Österlens museum
Det händer alltid spännande saker på Österlens museum i centrala Simrishamn. Vi har fri entré till alla våra utställningar och fri entré till vår vackra trädgård.
Tipspromenad: Lär känna Simrishamn
15 juni – 15 september
År 2023 är det 900 år sedan Simrishamn som plats uppmärksammas första gången i skrift. Mycket har hänt i vår lilla stad genom århundradena, både uppgång och fall, inflyttningar och utflyttningar. Österlens museum har i appen Simrishamn 900 år plockat ut 16 platser som vi vill berätta om och som går att besöka via appen. Här får du veta mer om byggnader, parker och människor, vardag och nöjen och allt som hör en småstad som Simrishamn till. Appen laddas ner gratis i Google Play eller App Store.
Hämta ett tipsformulär med 10 frågor i museibutiken, gå en promenad genom staden med appen Simrishamn 900 år och svara på frågorna. Sen lämnar du in ditt ifyllda tipsformulär och deltar i vårt lotteri. Den 17 september lottar vi ut tre fina priser från museibutiken bland dem som svarat alla rätt på tipsrundan. Vi skickar priser till dem som bor på annat håll.
Pest, kolera, fattigdom och brand
Onsdag 22 och 29 juli samt 5 augusti kl 14-15.30
Torsdag 16, 23 och 30 juli samt 6 augusti kl 18-19.30
Lär känna Simrishamn med hjälp av museichef Lena Alebo som tar dig över torg och genom gator och strädden. I år blir det lite extra fokus på tidigare århundradens olyckor och hur man manövrerat i pandemier och fattigdom. Men det blir också berättelser om stadens utveckling och näringsliv, personer som bott här, stora och små händelser ur stadens historia. Pris: 100 kr. Max 20 deltagare. För deltagande krävs föranmälan till: osterlens.museum@simrishamn.se
Fri entré till alla utställningar på Österlens museum
Skrabban – nya aktiva och interaktiva rum
Våning 1, Hafreborg
Traditionella och digitala utställningar och verkstäder i en hel våning för barn, barnfamiljer och skolklasser. Utställningen är en plats för verkstäder och andra program året runt med lördagsevenemang och lovprogram. Avgift tas ut då verkstäder, teater m fl. program arrangeras. Vi har audioguide till utställningarna i Skrabban. Välkomna att lyssna till Simrishamns historia från forntid till 1900-tal.
Romska smycken
Våning 2, Hafreborg
Guld och smycken har alltid haft en speciell betydelse för romer. Förr bar romska kvinnor familjens kapital i form av smycken. De var familjens livförsäkring, såväl som något att dekorera sig med. Om någonting hände och familjen behövde pengar var det enkelt att lösgöra en del i ett smycke för att sälja eller pantsätta. Många av dessa romska föremål har idag sålts eller smälts ner. Utställningen Romska smycken berättar om en del av romsk och svensk kulturhistoria som håller på att gå förlorad. Utställningen är en vandringsutställning som producerats av Romska Kulturcentret i Malmö tillsammans med Regionmuseet Kristianstad. Den berättar om svenskromsk smyckestradition utifrån ett kulturhistoriskt, estetiskt och materiellt perspektiv. Bilder, berättelser och äkta guld. Utställningen invigs 25/4 och pågår till 30/9.
Livs-medel
Våning 2, Rian, Hafreborg
Konstnären Gunnel Pettersson har ett intresse för samhällskritik och undersökande processer. Hon har drivit projektet Bovete på Österlen, under projektparaplyet Odlingen, ett landsbygdsutvecklingsprojekt som använder konstnärliga metoder. Utställningen Livs-medel ger ett kulturhistoriskt sammanhang för örten bovete, och tar upp olika perspektiv kopplat till dagens frågor om lokal livsmedelsproduktion och kultursorternas betydelse. Hur vi vill leva? Platsens betydelse kopplat till det globala perspektivet från samhällsengagemang till recept och berättelser. I utställningen visas foto, video och olika aktiviteter kopplat till kulturlandskapet och odling. I samband med utställningen odlas även ett 1000 kvm stort fält med bovete längs vägen mellan Gislövs stjärna och Östra Hoby. Åk gärna dit och följ odlingen på plats. Utställningen invigs 18/6 och pågår till 17/10.
Mottainai – en utställning om återbruk
Våning 2, Hafreborg
Konstnären Takao Momiyama växte upp i en japansk bondekultur innan konsumtionssamhället tog vid. Här fanns en levande kunskapsöverföring som byggde på att ta till vara på små resurser.
Mottainai är ett japanskt uttryck som betyder ungefär: slösa inte. Begreppet ger namn åt en filosofi av sparsamhet. På senare år har ordet fått internationell uppmärksamhet och används av miljökämpar i olika länder. Utställningen handlar om omsorg och om att lappa och laga med hjälp av den japanska sömnadstekniken sashiko, en traditionell lagningsteknik som bygger på förstygn. Reparerade vardagsplagg och kompositioner visas. Det handlar också om att föra vidare en kunskap om att ta hand om saker. Att ta hand om tar tid. Långsamma stygn; det är inte slit och släng utan istället slit och laga i lager efter lager. Utställningen invigs 18/6 och pågår till 17/10.
Särken först – om kläder och människor på Österlen
Våning 3, Hafreborg
Särken först – om kläder och människor på Österlen, vår nya basutställning med inriktning på textilier. Tidsperspektivet är 1700-talets slut till 1970-tal. Kläder som ett måste, status, traditionsbärare samt berättelser, form och funktion handlar det om i denna utställning. Teckningen till vänster som är gjord av C A Ehrensvärd kallas Särken först, och har gett namn åt utställningen. Bilden finns i boken Resa till Italien, vilken utkom 1786.
