Österlens museum

Österlens Museum öppnar igen!

Torsdag 25 mars öppnar vi åter upp dörren till museet och kan på nytt välkomna besökare till våra utställningar och vår museibutik. Men det sker med vissa restriktioner för att undvika trängsel. Vi kan ta emot max 5 besökare i butiken och 60 besökare i utställningarna samtidigt och vi separerar in- och utgång. Ingång ska ske via trädgården och utgång genom entrédörren mot Storgatan.

Det går också bra att boka ett eget besök på museet under fredagar kl. 10-12. Boka ditt besök en dag innan på: osterlens.museum@simrishamn.se

Visa varandra hänsyn, håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma om ni känner er krassliga.

Välkomna tillbaka till Österlens museum!

Visning av utställningen Öppna dörrar

Lördag 24 april kl. 14-14.45, digitalt evenemang

Museichef Lena Alebo visar utställningen och berättar om de utställda dörrarna och vad som hänt innanför dem. Pris: 70 kr. Arrangemanget kommer att ske digitalt.  Du behöver inte ladda ner något program för att vara med, men du behöver internetuppkoppling, en dator, surfplatta eller en smartphone. Föranmälan till: osterlens.museum@simrishamn.se  Instruktioner för deltagande skickas ut via mejl till alla anmälda.

Visning av trädgårdens lökodlingar

Lördag 8 maj kl. 10-14

Eva Fristedt från ”Narciss och tulpan” visar årets lökplantering och ger råd och tips kring lökodling. Visningarna sker kl. 11 och kl. 13. Fri entré.

Premiär för Fornminnen på Österlen

Torsdag 13 maj kl. 11-13

Österlens museum har tagit fram en app för ett utvalt antal fornminnen som vi vårdar i projektet Se och vårda. I sällskap med appen Fornminnen på Österlen kan du besöka och lära mer om fornminnen från stenåldern fram till medeltiden. Appen laddar du ner gratis där appar finns. Dagen till ära finns personal från museet på plats vid Jätteleden, Dansarens häll, Stenhed och Stenstuan i Gladsax för att träffa er och berätta mer om respektive plats. Fri entré. Föranmälan till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse med instruktioner för deltagande skickas ut via mejl.

Ellen Trotzigs dag

Lördag 15 maj kl. 13-15

Ellen Trotzig brukar kallas för Österlens första målarinna och var den första kvinnliga konstnär som gav sig i kast med landskapsmåleri på Österlen. Våren 1905 hade hon precis avslutat sina studier vid Valands konstskola i Göteborg och återvände då till Österlen där hon vuxit upp. Hon valde att hyra in sig på Vik och den första sommaren här hade hon sällskap av en hel konstnärskoloni. När vintern kom reste kollegorna till Italien men Ellen valde att stanna kvar. Vi firar Ellen Trotzigs dag med en vandring i konstnärernas spår i Vik tillsammans med Lena Alebo och Maria Heijbel. Pris: 120 kr. Medtag egen kaffekorg. Max 20 deltagare. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se  Bokningsbekräftelse skickas ut via mejl.

Visning av Öppna dörrar och stadsvandring

Lördag 22 maj kl. 14-15.30

Museichef Lena Alebo visar utställningen Öppna dörrar och tar oss sedan med på en stadsvandring med temat dörrar och människor som bodde bakom dem. Pris: 120 kr. Max 15 deltagare.  Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se  Bokningsbekräftelse skickas ut via mejl.

Kulturarvsvandring

Söndag 6 juni kl. 13-15, Östra Herrestad

Årets kulturarvsvandring på Nationaldagen startar vid kyrkan i Östra Herrestad. Vi besöker kyrkan och kyrkogården, funderar på vem Fradulf på runstenen var och vilket samband han har med skeppssättningen på Stenhed, vilken vi också besöker.

Naturligtvis måste vi också höra berättelserna om byns historietecknare Oscar Arvidsson, förhållandet mellan byn och Gärsnäs slott och om konstnären och träsnidaren Tyke Nilsson som aldrig riktigt fick chansen. Från Österlens museum har vi med oss föremål som kommer från byn och som vi placerar ut i en tillfällig liten utställning. Fri entré. Medtag kaffekorg. Max 40 deltagare. Föranmälan i Österlens museums butik eller till: osterlens.museum@simrishamn.se  Bokningsbekräftelse skickas ut via mejl.

