Kommunfullmäktige den 29 maj – ett axplock beslut

– Årsredovisning 2022

Kommunstyrelseförvaltningen har sammanställt årsredovisningen för år 2022. Balanskravsavstämningen redovisar ett utfall på 111,6 mnkr, en positiv budgetavvikelse på 76 mnkr. Resultatet motsvarar 8,8 procent av skatter och statsbidrag.

Ökade skatteintäkter, 49 mnkr, är den största faktorn till den positiva budgetavvikelsen.

Nämndernas sammanlagda budgetavvikelse uppgår till 27,5 mnkr och fördelas enligt följande:

• kommunstyrelsen +9,2 mnkr
• samhällsplaneringsnämnden +12,1 mnkr
• kultur- och fritidsnämnden -0,1 mnkr
• barn- och utbildningsnämnden +2,8 mnkr
• socialnämnden +2,5 mnkr
• övriga nämnder +1,0 mnkr

Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen en förstärkt uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Där anges att kommunstyrelsen genom årliga beslut dels ska bedöma verksamheten i kommunala bolag i förhållande till det ändamål med verksamheten som har fastställts, dels bedöma verksamheten i förhållande till de kommunala befogenheterna. Kommunen styr bolagen genom ägardirektiv som ska utvärderas i bolagens årsredovisningar. I allt väsentligt är bedömningen att de av Simrishamns kommun helägda bolagen, Simrishamns Bostäder AB och Simrishamns Näringslivsutveckling AB samt de delägda bolagen Österlens Kommunala Renhållnings AB och Österlen VA AB under året har uppfyllt det kommunala ändamålet och arbetat inom de kommunala befogenheterna.

Uppföljning av god ekonomisk hushållning:

• Balanskravsresultat är 76 mnkr, vilket motsvarar 8,8 procent av skatter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Resultatmålet är uppfyllt.
• Vatten- och avloppsverksamheten redovisar ett underskott på -5,3 mnkr och målet uppfylls därmed inte.
• Det har inte skett någon nyupplåning och självfinansieringsgraden är 112 procent. Målet som reglerar kommunens upplåning är därmed uppfyllt.

Kommunfullmäktige godkände årsredovisning 2022 och att de kommunala bolagen i allt väsentligt uppfyllt de kommunala ändamålen samt arbetet inom de kommunala befogenheterna.

Här kan du läsa årsredovisning 2022.

– Överföring av investeringsbudget från 2022 till 2023: samhällsplaneringsnämnden

2022 trädde nya investeringsregler i kraft som bland annat reglerar överföring av investeringsmedel mellan åren. Investeringsreglerna säger bland annat att i det fall ett investeringsprojekt inte är påbörjat under budgetåret, och inte tillhör kategorierna reinvestering eller ramanslag, ska det beslutas av kommunfullmäktige om investeringsprojektet och investeringsmedel till projektet ska överföras till nästkommande år eller inte.

Detta ärende avser samhällsplaneringsnämndens önskemål om överföring av investeringsprojekt med tillhörande investeringsmedel från 2022 till 2023. De tre aktuella objekten handlar om solceller till Korsavadshallens tak, det försenade projektet Gärsnäs torg samt Borrby våtmark (som också har bidrag från länsstyrelsen).

Kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har sedan tidigare inkommit med önskemål om överföring av investeringsprojekt från 2022 till 2023 som behandlades av kommunstyrelsen i april och som ska beslutas av kommunfullmäktige i maj.

Byggnadsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden har inga önskemål om överföring av investeringsprojekt som ska beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade att godkänna överföringen av investeringsprojekt med tillhörande investeringsmedel från 2022 till 2023 på totalt 4 675 000 kr för samhällsplaneringsnämnden.