Skörda regnvatten
”Skörda regnvatten” är en installation i museets trädgård, skapad av Eva Mathiasson, Sophia Callmer och Susanna Widlundh. Här visas hur regnvatten kan samlas in, lagras och användas för att skapa hållbara trädgårdar och en bättre miljö för oss själva och kommande generationer. I samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fri entré, inträde vid visning.
Kulturguide Simrishamn
I Kulturguide Simrishamn sommar 2020 hittar du alla arrangemang som ordnas i regi av kultur- och fritidsförvaltningen.
I museibutiken hittar du trevliga presenter med lokalhistorisk anknytning, souvenirer från museet, smycken föreställande hällristningarna utanför Simrishamn, böcker, små simrishamnshus, österlenkryddor och förstås mycket annat. Museibutiken hittar du precis innanför entrén på museet och vi har samma öppettider som museet. Välkommen in och gör ett besök!
Ladda ner gratis-appen Simrishamn 900 år
Vi har plockat ut sexton platser som vi vill berätta om i centrala Simrishamn och som går att besöka via appen. Här får du veta mer om byggnader, parker och människor, vardag och nöjen och allt som hör en småstad som Simrishamn till. Appen är både på svenska och engelska. Den finns både för iPhone och Android och du hittar den i AppStore och på Google Play, sök på ”Simrishamn 900 år”.
Snart fyller Simrishamn 900 år
2023 är det 900 år sedan som Simrishamn som plats uppmärksammades första gången i skrift. Om man får tro Kungasagorna i Heimskringlan det vill säga. Sigurd Jorsalafar kom då till platsen som han benämner Svimraros, med 300 skepp i följe. Os betyder mynning och finns också i andra ortnamn som t ex Västerås (västar Aros) och Osby. Namnet Svimraros kan tolkas som ”Svimbers mynning”, det vill säga Tommarpsåns utlopp.
Lär dig mer om Simrishamns spännande historia
Simrishamn är en av Skånes minsta städer och har idag cirka 7000 invånare. Som när det gäller de flesta städer kan Simrishamn visa upp perioder av uppgång och fall, av pest och krig som minskat och plågat stadens befolkning. Här har skett ständig inflyttning och utflyttning av personer och grupper. Hit kom lübeckarna för att köpa upp sill under medeltiden. Många stannade kvar. Hit kom köpmän från hela södra Sverige för att sätta upp sina verksamheter och flyktingar från Östersjöländerna i perioder. Härifrån flyttade de som ville skaffa sig högre utbildningar, de som for till Amerika, Bornholm eller Tyskland för att skaffa sig ett bättre liv och de som inte fann arbete under rationaliseringstider. En stad i ständig förändring.
Visste du att mer än 50 % av alla Skånes hällristningar finns på Österlen? I det österlenska kulturlandskapet finns spår efter bronsåldern nästan överallt. De stora bronsåldershögarna ligger utspridda på åkrarna och på stenhällarna kan du hitta bilder som är mer än 3000 år gamla. Hällristningarna har ett rikt bildspråk med motiv av skepp, yxor, cirklar, hästar, ryttare, mantlar, yxbärare, spiraler, skålgropar, fötter och liknande.
Motiven här på Österlen har stora likheter med hällristningarna som finns på Bornholm, något som kanske inte är helt oväntat med tanke på närheten till danska ön Bornholm.
En av nordens största platser för hällristningar – med så mycket som 1200 bilder på – finns utanför Järrestad och kallas för ”Dansarens häll”. ”Dansarens häll” är internationellt känd och lockar besökare från hela världen eftersom motivet med en dansare är unik i sitt slag.
Läs mer på Rock Art Österlen.
Alldeles i närheten av Simrishamn hittar du två tillgängliga, kulturhistoriska vandringsleder, dels (1) Hällristningsleden och (2) Jätteleden.
Hällristningsleden
Österlens museum har en enkel vandringsled mellan de två större hällristningsfälten i Simrishamn. Leden är cirka 1.5 km lång, fram och tillbaka, och är markerad med korta rödmålade stolpar och röda pilar. Man vandrar genom betesmarker och passerar över/genom stängsel och vi ber dig att se till att stänga efter dig så att betesdjuren inte kommer ut. Startpunkt för vandringen och parkering är vid Yxornas häll vid Branteviksvägen. Parkera öster om vägen, hällristningarna ligger väster om vägen – det är väl skyltat, med bra parkering.
Yxornas häll
Strax söder om Simrishamn ligger ett av Skandinaviens viktigaste hällristningsområde. Den ena hällen nästan nere vid stranden kallas Yxornas häll. Ristningarna här är också bland de äldsta i Skandinaviens bronsålderskultur. Bilderna hittades i slutet av 1800-talet. Du finner många yxor, skepp och en del solhjul, men också människofigurer. En man bär på en yxa som är långt större än han själv. Högst upp på hällen är inhugget en njurformad figur tillsammans med en häst och ett skepp. Forskarna har tolkat att den njurformade figuren föreställer en mantel. Det finns också en tolkning som säger att mantelristningen kan visa solens vandring över himlavalvet ombord på ett skepp tillsammans med sina hjälpare hästen och ormen. Från Yxornas häll kan du vandra vidare genom hagmarkerna till nästa hällristningsplats Stenkilsristningen.
Stenkilsristningen
Stenkilsristningen var den första i landskapet öppet liggande hällristning man fann på Österlen. Här finns 65 bilder och över 100 skålgropar och variationen på motiven är stor. Det är skepp, människor med yxor, hästar och hjulkors. Platsen avslöjar något om ceremonierna under bronsåldern. Här finns tre yxbärande män, som är vittrade och svåra att hitta. Det finns också ett stort skepp med hästhuvud på båda stävarna. Från platsen kan man vissa dagar, i rätt ljus se ända till Bornholm. Om man vill vara säker på att se ristningarna tydligt ska man komma efter mörkrets inbrott och belysa hällen från sidan med en ficklampa.
