Simrishamns kommuns biblioteksplan 2019-2021

Antagen av Simrishamns kommunalfullmäktige
2018-11-26

Innehållsförteckning:

Inledning och syfte

  1. Simrishamns kommun
  2. Folkbiblioteket

2.1 Styrdokument

2.1.1 Bibliotekslagen

2.1.2 Nämndmål

  1. Omvärlden och folkbibliotekets utmaningar

3.1 Vägval för framtiden

3.2 Nationella biblioteksstrategin

  1. Folkbibliotekets inriktningsområden 2019–2021
  2. Skolbiblioteken

5.1 Kommunala skolbibliotek

5.2 Styrdokument

5.2.1 Skollagen och bibliotekslagen

5.2.2 Läroplaner och kursplaner

  1. Skoldepån
  2. Omvärlden och skolbibliotekens utmaningar
  3. Skolbibliotekens inriktningsområden
  4. Uppföljning och revidering

Referenser


Inledning och syfte

Biblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett förutsättningar och behov.

Biblioteksanvändare har rätt att möta en biblioteksverksamhet av hög kvalité som inte diskriminerar någon, har dialog och samverkar med medborgare och externa aktörer.

Enligt Bibliotekslagen §17 ska alla kommuner och landsting anta en biblioteksplan för sin verksamhet.[1]

Biblioteksplanen ska ge närmare besked om verksamheternas inriktning och omfattning på ett sådant sätt att medborgarnas möjligheter att påverka gynnas. Den ska innehålla en beskrivning av folkbibliotek, skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.

Biblioteksplanen ska ses som ett policydokument som belyser bibliotekets roll i samhällsutvecklingen och beskriver färdriktningen för Simrishamns bibliotek 2019–2021.

Biblioteksplanen ska utgå från kommuninvånarnas demokratiska rätt till litteratur, läsning, kultur, information och upplysning. Oavsett ålder, funktionsnedsättning och modersmål ska man beredas tillgång till bibliotekets utbud och tjänster.[2]

1. Simrishamns kommun

Simrishamn har omkring drygt 19 000 invånare. En tredjedel av dem bor i centralorten. Övriga invånare är bosatta i flera mindre tätorter och på landsbygden. Kommunen har en åldrande befolkning och en tendens till minskad befolkning.[3] Under sommarmånaderna har kommunen en stor tillströmning av turister.

Simrishamns kommun strävar efter att bli en kommun som tar tillvara och uppmuntrar människors kreativitet och engagemang. Delaktighet och inflytande är en av grundstenarna i ett välmående demokratiskt samhälle. Ett utvecklingsområde är att skapa metoder för kontinuerlig dialog med medborgarna kring aktuella frågor, att hitta nya arenor för det offentliga samtalet, digitala såväl som fysiska.[4]

I kommunens vision är utvecklingsområdena geografi, demografi och demokrati. Dessa områden präglar inriktningen på biblioteksplanen.[5]

Folkbiblioteksverksamheten i kommunen sorterar under kultur- och fritidsförvaltningen, de kommunala skolbiblioteken under barn- och utbildningsförvaltningen.

Simrishamn kommuns vision:

Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre.

Grundstenar:
Kontrasterna i landskapet vårdas och fortsätter att locka till sig kreativa människor. Mångfald uppmuntras och engagerade invånare bidrar till att driva kommunen framåt genom dialog; ”det goda samtalet”.

  • Både landskap och människor skapar växtkraft och grogrund för innovationer. Nya företagsetableringar och utbildningsmöjligheter lockar yngre inflyttare. Tradition och historia vårdas, men siktet är ställt på framtiden.
  • Vardagen ska vara god för Simrishamns invånare hela året om: En bättre vardag – var dag. Detta uppnås genom att gjuta liv i kommunen och öppna för innovation, forskning och företagande.
  • Simrishamn är en plats man väljer för att må bättre. Därför ska kommunen vara bra på att skapa bästa möjliga förutsättningar för sina invånare. Kommunens största attraktionskraft ligger i landskapet, som ska värnas om genom långsiktigt hållbarhetsarbete.