– Motion från Pia Ingvarsson (S): Ändring av förbundsordningar i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund och i Ystad-Österlenregionens miljöförbund

Pia Ingvarsson (S) har inkommit med en motion daterad den 9 februari 2023, med yrkandet att förbundsordningarna i Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (Sörf) och Ystad-Österlenregionens miljöförbund ändras så att det tydligt framgår att förbundsdirektionen själva formerar sina presidier utifrån överenskommen fördelning mellan kommunerna och att förbundsordningarna i Sörf och Ystad-Österlenregionens miljöförbund ändras så att den största oppositionsgruppen i respektive direktion har rätt till en vice ordförandepost.

I motionen skrivs att kommunerna i sydöstra Skåne genom åren haft en rad olika kommunförbund, och nu finns Sörf, miljöförbundet och Finsam kvar. Historiskt har presidieposterna fördelats efter en uppgörelse mellan kommunalråden och oppositionsråden i de deltagande kommunerna om vilken kommun som skulle ha ordförandeposten i vilket förbund. Numera finns en antagen ordning via reglemente som anger vilken kommun som ska ha ordförandeskapet.

Av förbundsordningarna framgår hur många ledamöter och ersättare vardera kommun ska utse, men det framgår inte hur de övriga presidieposterna ska fördelas. Fram till mandatperioden 2018–2022 har en av presidieposterna alltid tillfallit oppositionen. Då platserna skulle fördelas i miljöförbundet i januari 2019 fick majoriteten alla presidieposter och stängde ute oppositionen från insyn.

Tack vare ålderspresidenten utsågs vice ordförande i Sörf från oppositionen. Det är Socialdemokraterna i sydöstra Skånes gemensamma uppfattning att respektive kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare utifrån förbundsordningen och att respektive förbundsdirektion själv formerar sina presidier.

Kommunstyrelsen i Simrishamns kommun beslutade den 18 januari 2023, §15, att uppdra åt kommundirektören att göra en översyn av förbundsordningen för Ystad-Österlenregionens miljöförbund samt Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund. Då denna översyn nu pågår, föreslås avslag på motionen, då föreslagna förändringar bör hanteras i den pågående översynen.

Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås då kommunstyrelsen i Simrishamns kommun redan beslutat om en översyn av förbundsordningen för Ystad-Österlenregionens miljöförbund och Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund och föreslagna förändringar bör hanteras i den pågående översynen.

Kommunfullmäktige avslog motionen.

– Motion från Henrik Mårtensson (C): Utred förutsättningarna och behoven av ny sporthall i Gärsnäs

Henrik Mårtensson (C) har inkommit med en motion den 3 februari 2023, avseende behov av att utreda förutsättningarna för ny sporthall i Gärsnäs.

I motionen sägs att Gärsnäs är en av Simrishamns kommuns största basorter med samhällsservice och föreningsliv. För att bidra till att skapa gemenskap, liv och rörelse i våra byar, önskar motionären att behovet av en ny, modern sporthall utreds, som kan nyttjas av såväl skolan som traktens föreningar.

Motionären yrkar på att kommunfullmäktigeger samhällsplaneringsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningarna och behov av en ny sporthall (med inomhusmått för handboll) i kommunen, med i första hand placering vid skolan i Gärsnäs.

Samhällsplaneringsnämnden, till vilka motionen remitterades, gav som beslutsförslag till kommunfullmäktige vid sammanträde den 22 september 2022, § 210, att överlämna frågan om att utreda förutsättningarna och behov av ny sporthall i Gärsnäs till kultur- och fritidsnämnden. Den nämnden ansvarar för genomgång av lokalbehov i samband med årlig lokalrevision.

Varje nämnd och förvaltning genomför lokalrevision varje år. Lokalrevisionen resulterar i en sammanställning av nämndens prioriterade lokalbehov de kommande åren. De beslutade lokalbehoven i respektive nämnd lämnas sedan till kommunens lokalplaneringsgrupp där underlag till lokalförsörjningsplan sammanställs. Innan lokalförsörjningsplanen lämnas till budgetberedningen som underlag till investeringsbudgeten, görs en sista beredning av lokalplaneringsgruppen. Kommunstyrelsen beslutar sedan om att använda lokalförsörjningsplanen som underlag i budgetarbetet, varefter investeringsbudgeten respektive lokalförsörjningsplanen slutligen antas i kommunfullmäktige under juni månad.