I vår folder Hällristningsleden finns en karta över vandringsleden och mer information om de båda platserna.
Jätteleden
Österlens museum har också en vandringsled i det forntida landskapet söder om Gröstorp. Enligt en urgammal sägen ligger en jätte begravd strax utanför Gröstorp, i utmarkerna till Jarlens ägor i Järrestad. Den nya leden tillgängliggör Kvejsahöj, Stenstuan utanför Gröstorp och Pittjestenen – en vandring som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern i det österlenska landskapet. Startpunkt för vandringen är vid kanten av gamla Järrestadvägen (väg 1537), där du även kan parkera. Vandringen är cirka 1,7 km sammanlagt.
I vår folder Välkommen att vandra Jätteleden finns en karta och mer information.
Under hösten 2011 startade Österlens museum projekt Se och vårda. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. Vi har avtal med Länsstyrelsen i Skåne län där uppdraget är att vårda 19 fornlämningsmiljöer i Simrishamns kommun mot ett ekonomiskt bidrag. Därtill vårdar vi Yxornas häll, som ligger under Statens Fastighetsverk. Läs mer om arbetet under 2019 i Rapport till Länsstyrelsen Skåne.
I uppdraget ingår även att se över skyltningen av fornlämningar och kulturmiljöer och att underhålla skyltarna, samt att i samråd med länsstyrelsen plocka bort, alternativt byta ut de skyltar som inte uppfyller kravet för god skyltning. Omkring 25 st informationsskyltar har inventerats och underhållits.
Se och vårda är ett pågående projekt och vi har sammanställt en broschyr med information om alla våra vårdobjekt och en karta med markerade fornlämningar. Läs mer om Österlens fornlämningar och hitta dem med kartans hjälp ute i landskapet: Fornlämningar inom projektet Se och vårda
Just nu håller cirka 80 000 museiföremål och 100 000 arkivalier att flyttas till vårt nya museimagasin. Magasinet finns på industriområdet strax bakom stationen i Simrishamn, på adressen Lädergatan i kvarteret Garvaren. Vårt nya magasin ligger i den lokal som på 1950-talet blev Ehrnbergs Läders nya fabrik för lagring och lack-läderstillverkning.
På grund av flytten kan vi inte ta emot nya föremål förrän tidigast 2021
Har du föremål, foton eller arkivalier som du vill skänka? Vi ber dig ha tålamod under flyttperioden och behålla dina saker därhemma fram tills vi är på plats igen år 2021. Eftersom flytten av alla museiföremål kommer att ta all vår uppmärksamhet och kraft under en ganska lång period har vi insamlingsstopp för nya föremål. Det tar tid att packa, flytta och packa upp 230 000 föremål. Därför kommer vi att ha insamlingsstopp under hela 2020.
Har du frågor kring våra samlingar eller om gåvor till samlingarna – kontakta gärna vår föremålsantikvarie Ulrika Wallebom per mail: ulrika.wallebom@simrishamn.se
Magasinsflytten 2020
Arbetsåret med magasinsflytten är i full gång och vi räknar med att flytten kommer att pågå under hela 2020. Att flytta innebär, som ni vet, inte bara att packa ner saker och flytta över dem till ett nytt ställe – föremålen ska också packas upp och placeras in på rätt plats i den nya lokalen. Mycket arbete återstår under en lång tid framöver innan alla föremål och arkivalier är på plats.
Inslussen Hit kommer föremålen när de flyttas från de olika magasinen. Här avgörs vilka föremål som ska frysas och vilka som ska sättas i karantän. Glasade föremål tål till exempel inte att frysas utan blir placerade i ett särskilt rum i karantän under 6 månader. Föremålen har nummer sedan tidigare och dessa nummer kontrolleras i accessionskatalogen. Vissa föremål är inte registrerade och har därför inga nummer, då måste en registrering göras.
Textilmagasinet Uppackning pågår.
Låguppvärmt magasin De rengjorda föremålen väntar på inplacering i respektive hylla.
Allmänt magasin Här börjar föremålen komma upp på sina rätta platser i hyllorna. I vårt allmänna magasin ska allmogeföremål och föremål från borgerliga miljöer förvaras.
Arkeologi Här har de arkeologiska föremålen kommit på plats.
Konstsamlingen Här är det ordning och reda. Konsten har packats upp och konstmagasinet är fullt.
Seth och Madeleine från Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne arbetar ideellt med att ordna böckerna till en av våra boksamlingar.
Arkivet Vår stora samling av arkivalier, ramat material och glasplåtar packas upp, sorteras och placeras i vårt nya arkiv.
Magasinsflytten 2018 – 2019
Så här såg det ut i Garvaren i oktober 2018, innan vi började flytta in. Foto: Maria Heijbel.
Invigning av vårt nya magasin Garvaren den 9 november 2018. Foto: Per Nyberg.
Inredningen byggs, här sätter personalen upp pallställningar, december 2018. Foto: Maria Heijbel.
Textilierna börjar flytta in i januari 2019. Foto: Maria Heijbel.
Packning av smidesföremål i Elverket, mars 2019, för flytt till Garvaren. Foto: Maria Heijbel.
Kompaktsystemet i arkivet är på plats. Foto: Ulrika Wallebom.
Dörrarna i våra samlingar flyttas till Garvaren. Foto: Ulrika Wallebom.