Fri entré till alla utställningar på Österlens museum

Skrabban – aktiva och interaktiva rum

Våning 1, Hafreborg

Traditionella och digitala utställningar och verkstäder i en hel  våning för barn, barnfamiljer och skolklasser. Utställningen är en plats för verkstäder och andra program året runt med lördagsevenemang och lovprogram. Avgift tas ut då verkstäder, teater m fl. program arrangeras. Vi har audioguide till utställningarna i Skrabban. Välkomna att lyssna till Simrishamns historia från forntid till 1900-tal.

Öppna dörrar

Våning 2, Hafreborg

Museet har gjort en genomgång av alla de historiska dörrar som har samlats in till Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne under årens lopp. Här visas dekorerade simrishamnsdörrar, dörrar från byar och fiskelägen på Österlen, Varmbadhusets gamla dörr och allmogemålade dörrar. Möt dörrarna och hantverket bakom dem på hela våning 2 i Hafreborg! Utställningen pågår till 18/9.

Kommunens nyinköpta konst

Våning 3, Hafreborg

I utställningen visas 2020-års inköp till Simrishamns kommuns konstsamling. Utställningen pågår till 29/8.

Särken först – om kläder och människor på Österlen

Våning 3, Hafreborg

Särken först – om kläder och människor på Österlen är en basutställning med inriktning på textilier. I utställningen visas kläder och föremål ur Föreningen för forn- och hembygdsvårds samlingar på Österlens museum. Kläderna berättar egentligen alla historier samtidigt – det handlar om kommunikation, gemenskap, utanförskap, status och ekonomi, öden, tradition och förnyelse. Därför blir utställningen en provkarta över mänskliga beteenden och ett sätt att berätta vår lokala historia.

Skörda regnvatten

”Skörda regnvatten” är en installation i museets trädgård, skapad av Eva Mathiasson, Sophia Callmer och Susanna Widlundh. Här visas hur regnvatten kan samlas in, lagras och användas för att skapa hållbara trädgårdar och en bättre miljö för oss själva och kommande generationer. I samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fri entré, inträde vid visning.

Kulturguide Simrishamn

Våren bjuder bland annat på digitala fastlagsbulleföredrag, digitala visningar, digitala workshops och vandringar.

Informationen i kulturguiden sträcker sig från februari fram till juni 2021. Vill du läsa kulturguiden digitalt, hittar du den här:

• Bläddra i Kulturguide Simrishamn vår 2021
• Kulturguide Simrishamn vår 2021 (som PDF)

Snart hoppas vi att du även kan hämta ditt tryckta exemplar på Kontakt Simrishamn, Simrishamns bibliotek, Simrishamns turistcenter eller på Österlens museum.

I museibutiken hittar du trevliga presenter med lokalhistorisk anknytning, souvenirer från museet, smycken föreställande hällristningarna utanför Simrishamn, böcker, österlenkryddor och förstås mycket annat. Museibutiken hittar du precis innanför entrén på museet och vi har samma öppettider som museet. Välkommen in och gör ett besök!

Ladda ner gratis-appen Simrishamn 900 år
Vi har plockat ut sexton platser som vi vill berätta om i centrala Simrishamn och som går att besöka via appen. Här får du veta mer om byggnader, parker och människor, vardag och nöjen och allt som hör en småstad som Simrishamn till. Appen är både på svenska och engelska. Den finns både för iPhone och Android och du hittar den i AppStore och på Google Play, sök på ”Simrishamn 900 år”.

Snart fyller Simrishamn 900 år
2023 är det 900 år sedan som Simrishamn som plats uppmärksammades första gången i skrift. Om man får tro Kungasagorna i Heimskringlan det vill säga. Sigurd Jorsalafar kom då till platsen som han benämner Svimraros, med 300 skepp i följe. Os betyder mynning och finns också i andra ortnamn som t ex Västerås (västar Aros) och Osby. Namnet Svimraros kan tolkas som ”Svimbers mynning”, det vill säga Tommarpsåns utlopp.

Lär dig mer om Simrishamns spännande historia
Simrishamn är en av Skånes minsta städer och har idag cirka 7000 invånare. Som när det gäller de flesta städer kan Simrishamn visa upp perioder av uppgång och fall, av pest och krig som minskat och plågat stadens befolkning. Här har skett ständig inflyttning och utflyttning av personer och grupper. Hit kom lübeckarna för att köpa upp sill under medeltiden. Många stannade kvar. Hit kom köpmän från hela södra Sverige för att sätta upp sina verksamheter och flyktingar från Östersjöländerna i perioder. Härifrån flyttade de som ville skaffa sig högre utbildningar, de som for till Amerika, Bornholm eller Tyskland för att skaffa sig ett bättre liv och de som inte fann arbete under rationaliseringstider. En stad i ständig förändring.