2.  Folkbiblioteket

Folkbiblioteket ligger i Simrishamn. Verksamheten bedrivs i kulturhuset Valfisken där biblioteket delar lokaler med gymnasieskolan Nova Academy, Benka-dís fritidsverksamhet riktad till ungdomar och Kulturskolan.

Biblioteket är bemannat alla vardagar och lördagar och är ett s.k. meröppet bibliotek. Det innebär att man kan få tillgång till biblioteket utanför ordinarie öppettider.

Antalet besökare har ökat de senaste tre åren, utlånen av fysiska medel har sjunkit, lånen av e-medier har ökat. Biblioteket har en bred och välbesökt programverksamhet.

För att uppfylla folkbibliotekets uppdrag att tillhandahålla biblioteksservice till alla invånare i kommunen sjösattes 2018 en mobil biblioteksverksamhet. Verksamheten inkluderar läsfrämjande arbete med prioriterade grupper, verkar för ökad kunskap om informationsteknik samt erbjuder kulturella evenemang utanför huvudbiblioteket. Biblioteksbussen besöker drygt 20 byar samt förskolor och äldreboenden.

Sedan 2015 har Simrishamns bibliotek gemensam bibliotekskatalog och webbportal med biblioteken i Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Samarbetet strävar efter likvärdig service till alla invånare inom Bibliotek Skåne Sydost (BSSO) oavsett vilket bibliotek invånarna använder inom samarbetet.  E-böcker och vissa databaser bekostas och administreras gemensamt i regionen.[6]

2.1 Styrdokument

2.1.1 Bibliotekslagen

Enligt bibliotekslagen (2013:801) är kommunen huvudman för folk- och skolbiblioteken. Bibliotekslagen definierar tydligt folkbibliotekens viktiga samhällsfunktion. I den slås fast att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. Det ska också främja intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

Utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och anpassas efter användarnas behov och förutsättningar. Folk- och skolbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt människor med funktionshinder, nationella minoriteter samt personer med annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska främja barns och ungas språkutveckling och stimulera till läsning.

Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. [7]

2.1.2 Nämndmål

Kultur- och fritidsnämndens mål utgår från kommunens vision och de fastställda fokus-områden geografi, demografi och demokrati.[8] Nämndmålen revideras årligen och utifrån dessa fastställer biblioteket sina aktiviteter och indikatorer.

3. Omvärlden och folkbibliotekets utmaningar

3.1 Vägval för framtiden

Skriften ”Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030” är resultatet av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och konsultföretaget Kairos Future. Rapporten beskriver de övergripande förändringskrafter och trender som bedöms påverka det kommunala uppdraget mot år 2030.[9]

Förändrade krav på välfärden
När människors ekonomi förbättras och när informationen, kunskapen och tillgängligheten ökar förändras förväntningarna på välfärden. Ny teknik har skapat nya arenor, man förväntar sig ökad tillgänglighet och snabbhet. Digitalisering och ständig uppkoppling erbjuder nya möjligheter för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser.

Från att människor tidigare konsumerat vill man nu i allt större grad vara medskapare. Det innebär att användarnas relation till biblioteken förändras och ställer ökade krav på samverkan och verksamhetsutveckling. Många har behov av nya platser för att umgås, arbeta, studera och träffas mm. För detta måste det finnas platser i lokalsamhället som är öppna, tillgängliga och kan användas för olika ändamål. Det finns få offentliga miljöer i samhället där människor bara kan få vara utan motprestationer.[10]

Ökad åsiktspolarisering
Klyftorna mellan olika samhällsgrupper har ökat och vardagliga överbryggande kontaktytor har minskat. Detta skapar åsiktspolarisering, människors tillgång till nätverk och sociala strukturer. Det kulturella kapitalet handlar om att genom bildning och förståelse för andra människor smälta in i olika gemenskaper, något som ökar chanserna för social inkludering och som kan underlätta och ge fler möjligheter i livet. Tillgången till socialt och kulturellt kapital avgör människors framtidsutsikter och den sociala rörligheten. Diskriminering eller rasism försvårar däremot individens uppbyggnad av detta kapital.[11]

