Anna-Lena är i skogens klassrum

”Man vet aldrig hur en promenad kommer att se ut. Det gäller att vara följsam, att dyka in i barnens värld och följa deras frågor. Det är det som gör jobbet så spännande,” säger Anna-Lena med ett leende.

Vi möter Anna-Lena, som är förskollärare, i bokskogen vid scoutstugan. Barngruppen har precis vandrat hit från förskolan, långsamt och nyfiket. På vägen stannade de vid ån där några forskare letade efter en sällsynt gråsugga – ett möte som genast väckte barnens frågor och fantasi.

Hur hamnade du här?

– Jag sökte tjänsten i Sankt Olof 1998 och har varit kvar sedan dess. Redan tidigt i livet visste jag att jag ville jobba med människor. Efter ett vikariat inom barnomsorgen utbildade jag mig till barnskötare och senare till förskollärare. I mötet med barnen kände jag direkt att detta var rätt. Barn är genuina och öppna – de gör inte som du säger, de gör som du gör. Att vinna deras förtroende är en enorm kraft och något som inspirerar mig varje dag.

Hur ser en vanlig dag ut?

– Dagen börjar tidigt och är fylld av möten med barn från morgon till kväll. Tre dagar i veckan tar jag med olika barngrupper ut i skogen, där allt kan hända. Vi börjar ofta vid eldstaden med ett tema, som ”Pappis” för att lära om källsortering, innan barnen får leka fritt bland träd, stenar och kojor byggda av fallna grenar. Jag älskar att se hur barnen tar med sig sina upplevelser in i leken – en pinne och en barkbit kan bli en timmerbil eller hela fantasivärldar. ”Ju mer de upplever och delar med varandra, desto större blir deras värld – och fantasin flödar,” säger jag.

Vad är roligast, mest utmanande?

– Det roligaste är mötena med barnen och deras glädje när de lär sig något nytt, som att våga klättra i ett träd för första gången. Det mest utmanande är att snabbt hitta rätt strategi när många behöver mig samtidigt. Jag bekräftar barnet och uppmuntrar ibland att be en kompis om hjälp. Det bygger både självkänsla och respekt barnen emellan, och det är i sådana stunder som jag känner att jag verkligen gör skillnad.

Hur gör du skillnad?

– Jag försöker alltid vara en god förebild, lyssna på barns behov och skapa förtroende. Naturdagarna är särskilt viktiga – barnen hamnar i färre konflikter, stimuleras fysiskt och känslomässigt och utvecklar både nyfikenhet och fantasi. ”När barnen kan ta med sig upplevelserna från skogen in i leken händer något fint,” säger jag. Det är en del av lärandet att skapa tillsammans och inspirera varandra.

Hur utvecklas du i jobbet?

– Jag är vetgirig och söker ständigt ny kunskap. Jag vidareutbildar mig, handleder lärarkandidater och får stort stöd från min rektor, som ser mina kompetenser och hjälper mig att utvecklas. Barnen utvecklar mig också – de lär mig att vara närvarande, tänka nytt och hitta lösningar i stunden.

Vad vill du säga till unga som funderar på att jobba i förskola?

– Pröva! Följ med oss en dag, var vikarie eller gör praktik och lär känna yrket på riktigt. Det här är världens bästa jobb – barnen ger så många guldkorn tillbaka. Att få dela vardagen med kommande generation och forma framtiden är ett privilegium, och varje möte lämnar spår både hos barnen och hos oss vuxna.