Här presenterar vi utvalda föremål och foton och ger samtidigt en inblick i vad som finns i våra samlingar av både föremål och arkivalier. Artikelserien startades i mars 2019 på vår Facebook-sida och där kan du också följa den. Den första fredagen i varje månad presenteras ett nytt föremål. Samtliga artiklar är skrivna av antikvarier och arkivarie vid Österlens museum.
Vill du gå tillbaka och läsa artiklar om föremål från 2019? Scrolla neråt så hittar du hela serien Månadens föremål 2019 längre ner.
Har du uppgifter att lämna kring de föremål och fotografier ur arkivet som presenteras här? Kontakta gärna vår föremålsantikvarie Ulrika Wallebom per e-post: ulrika.wallebom@simrishamn.se
Sök i våra samlingar: osmu.kulturhotell.se
Månadens föremål 2020
Juni: En amerikakoffert
Flytten till vårt nya magasin Garvaren fortsätter, och i maj och juni har vi börjat flytta en del möbler och större föremål från ett av våra gamla magasin i garaget under biblioteket i Simrishamn. Företrädesvis allmogemålade möbler som skåp och kistor, som Österlens museum har så gott om. Men bland dessa dök en oväntad godbit upp i veckan – en riktigt fin gammal Amerikakoffert.
Modellen är enkel och hopfogad av träreglar, hårdpapp och läderremmar, inuti kan man se att den lagats med plank från gamla bitsockerlådor. Men på utsidan sitter spännande klisteretiketter som minner om en äventyrlig resa. Från Malmö via Southampton till New York. Koffertägaren har rest med rederiet White Star Line som hade sitt huvudkontor i Liverpool 1845-1943. Rederiet, som på svenska även kallades Hvita Stjernlinien, ägde bland annat fartygen Britannic, Olympic och Titanic.
En annan av etiketterna är trasig, men kan tolkas som ”S/S OSCAR II”, vilket var ett fartyg som istället ägdes av det dansk.norska rederiet Scandinavian America Line, som var verksamt 1898-1935. Oscar II var ett skepp som ingick i deras flotta 1901-1933. Vår resenär verkar ha rest hem igen via Köpenhamn.
Men vem var det egentligen som emigrerade till Amerika, men kom hem igen till sydöstra Skåne? Det förtäljer tyvärr inte historien. Men emigranter fanns det gott om även på Österlen under de svåra åren runt förra sekelskiftet. Närapå en fjärdedel av Sveriges befolkning lämnade landet under utvandringsperioden 1850-1930. Men en femtedel av dem återvände hem såsmåningom.
Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum
Maj: Två spisar
Flytten till vårt nya magasin Garvaren fortsätter och nu i maj har vi arbetat med att ordna upp alla de föremål som flyttades hit från vårt gamla magasin Elverket före jul. Hela golvet i magasinet har varit fullt av lastpallar med föremål, som ska sorteras och hamna på rätt hylla. I vissa fall har det varit föremål som behöver monteras ihop efter att ha stått nedmonterade i många år.
Några extra trevliga, och lite oväntade föremål var två enorma vedspisar, som sattes ihop i veckan, och blev så här fina! Nedmonterade såg de inte mycket ut för världen, rostiga och smutsiga. Till en början trodde vi att det kunde vara fråga om ett par kyrkospisar från S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Vi vet att kyrkan hade två likadana vedspisar på varsin sida om triumfbågen från 1880-talet och fram till ganska moderna tider. Men det visade sig ganska snabbt inte stämma då vi efter lite rengöring hittade ett accessionsnummer på den ena spisen, ÖM 59-83.
Den vänstra spisen på bilden har istället stått i Stiby kyrka, och donerades år 1949 till Österlens museum av kyrkorådet. Den är vackert dekorerad med silverfärgade änglar och pampiga kreneleringar. Den andra spisen är märkt KALLINGE och tillverkades sålunda på Kockums Jernverk i Kallinge, Blekinge en gång i tiden. Det gäller nog båda spisarna, som trots vissa olikheter är väldigt lika i sin utformning.
Vilken kyrka den högra spisen stått i vet vi tyvärr inte. Trots efterforskningar i vårt bildarliv har vi inte kunnat hitta några interiörfoton från vare sig Stiby kyrka, eller någon annan kyrka där en liknande spis kan skönjas. Kanske är det någon läsare som kan hjälpa oss med detta?
Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum
April: En bok!
Flytten till vårt nya magasin och arkiv Garvaren fortsätter. Under våren och särskilt nu i mars har vi ägnat tid åt att packa upp och sortera vår boksamling, som omfattar cirka 50 000 böcker och tidskrifter. Här har vi haft god hjälp av frivilliga från Fornminnesföreningen. Före jul tog de sig an att packa upp ett 50-tal flyttkartonger fulla med ”bortglömda” böcker, som visade sig innehålla många udda guldkorn och fina gamla klassiker.
Här är en välkänd bok från Österlens museums äldsta historia. Den trycktes i Lund 1912 och handlar om de hembygdskurser som hölls i Simrishamn den 17-23 juni 1909. De blev ofantligt populära och utgjorde startskottet till att Fornminnesföreningen så småningom bildades 1916. Hembygdskurserna initierades av folkskolläraren Nils Lundahl från Kverrestad och Simrishamns borgmästare Gustaf Ehrnberg. Syftet var att väcka och bevara allt det märkliga och minnesvärda som bygden har att erbjuda, och under programmets sju dagar hölls 21 olika föredrag om Österlens arkeologi, historia, näringar och kultur. Därtill anordnades flera konst- och fotoutställningar med kända konstnärer. En kulturhistorisk utställning lade grunden till de samlingar vi har idag på Österlens museum. Folk gick verkligen man ur huse. Det ordnades utflykter med häst och vagn i det Österlenska landskapet, några av evenemangen drog upp till 1500 åhörare.