Från kunskaps- till nätverkssamhälle
Allt fler har tillgång till information, och en hög utbildning är inget som är förbehållet de så kallade västländerna. Individuell kunskap förblir viktigt, men den ger inte samma konkurrensfördelar som tidigare. Det är istället människor, organisationer och företag som vi har förtroende för, som har goda nätverk och som i samverkan med varandra kan kombinera olika kunskaper och erfarenheter på ett kreativt sätt som når framgång. [12]

3.2 Nationella biblioteksstrategin

Ett sekretariat utsett av Kungliga biblioteket arbetar just nu med att ta fram en nationell biblioteksstrategi som utgår från bibliotekslagen och de utmaningar som biblioteken står inför. Rapporten ”Den femte statsmakten” är resultatet av sekretariatets omvärldsanalys, utkastet ”Från ord till handling” är utkastet till strategin som beräknas vara klar våren 2019 och kommer att påverka folk- och skolbibliotekens uppdrag på lokal nivå.

Demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering är de begrepp som man i ”Den femte statsmakten” ser som de viktigaste för biblioteken de kommande åren.

Medier runt om i världen befinner sig i en trovärdighetskris, och det innebär också demokratins kris. Bibliotekens roll för att det demokratiska samtalet och åsiktsbildning byggd på fakta och pluralism är central. Biblioteken är en oberoende, självständig neutral kraft som förser medborgarna med underlag och kunskaper för att fungera som medborgare.[13]

Biblioteken och det livslånga lärandet: Folkbibliotekens höga trovärdighet i samhället och förankring i folkbildning och kommunal verksamhet är en stabil grund att bygga på. Bibliotekens uppdrag handlar om både kultur och utbildning, och är den del av det formella, icke formella och informella lärandet.

Den digitala inlåsningen är ett angeläget problem att lösa inom biblioteksvärlden.  Den går på tvärs mot tankar om kunskapssamhälle, likvärdighet och livslångt lärande. Biblioteket ska verka för att lösa den digitala inlåsningen genom licenser och avtal med upphovsmännen.

Kännedom om hur informationsteknik kan användas för informations-, litteratur- och kunskapsinhämtning blir en allt viktigare uppgift för biblioteken. Digitalt utanförskap (oförmåga att ta del av samhällets digitala tjänster) är för många en realitet. Nya medier och kanaler för information kräver nya sätt att ta till sig information, både när det gäller teknik och metod. [14]

Svenska bibliotek ligger i framkant när det gäller att tillgängliggöra litteratur för personer med funktionsnedsättningar, men där behövs ett förbättrat och utvecklat utbud. Material på lättläst svenska kan också användas av dem som har svenska som andraspråk. Biblioteken har redan visat stor anpassningsförmåga och handlingskraft i mötet med de stora flyktingströmmarna, och utmaningarna på det området kommer inte att minska, tvärtom. Här behövs reformer och nya resurser till biblioteken.

I utkastet för den nationella biblioteksstrategin listas följande målområden:

Demokrati – Utveckla och stärk invånarnas rätt till fri åsiktsbildning genom kunskap, litteratur och bibliotek.

Tillgänglighet – Gör mänsklighetens samlade kunskap tillgänglig för alla utifrån vars och ens förutsättningar och behov så att alla kan verka i samhället på egna villkor.

Utbildning – Skapa en stark och sammanhållen kedja av utbildningsbibliotek från förskola till högskola.

Läsning – Utveckla allas läsförståelse och inspirera till läsupplevelser.

Digitalisering – Underlätta för den som söker litteratur och information på nätet att snabbt och enkelt hitta och få tag på bibliotekens samlade resurser inklusive ett digitaliserat kulturarv.

Infrastruktur – Eftersträva ett effektivt och samverkande biblioteksväsende med tydlig ansvarsfördelning och kraftfulla nationella och regionala funktioner.[15]

4. Folkbibliotekets inriktningsområden 2019–2021

Utifrån kommunens vision, styrdokumenten och omvärldsanalysen har tre inriktningsområden tagits fram, som tillsammans pekar ut riktningen för bibliotekets verksamhet under perioden 2019–2021.