Efter att motionen om förutsättningar för ny sporthall i Gärsnäs behandlats av samhällsplaneringsnämnden den 22 september 2022, § 210, remitterades den till kultur- och fritidsnämnden.

Den 18 oktober 2022, § 84, beslutade kultur- och fritidsnämnden om lokalrevision för år 2024 som visar nämndens lokalbehov de kommande åren. Kultur- och fritidsnämnden prioriterar i första hand en scenkonstlokal i nära anslutning till kommunikationer i Simrishamn och i andra hand en konsthall i nära anslutning till kommunikationer i Simrishamn.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 21 februari 2023, § 17, att avslå motionen om att utreda förutsättningar för ny sporthall i Gärsnäs, då nämnden anser att det inte finns något behov.

Med hänvisning till beslutad lokalrevision i kultur- och fritidsnämnden bedömer kommunstyrelseförvaltningen det inte lämpligt att utreda vidare förutsättningarna för ny sporthall i Gärsnäs. Mot bakgrund av detta föreslår kommunstyrelseförvaltningen att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen.

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen.

– VA-taxa

Samhällsplaneringsnämnden har inkommit med ett förslag om en reviderad VA-taxa för år 2023 att gälla från och med 2023-07-01. Avgiftshöjningarna per 2023-07-01 föreslås genomföras med 8 % för samtliga avgiftsparametrar i §§ 13–21 i VA-taxan.

Bakgrunden till föreslagen taxehöjning är den ekonomiska situation som VA-kollektivet står inför, med en aggregerad skuld om 5,9 miljoner kronor vid ingången av år 2023 och en prognos för innevarande år om att skulden ökar med 11 miljoner kronor vid 2023 års utgång till totalt 16,9 miljoner kronor.

Kommunfullmäktige biföll en taxehöjning med 8 % från och med 1 juli 2023, men i övrigt ska taxor tas i samband med budget.

– Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare och i avtalen tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn, eftersom kommuner och regioner är ansvariga även för verksamhet som genom avtal överlämnas till privata utförare. I ansvaret ligger också att följa upp och kontrollera. Omfattningen och inriktningen på kontrollen och uppföljningen ser olika ut beroende på verksamhetens art och hur angelägen den är ur ett allmänintresse. Ju mer beroende medborgarna är av verksamheten, desto större krav på uppföljning, kontroll och insyn.

För att stärka styrningen och strukturen på uppföljningen och kontrollen ska fullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare på uppdrag av kommuner och regioner. Programmet ska även ange hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska omprövas av fullmäktige varje mandatperiod.

Förslag: Program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare

Programmets omfattning och avgränsningar

Programmet ska omfatta verksamhet som kommuner och regioner lämnat över för att utföras av privata utförare. Programmet ska omfatta alla verksamhetsområden: vård och omsorg, hälso- och sjukvård, kultur och fritid, gator, parker och fastigheter, kommunikationer och annan infrastruktur som exempel. Det kan handla om hela verksamheter som särskilda boenden för äldre eller medicinsk vård eller delar av en verksamhet med stor betydelse för medborgaren, exempelvis måltidsverksamhet, städning i skolan eller telefonisttjänster.

Formellt överlämnas verksamheten genom avtal, normalt till följd av en offentlig upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) eller lagen om valfrihetssystem (LOV). I kommunens upphandlingsmallar finns en standardtext som kan användas när man bedömer att en upphandling omfattas av detta.

Andra upplåtelseformer kan förekomma, exempelvis föreningsdrift av idrottsanläggningar eller partnerskap med civilsamhället.