I boken kan man bland annat läsa om Simrishamns medeltida historia, fiskelägenas framväxt, ett 1800-talshem i Valleberga, Sandby bys historia och om jordbrukets utveckling i sydöstra Skåne.
Ulrika Wallebom, antikvarie
Mars: Yllebroderi
Mot det blåa ylletyget lyser de granna blommorna, likt den vår vi längtar efter och går och väntar på! I plattsöm snirklar stjälkar sig fram med sina blommor och blad över ytan.
I yllebroderierna illustrerar klyvsömmen, knutar och bottensömmar motiv från växt- och djurriket. Fantasi och verklighet blandas.
Kudden ingår i museets textila samlingar och finns numera på plats i det nya föremålsmagasinet Garvaren. Alster i yllebroderi var inte så vanligt i den sydöstra delen av Skåne, Österlens museum har dock några kuddar och agedynor med olika färg på bottentygerna.
Petra Holmstedt, antikvarie
Februari: Jungfru
Månadens föremål inkom till samlingarna på Österlens museum bara härom veckan. Det är en ganska speciell maskin, på sitt sätt väldigt typisk för Simrishamn. Vår stad är ju känd för sina vidsträckta kullerstensgator, men vad man kanske inte tänker på alla gånger är det enorma arbete det inneburit att lägga alla dessa gatstenar på plats.
Stensättningsmaskinen (även kallad ”stenstöt” eller ”jungfru”) har redan skapat stort intresse bland särskilt manliga besökare i magasinet, och den har rengjorts noga av våra medarbetare Håkan Ohlsson och Jaime Berg. Maskinen är tillverkad i Svedala, troligen av Åbjörn Anderssons Mekaniska verkstad AB.
Många är de som minns maskinen när den dundrande fram på gatorna i Simrishamn i slutet av 1970-talet. Den finns även på foto i vårt arkiv, där den styrs av Harry ”Snaggen” Andersson, här på Järnvägsgatan. Foto av Petrus Carlsson, som hade fotoateljé strax intill.
Ulrika Wallebom
Antikvarie
Januari: Glimbergstake
Få saker är väl så stämningsfullt och har så stor betydelse som ett fladdrande levande ljus. Särskilt under den mörka årstiden.
Historiskt sett har det funnits levande ljus sedan före Kristi födelse. Talg, späck och vax var de vanligaste ljusämnena. Inte förrän i början på 1800-talet uppfanns stearin och paraffin. Men det dröjde ända till slutet av 1800-talet som gemene man hade råd med stearinljus i hemmen.
Nu ska jag hålla mig kvar på 1700-talet då denna ljusstake är tillverkad. Det är fortfarande solens ljus som bestämmer dygnsrytmen för de allra flesta. Mörkret var påtagligt och arbete som inte hunnit göras klart, fick vänta eller göras i skenet från eldstaden eller torrvedsstickor. För de som hade råd med ljus var de vanligtvis stöpta av talg, långa och smala. De stöptes efter slakten, talgen smältes och hälldes i trätråg eller i något som var högt och smalt. En smörkärna kunde vara en lösning. Vardagsljusen doppades bara en gång, de som skulle användas till jul eller andra högtidliga tillfällen doppades fler gånger. Tjocka ljus eller vaxljus var ett tecken på rikedom.
Ljuset var alltså en klassfråga på 1700-talet. Veken rök och talgen luktade illa, veken fick klippas eller nypas av då talgen förbrändes fortare än veken. Veken bestod av grovt lingarn. De som hade råd satte kanske hellre vaxljus i staken, dessa brann med klarare låga och doftade gott.
Av praktiska skäl behövdes något som höll ljuset. De tidigaste hållarna hade en järnpigg, för att hålla ljuset på plats och ge det stadga, denna pigg kallades för stake. Alltså blev det namnet ljusstake.
Denna ljusstake är smidd i järn av Lars Glimberg i Borrby (ÖM 8234). Ljusstaken är märkt med initialerna LGB. Lars föddes i S:t Olof omkring 1714, han övertar smedjan i Borrby 1745 som låg mitt i byn. 1785 dör Lars efter 40–50 år verksam som smed. Vi känner med säkerhet till tre ljusstakar som är smidda av Lars Glimberg, en finns hos Kulturen i Lund och en finns i privat ägo. Denna rikt utsmyckade ljusstake med tre ljuspipor ses som ett verk gjort på ålderns höst. Troligtvis har den stått på bordet hos en välbärgad storbonde. Smedjan och hantverket tar sonen Arfvid Glimberg över som fortsatte att smida vackra ljusstakar.
Ljusstaken är en gåva från lantbrukare Gottfrid Persson, Hammenhög till Österlens museum 1940.
Annette Glimberg, arkivarie
Månadens föremål 2019
Mars: Höghjuling
Vårkänslor? När vårsolen tittar fram och en mild vind torkar asfalten är det många av oss som längtar efter att ta fram sin cykel. De första föremålen som flyttade in i vårt nya föremålsmagasin råkade vara vår samling av cyklar. Här finns bland annat systrarna Björkegrens damcyklar och en svart herrcykel som tillhört den tidigare museichefen Gustaf Åberg.
Men här finns även ett exemplar av en äkta ”höghjuling”. Dessa cyklar började dyka upp i vårt land på 1870 talet. Det stora framhjulet bidrog till viss komfort, men framförallt till att göra den snabbare med bättre utväxling per trampat pedalvarv. Dock gör den höga tyngdpunkten och att cyklisten sitter högt upp, nästan ovanför hjulets centrum, att man ganska lätt tippar framåt.