  • Biblioteket som kultur-, litteratur- och kunskapscentrum för alla

För att motverka polarisering och främja demokrati ska biblioteket arbeta för fri åsiktsbildning och yttrandefrihet genom att erbjuda verksamhet, litteratur och annan media som är anpassade efter de behov människor har av kultur, kunskap, och information.

Biblioteket ska i samverkan med andra aktörer utforska och utveckla det läsfrämjande arbetet.

Biblioteket ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.

Biblioteket ska stödja och främja såväl informellt som formellt lärande.

Biblioteket ska erbjuda anpassade medier och teknik för de prioriterade grupperna.

Programverksamhet ska vända sig till alla åldrar för att inspirera och locka till fortsatt upptäckande av bibliotekets verksamhet. Utbudet ska vara rikt och varierat.

Biblioteket ska i samverkan med föreningar och andra lokala aktörer erbjuda kulturupplevelser och möjliggöra kunskapsdelning.

  • Biblioteket som förmedlare av digitala kunskaper och tjänster

Biblioteket ska verka för ökad kännedom om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet och samhället i övrigt.

Biblioteket ska motverka digitalt utanförskap och främja den digitala delaktigheten genom att stärka medborgarnas digitala kompetens och stärka förmågan att bedöma, kritiskt granska och förstå information.

Nya medieformat utökar bibliotekens innehåll och vidgar bibliotekens uppgifter. Biblioteket ska sträva efter att bibliotekets digitala tjänster blir användarvänliga och mer tillgängliga.

Biblioteket ska hålla jämna steg med utvecklingen genom investering av ny teknik, ny kunskap och kompetensutveckling inom det digitala området.

  • Biblioteket som demokratisk mötesplats för alla

Biblioteket ska erbjuda forum för dialog och utbyte av erfarenheter och idéer. Fri åsiktsbildning, demokratiska och mänskliga rättigheter samt mångfald och inkludering är viktiga utgångspunkter för verksamheten.

Mångfald innebär att varje individ är en möjlig resurs som ska ha samma möjligheter att bidra till och ta del av bibliotekets utbud efter sina förutsättningar.

Biblioteket ska arbeta för att besökarna på olika sätt själva blir aktörer och skapar verksamhet.

Biblioteket ska sträva efter att anpassa lokalen och medierna efter besökarnas behov och hänsyn ska tas till personer med funktionsvariationer.

Biblioteket ska arbeta relationsskapande och uppsökande i samarbete med andra verksamheter inom kommunen.

5. Skolbiblioteken

Simrishamns kommun har flera kommunala och fristående skolor. Huvudmännen till skolorna ansvarar för att skollagen följs. För de kommunala skolbiblioteken ansvarar kommunen via barn- och utbildningsförvaltningen (BUF). I de fristående skolorna ansvarar respektive huvudman för elevernas tillgång till skolbibliotek. Skolinspektionen tillser att huvudmannen uppfyller skollagens krav på skolbibliotek (se rubrik 5.1.2).

5.1 Kommunala skolbibliotek

Alla elever i Simrishamns kommunala grund- och gymnasieskolor har tillgång till skolbiblioteksservice. Skolbibliotekens verksamhet sköts av skolbibliotekarier under översyn av ansvarig rektor.

Alla skolbibliotek är tillgängliga för elever och personal varje skoldag under hela dagen. Lån sker genom självbetjäning. Elever som börjar i förskoleklass samt nytillkomna elever får bibliotekskort via sitt skolbibliotek. Bibliotekskortet är även giltigt på folkbiblioteken.

Gymnasieskolan Nova Academy har en del av sina lokaler i samma byggnad som Simrishamns bibliotek och har ett annorlunda skolbiblioteksupplägg jämfört med de övriga kommunala skolorna. Man har inget eget fysiskt skolbibliotek utan samarbetar med Simrishamns bibliotek för att ge eleverna skolbiblioteksservice. Samarbetet är reglerat genom ett avtal mellan folkbiblioteket och skolan.