En tydlig avgränsning är att programmet inte omfattar fristående skolor och förskolor eftersom de är egna huvudmän för verksamheten och alltså inte är upphandlad verksamhet utan reglerad genom tillståndsgivning. Juridiska personer som kommunala bolag, stiftelser och föreningar som utför uppdrag åt ägarkommunen omfattas inte heller av programmet då dessa juridiska personer inte är privata utförare som avses i kommunallagens 10 kapitel 7 §.

Programmet ska framför allt inriktas på de verksamheter som tydligt riktar sig till och rör medborgarna. Det ska röra sig om skötseln av kommunala angelägenheter som kommunen lämnat över genom avtal. I vilken omfattning uppföljning ska ske av ett visst avtal får bedömas från fall till fall av respektive nämnd med utgångspunkt i vilken utsträckning medborgare berörs av avtalet. Generellt kan sägas att avtal som till exempel avser inköp av material och varor av olika slag, inte kan anses innebära att skötsel av en kommunal angelägenhet har lämnats till en privat utförare och omfattas därmed inte av programmet.

Hur definieras privata utförare

Privata utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet. En privat utförare är en helt privat aktör utan kommunalt ägande. Det handlar om:

• aktiebolag, stiftelser och ekonomiska föreningar
• enskilda firmor
• idéburna organisationer och kooperativa föreningar

Kommunala bolag inkluderas inte i begreppet privata utförare.

Mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare

Programmet följer befintliga mål, budget, vision med strategiska utvecklingsområden, värdegrund och övriga styrdokument för Simrishamns kommun. Simrishamns kommuns styrmodell är vägledande. Programmet ska integreras i de reguljära styr- och uppföljningsprocesserna.

Uppföljning

När en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare, ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Kommunen ska inte bara se till att de har möjlighet att följa upp och kontrollera privata utförare, utan kommunen ska också vidta faktiska åtgärder för kontroll och uppföljning. Vilka åtgärder som får vidtas måste, för att den privata utföraren ska ha en skyldighet att medverka och bistå vid uppföljningen, anges i det avtal som kommunen har med den privata utföraren.

Då kommunala bolag, stiftelser och föreningar inte är privata utförare enligt kommunallagens definition, omfattas inte kommunala bolag, stiftelser och föreningar av dessa uppföljningskrav när de utför uppdrag åt ägarkommunen.

Former för uppföljning

Varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde och svarar också för att detta regleras i de avtal och uppdragsbeskrivningar som ingås med privata utförare. Upphandlingsfunktionen på ekonomienheten på kommunstyrelseförvaltningen biträder vid behov i detta arbete. I avtalen ska det regleras att utföraren biträder nämnden vid uppföljning och utvärdering av verksamheten och lämnar erforderliga statistikuppgifter.

Kommunfullmäktige beslutade att ”Program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare” antas. Föregående mandatperiods program, beslutat i kommunfullmäktige 2019-11-25, § 268, upphävs.

– Begäran om extra investeringsanslag 2023: samhällsplaneringsnämnden

Samhällsplaneringsnämnden har inkommit med en begäran om ytterligare 50 miljoner kronor i investeringsanslag med anledning av uppkommen situation avseende inomhusbadet i Korsavadshallen och utomhusbadet på Tobisvik. I budget för år 2023 finns redan avsatt 28,5 miljoner kronor för bad- och fritidsanläggningar i samhällsplaneringsnämndens investeringsbudget.

Sammantaget är det samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att renovering och upprustning av Korsavadshallens simhall och Tobisviksbadet sammanlagt kommer att kräva en finansiering om ytterligare upp till 50 miljoner kronor, kostnader som inte ryms inom samhällsplaneringsnämndens tilldelade ram.

Kommunstyrelseförvaltningen kan konstatera att ett investeringsanslag om ytterligare 50 miljoner kronor inte ryms inom kommunens disponibla likvida medel, utan investeringsanslaget kräver upptagande av lån. Kommunfullmäktige har inom ramen för ”god ekonomisk hushållning” beslutat att lånefinansiering av investeringar till den skattefinansierade verksamheten inte ska ske. Då ärendet inryms i det skattefinansierade verksamhetsområdet behöver kommunfullmäktige besluta om ett undantag från ovanstående beslut. I övrigt har kommunstyrelseförvaltningen inga synpunkter på samhällsbyggnadsförvaltningens utredning.