Cykling var därmed tämligen farligt att utöva tills ”The Rover Safety Bike” uppfanns av J.K.Starley i mitten av 1880 talet. Säkerhetscykeln, med sina mindre hjul och kedjedrift till bakhjulet, kom ganska snabbt att konkurrera ut den eleganta men farliga höghjulingen. När sedan även frihjulsnavet och det luftfyllda gummidäcket hade uppfunnits på 1890-talet var den moderna cykeln född och har egentligen bara förfinats sedan dess.
Håkan Cerne, antikvarie
April: Damstrumpor i silke
I fornminnesföreningens föremålssamlingar finns allehanda strumpor och sockar. Bland annat damstrumpor i silke. Jag har fastnat för två stycken par, i två olika färger. Båda är långa och går upp över knät, har söm mitt bak och avslutas med en kraftigare stickad del för strumpebandshållaren att fästa i. Strumpparet i orange är lagat flera gånger och på flera ställen. Och på vissa partier mer en än gång. Olika sorters tråd och sömmar har använts och där finns stoppning på stoppning. Paret som går i silvergråvit är inte stoppat lika mycket.
Man ser att lagningarna inte är gjorda av så kallade strumpflickerskor, utan av en lekman. Strumpflickerskor var flickor eller kvinnor som kunde komma hem och stoppa strumporna åt en. Lagningsarbetena kunde lejas ut, men strumpflickerskorna kunde också ha egna bodar dit man kunde lämna in trasiga kläder för lagning.
Av sömmarna kan vi se att dessa båda par strumpor är äldre än 1950-tal. Under 1950-talet lanserades de första strumporna utan söm mitt bak. Sömmen mitt bak och också isydda sidokilar var detaljer som krävdes för passformens skull, vilket man även kan se i strumpor sydda i tyg. Under tidigare århundranden kunde dessa sidokilar vara rikt broderade och de syddes vackert samman med strumpfoten och skaftet.
Stickade, grövre strumpor i ull har en instickad söm mitt bak och en stickad kil. Är detta gjort för att likna de mer moderiktiga och dyrare silkesstrumporna? Det är ju trots allt möjligt att sticka strumpor utan söm, då de stickas för hand med fem strumpstickor – vilket yllestrumporna var.
Enligt accessionskatalogen är dessa par silkesstrumpor inkomna till museet 1966. De är skänkta från Kåseberga och kommer från en diversehandel i Glemmingebro. Fler strumpor går att se i Österlens museums föremålsdatabas: https://osmu.kulturhotell.se
Petra Holmstedt
Antikvarie
Maj: Målning av Ellen Trotzig
Foto: Peter Carlsson
I vårt nya föremålsmagasin är konstsamlingen en av de föremålskategorier som kommit på plats.
På fotot ses hennes målning ”Hamnabro”, från 1912.
Ellen Trotzig föddes 1878 i Malmö men kom redan som liten till Simrishamn. Hon visade tidigt sin håg till konsten och fick som artonåring möjlighet att studera vid Tegne- og Kunstindustriskolen i Köpenhamn under två år.
Efter fem år som ritare på stadsingenjörskontoret i Malmö återupptog hon sina konststudier 1903. Hon studerade två år på Valands i Göteborg för att sedan fortsätta på Académie Colarossi i Paris. Efter sina studier återvände hon till Simrishamn och hon blev Österlen trogen ända till sin död 1949.
I vår nya stadsvandrings-app ”Simrishamn 900 år” som kostnadsfritt kan laddas ner till både Android och i-Phone kan ni få reda på lite mer om EllenTrotzig, denna säregna kvinna som har givits epitetet Österlens första målarinna. Läs även mer om Ellen Trotzig i Birgit Rausings bok: ”Ellen Trotzig – Österlens först målarinna” (Stockholm, 2003). Den är tyvärr slut på förlaget men finns att låna på bibliotek.
Juni: Brudklänning
Pingsten och hänryckningens tid, en tid för fest, parbildning och bröllop. I äldre tiders bondesamhälle var pingsten en ungdomshelg. Att stå Pingstbrud kommer ifrån att det på annandag pingst utsågs en pingstbrud, den vackraste flickan bland ungdomarna.
I Österlens museums textila samlingar finns några brudklänningar. En del av dem består endast av en slöja eller en klänning. Dock finns det även hela uppsättningar av dräktdelar. Bland dessa finns en klänning som jag tar tillfället att berätta om. Den består av en 2-delad klänning, en kjol, strumpor och ett par skor. Dessutom finns lyckligtvis en bild på paret iklädda sina vackra stassar.
1914 stod det bröllop mellan Johanna Svensson och Johan Ohlsson i Österlövs kyrka. Jag kan tänka mig dagen för bröllopet som en vacker majdag, lövat både inne och ute där gästerna kommer sommarklädda till kyrkan.
Allt det vi på bilden kan se att Johanna bär finns kvar. Dräktdelar, slöja, skor, midjeband samt krona och halsdekor av myrten. Även det som vi inte kan se, utan mer förstår att hon bär, finns i en annan låda; ett par strumpor och en underklänning. Kläderna andas mode från tidigt 1900-tal. Den vita klänningen som täcker från topp till tå, högt i hals och lång så endast skospetsen anas. Bred slöja som på ett dekorativt sätt monterats in i myrtenkronan.
Nymodigheten med att bära vit klänning kom från Frankrike och klänningen som Johanna bär på bröllopsfotot är något krämfärgad. Skir, bred spets kantar klänningens yttre del, från axlarna och ner och man anar kjoldelen igenom. Tunnare och tätare spets finns i ärmar och halsringning.
Petra Holmstedt
Antikvarie
Juli: Falskniv
Vid lädertillverkning användes detta verktyg för att hyvla ner hudarna till önskad tjocklek. Detta och andra verktyg kan beskådas i Garverimuseet i centrala Simrishamn. Ett museum som drivs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.
