganden som passar nämndens verksamhet som sina mål för året.

Prioritering av målen för hållbarhetspolicyn är komplex och utgår delvis från följande modell som är framtagen av våra utsedda tjänstepersoner som ansvarar för hållbarhetsarbetet i kommunen. Modellen bygger på att man kan utgå från olika synsätt, det kan också innebära olika fokusområden per synsätt, men tillsammans ger det en bild av vad man kan/bör starta med.

  1. Behovsstyrt (var ligger extra stora behov av att starta genast)
  2. Resursstyrt (vi kanske ska portionera ut de mest kostsamma över tid)
  3. Styrt av framtida effekter visavi tidskopplade insatser (klimatet är ett gott exempel, där måste man påbörja direkt för, att få effekter i framtiden, och fortsätta under lång tid)
  4. Pragmatiskt genomförbart (det bör vara balans mellan verksamheterna så alla får något att bita i och fördelat så det finns saker som kan genomföras snabbt)
  5. Pragmatiskt politiskt intresse (frågor som politikerna känner är angelägna har lättare att behandlas snabbt)

Förslagen på prioriterade mål 2023 med plan för nästkommande fyraårsperiod föreslås enligt följande:

Prioriteringar för år 2023

  • Fokusområde 3 Kunskap, livslångt lärande och utbildning
  • Fokusområde 6 Vattenkloka samhällen
  • Fokusområde 9 Klimatanpassning
  • Fokusområde 14 Minskad klimatpåverkan

Plan för prioriteringar år 2024-2026

2024

  • Fokusområde 4 Hav och marina resurser
  • Fokusområde 7 Jämlikhet och jämställdhet
  • Fokusområde 10 Hälsa och välbefinnande
  • Fokusområde 15 Resilient samhälle och god beredskap

2025

  • Fokusområde 5 Hållbar transportinfrastruktur och resande
  • Fokusområde 11 Trygghet och samhällsgemenskap
  • Fokusområde 12 Biologisk mångfald och ekosystem

2026

  • Fokusområde 1 Hållbarhet i arbetsmarknad och näringsliv
  • Fokusområde 2 Hållbara offentliga inköp
  • Fokusområde 8 Hållbart samhällsbyggande

2027

  • Fokusområde 13 Hållbar kultur, friluftsliv och turism
  • Fokusområde 16 Cirkulär ekonomi, hållbar produktion och -konsumtion
  • Fokusområde 17 Partnerskap och samverkan

Kommunfullmäktige beslutade att

  • Prioriterade fokusområden för 2023 i ”Hållbarhetspolicy 2021-2030” ska gälla som kommunfullmäktiges mål för 2023.
  • Anta reviderad (per 2021-10-12) ”Hållbarhetspolicy 2021-2030” och upphäva tidigare beslut om Hållbarhetspolicy KF § 267/2020

Du kan läsa hållbarhetspolicyn här.

– Investeringsbehov: lokalbuss Simrishamn

Befintligt avtal med Skånetrafiken gällande lokalbussen i Simrishamns tätort, ”Snurringen”,  löper ut den 12 december 2021.

Under vintern 2020/2021 har i kommunen förts diskussioner om trafikens eventuella framtid efter detta datum. Skånetrafikens inriktning till kommande avtal var en ny kostnadsfördelning där kommunens kostnader för linjen successivt skulle öka fram till år 2022, från år 2022 meddelade Skånetrafiken att de inte längre kunde motivera en fortsatt finansiering av ”Snurringen” eftersom kostnadstäckningsgraden på linjen är för låg i jämförelse med den samhällsbetalda delen. Den totala kostnaden på cirka 1,8 miljoner för ”Snurringen” skulle i sådana fall tillfalla kommunen från år 2022.

Kommunstyrelsen beslutade den 14 april 2021, § 92:

  • Meddela Skånetrafiken att Simrishamns kommun ej har för avsikt att förlänga avtalet för ”Snurringen”.
  • Ge kommundirektören i uppdrag att, i enlighet med texten ovan, genomföra en upphandling av en flexibel, lokal buss som motsvarar ”Snurringens” nuvarande omfattning i tid och mil.
  • Upphandlingen ska vara genomförd senast 31 oktober 2021.

Upphandlingen är genomförd och ryms inom befintlig driftsbudget, dock erfordras beslut om tilläggsbudget av obudgeterade investeringsmedel för införskaffande av främst cirka 60 hållplatsstolpar inklusive topptavlor till dessa stolpar.

Kommunfullmäktige beslutade att

  • Utöka kommunens skattefinansierade investeringsbudget för kommunstyrelsen med 200 000 kronor för år 2022.
  • Finansiering sker genom att minska kommunstyrelsen driftsbudget med 200 000 kronor som ett engångsbelopp för år 2022 och därmed kan beräknade skatteintäkter användas för finansieringen och resultateffekten ryms inom ny tilldelad driftsbudget.

Finansiering

Då budgetprocessen för år 2022 har avslutats, måste kommunfullmäktige fatta ett kompletterande beslut om investeringsmedel motsvarande 200 000 kronor för år 2022 och hur dessa ska finansieras.

Finansieringen sker genom att göra en engångsminskning av 2022 år driftsbudgetram för ändamålet motsvarande 200 000 kronor. Därmed förbättras budgeterat resultat för kommunen med motsvarande belopp. På detta sätt frigörs 200 000 kronor av beräknade skatteintäkter för år 2022 och kan användas till finansieringen av investeringsbehovet utan att minska kommunens likviditet samt att resultateffekten av investeringen ryms inom befintlig driftsbudgetram för ändamålet.