Kommunfullmäktige beslutade att medge undantag från beslutet ”god ekonomisk hushållning” innebärande att ”investeringar inom den skattefinansierade verksamheten ska inte lånefinansieras”.

– Motion från Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ: Koldioxidbudget

Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ, har den 28 februari 2022 genom en motion yrkat att Simrishamns kommuns arbete med hållbarhetspolicyn snarast kompletteras med en kommunal koldioxidbudget.

I motionen sägs att som hjälp i omställningsarbetet har flera kommuner och regioner upprättat en egen koldioxidbudget. En kommunal koldioxidbudget innebär att man utifrån den globala koldioxidbudgeten, som visar hur stort/litet utsläppsutrymmet är om vi ska klara klimatmålen, bryter ner siffrorna till den regionala/lokala nivån, lokaliserar utsläppen och, i samarbete med näringsliv och civilsamhällets organisationer, tar fram en åtgärdsplan.

Det sägs vidare i motionen att även i oktober 2019 föreslog Feministiskt initiativ i en motion att Simrishamns kommun skulle ta fram en koldioxidbudget. Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2020, § 158, att avslå denna motion med motiveringen att det utan en ordentlig genomlysning är svårt att se om en koldioxidbudget ger god nytta i det framtida hållbarhetsarbetet i Simrishamns kommun eller ej.

Kommunfullmäktige avslog motionen.

– Motion från Gudrun Schyman (KIS): Koldioxidbudget

Gudrun Schyman, Klimatinitiativ Simrishamn, har den 1 februari 2023 genom en motion yrkat att Simrishamns kommuns arbete med hållbarhetspolicyn snarast kompletteras med en kommunal konsumtionsbaserad koldioxidbudget, samt att en årlig redovisning av kommunens följsamhet mot koldioxidbudgeten ingår i årsredovisningen.

I motionen sägs att som hjälp i omställningsarbetet har flera kommuner och regioner upprättat en egen koldioxidbudget. En kommunal koldioxidbudget innebär att man utifrån den globala koldioxidbudgeten, som visar hur stort/litet utsläppsutrymmet är om klimatmålen ska klaras, bryter ner siffrorna till den regionala/lokala nivån, lokaliserar utsläppen och, i samarbete med näringsliv och civilsamhällets organisationer, tar fram en åtgärdsplan.

Det sägs vidare i motionen att även i 2019 och 2022 föreslog Feministiskt initiativ att Simrishamns kommun skulle ta fram en koldioxidbudget. Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2020, § 158, att avslå den första motionen med motiveringen att det utan en ordentlig genomlysning är svårt att se om en koldioxidbudget ger god nytta i det framtida hållbarhetsarbetet i Simrishamns kommun eller ej.

Kommunfullmäktige avslog motionen.

– Motion från Lotta Beskow (MP) och Thomas Hansson (MP): Koldioxidbudget för Simrishamns kommun

Lotta Beskow och Thomas Hansson, Miljöpartiet, har den 27 mars 2023 lämnat in en motion angående koldioxidbudget för Simrishamns kommun. De yrkar att Simrishamns kommun snarast, och i linje med redan beslutade prioriteringar i hållbarhetspolicyn, upprättar en koldioxidbudget för Simrishamns kommun.

Det sägs vidare i motionen att även i 2019 och 2022 föreslog Feministiskt initiativ att Simrishamns kommun skulle ta fram en koldioxidbudget. Kommunfullmäktige beslutade den 31 augusti 2020, § 158, att avslå den första motionen med motiveringen att det utan en ordentlig genomlysning är svårt att se om en koldioxidbudget ger god nytta i det framtida hållbarhetsarbetet i Simrishamns kommun eller ej.

Kommunfullmäktige avslog motionen.