Läder och garvning förknippas i Simrishamn mest med Ehrnbergs Läderfabrik, vilken som mest hade runt 700 personer anställda. Men beredning av hudar har naturligtvis skett långt innan en mer storskalig industriell tillverkning tog vid. I den så kallade Strömska Garvaregården, som nu inrymmer Garverimuseet, har läder beretts åtminstone sedan 1700-talets början. Huset i sig är ett av Simrishamns äldsta och är byggt i slutet av 1600- eller början av 1700-talet. Det förvärvades 1731 av skomakarmästaren Jeppa Ekberg. I äldre tider beredde skomakarna själva sitt läder, men så småningom, under 1800-talet, blev det mer rationellt att låta renodlade garverier stå för bearbetningen av hudar till läder. År 1850 köptes huset av garvaren C.A Ström som bedrev garveri här fram till sin död 1891.
En legendarisk läderarbetare i Simrishamns var ”Store-Bengt”, som arbetade på Ehrnbergs läder under 50 år. Denne synnerligen storvuxne personlighet och av vissa fruktade kraftkarl kan ni få veta mer om i vår nya stadsvandrings-app ”Simrishamn 900 år”, som kostnadsfritt kan laddas ner i Google Play och i App Store.
Håkan Cerne
Antikvarie
Augusti: Badkläder i textilsamlingarna
Österlens vackra milslånga sandstränder har väl alltid lockat till sol och bad. Nu som då. I museets textila samlingar finns badkläder av olika slag, bland annat dessa två baddräkter från 1920-talet. Båda två är en hel baddräkt i bomullstyg med korta ben, där delarna knäpps med en knapp på vardera axeln.
Från början av 1900-talet var badkläder tillverkade i bomullstrikå som på -30-talet byttes ut mot yllematerial. Ylledräkter höll passformen bättre men var tyngre och tog längre tid på sig att torka än vad bomullsdräkterna gjorde.
På bilden ser vi fyra glada tjejer i tidstypiska baddräkter från 1910, 1920-talet. På 1910-talet skulle det vara baddräkter med ränder på tvären och som gick ner till knäna och täckte överkroppen. Lika för män och kvinnor.
Nästa decennium överges ränderna för mörka enfärgade baddräkter. Nu blir det modernt att vara solbränd och baddräkterna blir därför mer urringade. Dock inte så mycket så att det är ok för män att visa bar överkropp.
Petra Holmstedt
Antikvarie
September: Äppleplockare
September är för många människor ”äpplemånaden” och det är väl knappast någon del av Sverige som förknippas med äpplen på samma vis som Österlen.
Arkeologiska fynd av ”spår från äppel-ätning” lär förekomma så långt bakåt som bronsåldern. Men en mer utvecklad odling och förädling från vildapel dröjer till 1100-talets intåg i Norden, där munkarnas och nunnornas kunskap och intresse för trädgårdsodling introducerar mer smakliga varianter för oss nordbor.
År 1888 planterar Henric Åkesson i Kivik det som blir något av grunden till det mer storskaliga kommersiella äppleodlandet här på Österlen. Men förutom större eller mindre yrkesmässiga odlingar i trakten är vi nog många som nu ser fram emot skörden i den egna trädgården.
Föremålet har inkommit till smidesmuseet utan någon proveniens och därför vet vi inte vem som har använt det eller var på Österlen det har använts. På den undre bilden visar jag hur ett liknande föremål (i privat ägo) används vid äppleplockning i min egen trädgård.
Håkan Cerne
Antikvarie
Oktober: Äppleplockarförkläde
Oktober månads föremål fortsätter på september månads ämne, som var äppleplockare. Vi befinner oss i äppelriket så varför inte?
Föremålet är ett midjeförkläde som använts vid äppelplockning. Midjeförklädet är tillverkat i robust bomull med ficka nedtill indelat i fack, rejäla hängslen och rem att fästa runt midjan. Det finns en stämpel nedtill på fickan med texten: Ekelunds Fruktplockare i Åstorp, Hbg. Pat. sökt.
Enligt museets föremålsdatabas är föremålet skänkt till Fornminnesföreningens samlingar i början av 1990-talet. Förklädet är i gott skick och finns numera i det nya Textilmagasinet, Föremålsmagasinet Garvaren i Simrishamn.
Petra Holmstedt
Antikvarie
November: Gravsten huggen av Appelgren
Denna vecka fortsätter flytten till nytt magasin, och nu har turen kommit till några av de tyngre föremålen, nämligen gravstenar. Det finns minst ett fyrtiotal i samlingarna. En av de vackrare är denna – huggen av den kända stenhuggaresläkten Appelgren från Östra Tommarp.
Gravstenen på bilden kommer från Simris kyrka och föreställer en ung kvinna, utformningen är mycket typisk för Appelgrenarna. De är kända för sin stora yrkesskicklighet och för att ganska exakt avbilda dåtidens dräktskick och dess växlingar över tid. Texten till denna sten saknas, men den kan jämföras med en mycket likartad sten som dateras till 1794. Kvinnan på denna sten är klädd i tidstypisk allmogedräkt för högtidsbruk. Tröjan har ett veckat, långt skört och hon bär en rikt veckad långkjol, långt förkläde och i håret en så kallad piglock.