5.2 Styrdokument

Det grundläggande styrdokumentet för skolbiblioteken är skollagen, vilken bibliotekslagen också hänvisar till. Förutom de båda lagarna finns det formuleringar i läro- och kursplaner som berör skolbibliotekets verksamhet.

5.2.1 Skollagen och bibliotekslagen

I skollagen står följande om skolbibliotek i kapitel 2:

36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.[16]

I bibliotekslagen hänvisas till skollagens paragraf om skolbibliotek.[17] Skolbiblioteken uppfattas i bibliotekslagen som en del av det allmänna biblioteksväsendet. Det innebär att alla formuleringar i bibliotekslagen om folkbibliotekens uppdrag också gäller för skolbiblioteken.

Skolinspektionen slår fast att tre punkter ska vara uppfyllda för att en skola ska anses ha skolbibliotek:

  1. ”Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna”.
  2. ”Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier”.
  3. ”Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning”. [18]

5.2.2 Läroplaner och kursplaner

I samtliga läroplaner för grund- och gymnasieskola står det i den reviderade versionen (som träder i kraft den 1 juli år 2018) under rubriken ”Rektorns ansvar” att:

Skolans ”arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd samt får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning bland annat skolbibliotek och digitala verktyg”.

Det står i en (nytillkommen) punkt att: ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”.[19]

Skolbiblioteket ska användas som en viktig pedagogisk resurs, i samarbete med undervisande lärare, för att eleverna ska uppnå kursplanernas mål i olika ämnen. Framför allt handlar dessa mål om läsning av olika typer av texter, samt informationssökning och källkritik.

6. Skoldepån

Skoldepån är en samling av skönlitteratur och faktaböcker avsedd som komplement till skolbiblioteken och till KPE:s (Kulturpedagogiska enhetens) arbete med läsning inom kulturgarantin. Det finns även en sektion med pedagogisk litteratur för lärare.

Skoldepån fyller en särskilt viktig funktion vid gemensam läsning i grupp eller i klass, då de flesta titlar finns i flera exemplar. Både kommunala skolor och fristående skolor kan få tillgång till skoldepån. Inköpen av böcker finansieras av medverkande skolor. Simrishamns bibliotek sköter skoldepån i samverkan med KPE och skolbibliotekarierna.

7. Omvärlden och skolbibliotekens utmaningar

Skolbibliotekets primära uppgift är att ge elever och lärare tillgång till aktuell fack- och skönlitteratur. Skolbiblioteket spelar viktig roll som pedagogisk resurs och är avgörande för att skolorna långsiktigt ska lyckas i sitt uppdrag.

Skolbiblioteket är ofta det närmaste biblioteket för barn, i synnerhet för de som bor på landsbygden. Det är viktigt att även byskolor har bemannade skolbibliotek av hög kvalitet samt likvärdighet i utbud och service.

Skolbiblioteket ska samarbeta med och stötta lärarna i deras pedagogiska uppdrag och har ett särskilt ansvar för att vara pådrivande i elevernas utveckling inom informationssökning, källkritiskt tänkande och läsning.

Den digitala utvecklingen påverkar skolorna och därmed även skolbibliotekens verksamhet. Idag söker elever huvudsakligen information digitalt, vilket gör att undervisning i källkritik blir allt viktigare på skolorna. I skolbibliotekens uppgift ingår även att vägleda elever till aktuella faktaböcker samt databaser med hög källkritisk trovärdighet.

8. Skolbibliotekens inriktningsområden

Skolbiblioteken ska alltid vara tillgängliga under skoltid, både fysiskt och digitalt. En av skolbibliotekariens främsta uppgifter är att vara en vägvisare för elever och personal till information och litteratur.

Särskild tonvikt läggs vid läsinspirerande bokprat för samtliga klasser och läsprojekt med bland annat högläsning och textsamtal. Biblioteksvisningar, undervisning i källkritik och informationssökning sker i samarbete med lärare vid regelbundna tillfällen under elevernas hela skolgång.