Appelgrenarna tillhörde åtminstone tre generationer av sten- och bildhuggare. Skaparen av just denna gravsten är med all sannolikhet Mäster Magnus Appelgren (1755-1821). Han finns omnämnd i många skriftliga källor, bland annat då han ansökte om, och fick burskap som sten- och bildhuggare i Cimbrishamns Rådstugu Rättsprotokoll år 1779. Då hade han redan arbetat som stenhuggare i 12 år, upplärd av fadern Lambert Appelgren (1720-1781). Magnus var gift med Margareta Cimmer från Rörum, och de bodde i gatehuset Tommarp nr 25, nära kalkstenbrottet Tommarps Stengrafvar. När hälsan vacklade överlät Magnus rörelsen år 1811 till sonen Gustaf Appelgren (1788-1835), som fortsatte den minskande verksamheten fram till sin död.
Ulrika Wallebom
Antikvarie
December: Slädnät
I Österlens museums textila samlingar finns några virkade och knutna slädnät. Ett av dom syns på den övre bilden.
Slädnät är en textil som hörde till utrustningen för körning med hästar och slädar i vintertid. Det fästes i däckelbågen/selen och breddes ut över hästens rygg och bakparti, ner mot kusken och slädens framstam.
Slädnätets praktiska funktion var att förhindra att snö, isklumpar och annat kastades upp från hästens hovar, upp på kusken och andra som satt i släden. Men det hade också en dekorativ funktion att förhöja det praktfulla i vinterskruden.
Just det här slädnätet i museets samlingar är väldigt prydligt med tofsar längs ena kortsidan och båda långsidorna.
Bilden av de båda hästarna draperade med slädnät finns i Österlens museums arkiv, men det slädnätet kan tyvärr inte paras ihop med något av de slädnät som finns i museets textila samlingar.
Petra Holmstedt
Antikvarie
Föremål och arkivalier i samlingarna
Typiska föremål i våra befintliga samlingar. Fotomontage av Ulrika Wallebom.
I museets magasin finns 230 000 föremål och arkivalier, som samlats in från Österlen under de senaste 100 åren. Föremålen ägs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne och förvaltas av Österlens museum. Det är en högst levande samling; det inkommer nya föremål hela tiden, samtidigt som det ibland gallras i befintliga samlingar. Under de senaste åren har museet och Föreningen arbetat tillsammans i olika projekt för att att kvalitetssäkra och vårda samlingarna.
Vid inventeringar i magasinen har vi kunnat se att samlingarna består av ungefär 80 000 föremål, 100 000 arkivalier och fotografier och 50 000 böcker och tidskrifter. Bland föremålen dominerar antalsmässigt arkeologiska föremål/fornsaker samt allmogeföremål som dräkt, textilier och möbler. Andra viktiga föremålsgrupper är fiske och sjöfart, jordbruk, hantverk/industri och näringsliv/samhälle. Föremålen finns magasinerade på flera olika adresser i Simrishamn samt på lantbruksmuseet i Hammenhög och flyttas just nu till vårt nya magasin Garvaren.
Sök i våra samlingar
Vi arbetar kontinuerligt med att digitalisera våra samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Vill du söka i samlingarna på nätet kan du gå in i museets publika föremålsdatabas http://osmu.kulturhotell.se/
Ett stort antal av våra föremål har också blivit sökbara på den nationella databasen k-samsök. Den nås lättast via söktjänsten www.kringla.nu
Sedan hösten 2016 är samlingarna också sökbara via den europeiska söktjänsten www.europeana.eu. Där finns till exempel våra internationellt intressanta bronsåldersföremål till beskådan över hela Europa, tillsammans med 53 miljoner andra museiföremål från exempelvis British Museum i London, Rijksmuseum i Amsterdam och Louvren i Paris.
För skolorna på Österlens museum
På Österlens museum finns det möjlighet att ta del av den lokala historien och använda museets samlingar och arkiv i skolarbetet. Under hösten 2019 och våren 2020 pågår ett undersökande arbete kallat ”Möjligheternas magasin” som i samarbete med Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård och skolan i Simrishamns kommun ska komma fram till hur det nya magasinet Garvaren ska kunna nyttjas av skolan och allmänheten.
Museets pedagogiska verksamhet kan ske på museet, i klassrummet eller ute i landskapet. Lärarfortbildningar i lokalhistoria och olika hantverk går att beställa.
Museet har under hösten 2019 fri entré till utställningarna och man kan fram till den 28 september beställa gratis besök i den interaktiva utställningen ”Det ligger i tiden” på: osterlens.museum@simrishamn.se eller 0414-81 96 70. Se www.detliggeritiden.se för mer information om utställningen.
Under hösten har Österlens museum följande program att erbjuda skolan:
- Stadsvandring i Simrishamn från stenåldern till 1900-talet. Målgrupp: Alla årskurser, inkl. gymnasiet. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Stadsvandring i Simrishamn: Vad hände för 100 år sedan? Målgrupp: Årskurs 1-3. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Vandra Jätteleden – berättelser och utevistelse. Målgrupp förskola och fritidshem. Pris: 500 kr inkl. besök av museets pedagog inför vandringen.
- Österlens forntid – visning av föremål samt rekonstruktioner av kläder och verktyg, PowerPoint om Österlens forntid, möjlighet att se filmen om utgrävningarna på Stenbergska tomten i Simrishamn. Målgrupp: årskurs 2-5. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Busstur Österlens forntid – vi tar bussen till några av Österlens mest spännande fornlämningar från stenåldern till vikingatiden. Målgrupp: årskurs 3-6. Pris: 1500 kr. Turens tider, längd och innehåll diskuteras med museets pedagog. Medtag lunch. Skolan beställer buss.
Bokning
Visningar, bussresor, workshops bokas 2 veckor i förväg.
Till alla program erbjuder vi en förberedande lektion i klassrummet samt kan ge förslag på efterarbete. Det finns också möjlighet att lägga till en verkstad till flera av programmen.
Kontakta vår pedagog för vidare information och prisuppgifter:
veronica.jeppsson@simrishamn.se, tel: 0414-81 96 81.