Medieinköp görs så att alla elevers behov av fack- och skönlitteratur tillgodoses. Inköp av lättlästa böcker och skönlitteratur på nyanlända elevers modersmål beaktas särskilt. Elever med lässvårigheter och i behov av att lyssna på inlästa böcker får inloggning till talböcker genom skolbiblioteket.

Skolbiblioteken samarbetar bland annat med Kulturgarantin och Simrishamns bibliotek i olika aktiviteter för att främja barns och ungas läsning och språkutveckling. Skoldepån används av skolbibliotekarierna som stöd i olika läsprojekt på skolorna.

Skolbiblioteken ska även fungera som en bro till folkbibliotekets verksamhet, så att elever och personal kan ta del av ett utvidgat biblioteksutbud.

9. Uppföljning och revidering

Biblioteksplanen ska utgöra grunden för bibliotekens årliga verksamhetsplanering. Vid den årliga verksamhetsuppföljningen fastställer biblioteket sin måluppfyllnad. Uppföljning och revidering av biblioteksplanen sker efter årsbokslutet 2021. Vid behov revideras planen.

Referenser:
Kairos future (2014) Bibliotek i nationens tjänst Slutrapport

Kungliga biblioteket Biblioteksplan 2.0 [http://www.kb.se/Dokument/Biblioteksatatistik/SkriftBiblioteksplan.pdf] Hämtad 2018-07-04

Kungliga biblioteket (2017) Den femte statsmakten – Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering [http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2017/09/Den_femte_statsmakten_WEBBVERSION.pdf] Hämtad 2018-07-04

Kungliga biblioteket (2018) Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi [http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2018/05/Fra%CC%8An_ord_till_handling_WEBB.pdf] Hämtad 2018-07-04

SFS Bibliotekslag (2013:801) Svensk författningssamling 2013:801. [http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801] Hämtad 2018-07-04

SFS Skollag (2010:800) Svensk författningssamling 2010:800.

[https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800] Hämtad 2018-07-04

Simrishamns kommun (2018) Visionen

[http://www.simrishamn.se/sv/visions-och-oversiktsplanearbete/Vision-for-Simrishamns-kommun/] Hämtad 2018-07-04

Simrishamns kommun (2017) Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun

http://www.simrishamn.se/sv/bygga_bo/Planer1/Oversiktsplan/] Hämtad 2018-07-04

Simrishamns kommun (2018) Medieplan för Simrishamns kommun

SKL (2018) Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030

[https://skl.se/download/18.11bdf6001624d35f343945e1/1522164725619/Vägval-för-framtiden-3-omvärldsanalys-2018.pdf] Hämtad 2018-07-04

Skolverket [2017] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad version).

Skolinspektionen (2011). Informationsblad skolbibliotek: 2011-09-30 [https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/04-rad-och-vagledning/stallningstaganden/infoblad-skolbibliotek.pdf] Hämtad 2018-07-04

Statisticon (2017) Befolkningsprognos 2018–2040 Simrishamns kommun [http://simrishamn.se/Documents/20.2%20Befolkningsprognos%20Simrishamn%202018-2040.pdf] Hämtad 2018-07-04

[1] Bibliotekslagen

[2] Biblioteksplan 2.0

[3] Statisticon Befolkningsprognos 2018-2040 Simrishamns kommun

[4]Simrishamns kommun Framtiden – översiktsplan för Simrishamns kommun

[5]Simrishamns kommun Visionen]

[6] Medieplan för Simrishamns bibliotek

[7] Bibliotekslagen (2013:801)

[8] Simrishamns kommun Visionen

[9] SKL Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030

[10] Kairos future Bibliotek i nationens tjänst Slutrapport

[11] Ibid.

[12] SKL Vägval för framtiden 3 – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2030

[13] Den femte statsmakten – Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering.

[14] Ibid.

[15] Från ord till handling – På väg mot en nationell biblioteksstrategi

[16] Skollagen (2010:800)

[17] Bibliotekslagen (2013:801)

[18] Skolinspektionen. Informationsblad skolbibliotek (2011-09-30)

[19] Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet, s. 10-11. (som exempel)

Translate

You can use Google Translate to translate the contents of www.simrishamn.se. To do that, select the language you would like to translate into in the list below.
Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Close