Visste du att mer än 50 % av alla Skånes hällristningar finns på Österlen? I det österlenska kulturlandskapet finns spår efter bronsåldern nästan överallt. De stora bronsåldershögarna ligger utspridda på åkrarna och på stenhällarna kan du hitta bilder som är mer än 3000 år gamla. Hällristningarna har ett rikt bildspråk med motiv av skepp, yxor, cirklar, hästar, ryttare, mantlar, yxbärare, spiraler, skålgropar, fötter och liknande.

Motiven här på Österlen har stora likheter med hällristningarna som finns på Bornholm, något som kanske inte är helt oväntat med tanke på närheten till danska ön Bornholm.

En av nordens största platser för hällristningar – med så mycket som 1200 bilder på – finns utanför Järrestad och kallas för ”Dansarens häll”. ”Dansarens häll” är internationellt känd och lockar besökare från hela världen eftersom motivet med en dansare är unik i sitt slag.

Läs mer på Rock Art Österlen.

Alldeles i närheten av Simrishamn hittar du två tillgängliga, kulturhistoriska vandringsleder, dels (1) Hällristningsleden och (2) Jätteleden.

Hällristningsleden

Österlens museum har en enkel vandringsled mellan de två större hällristningsfälten i Simrishamn. Leden är cirka 1.5 km lång, fram och tillbaka, och är markerad med korta rödmålade stolpar och röda pilar. Man vandrar genom betesmarker och passerar över/genom stängsel och vi ber dig att se till att stänga efter dig så att betesdjuren inte kommer ut. Startpunkt för vandringen och parkering är vid Yxornas häll vid Branteviksvägen. Parkera öster om vägen, hällristningarna ligger väster om vägen – det är väl skyltat, med bra parkering.

Yxornas häll
Strax söder om Simrishamn ligger ett av Skandinaviens viktigaste hällristningsområde. Den ena hällen nästan nere vid stranden kallas Yxornas häll. Ristningarna här är också bland de äldsta i Skandinaviens bronsålderskultur. Bilderna hittades i slutet av 1800-talet. Du finner många yxor, skepp och en del solhjul, men också människofigurer. En man bär på en yxa som är långt större än han själv. Högst upp på hällen är inhugget en njurformad figur tillsammans med en häst och ett skepp. Forskarna har tolkat att den njurformade figuren föreställer en mantel. Det finns också en tolkning som säger att mantelristningen kan visa solens vandring över himlavalvet ombord på ett skepp tillsammans med sina hjälpare hästen och ormen. Från Yxornas häll kan du vandra vidare genom hagmarkerna till nästa hällristningsplats Stenkilsristningen.

Stenkilsristningen
Stenkilsristningen var den första i landskapet öppet liggande hällristning man fann på Österlen. Här finns 65 bilder och över 100 skålgropar och variationen på motiven är stor. Det är skepp, människor med yxor, hästar och hjulkors. Platsen avslöjar något om ceremonierna under bronsåldern. Här finns tre yxbärande män, som är vittrade och svåra att hitta. Det finns också ett stort skepp med hästhuvud på båda stävarna. Från platsen kan man vissa dagar, i rätt ljus se ända till Bornholm. Om man vill vara säker på att se ristningarna tydligt ska man komma efter mörkrets inbrott och belysa hällen från sidan med en ficklampa.

I vår folder Hällristningsleden finns en karta över vandringsleden och mer information om de båda platserna.

Jätteleden

Österlens museum har också en vandringsled i det forntida landskapet söder om Gröstorp. Enligt en urgammal sägen ligger en jätte begravd strax utanför Gröstorp, i utmarkerna till Jarlens ägor i Järrestad. Den nya leden tillgängliggör Kvejsahöj, Stenstuan utanför Gröstorp och Pittjestenen – en vandring som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern i det österlenska landskapet. Startpunkt för vandringen är vid kanten av gamla Järrestadvägen (väg 1537), där du även kan parkera. Vandringen är cirka 1,7 km sammanlagt.

I vår folder Välkommen att vandra Jätteleden finns en karta och mer information.

Under hösten 2011 startade Österlens museum projekt Se och vårda. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. Vi har avtal med Länsstyrelsen i Skåne län där uppdraget är att vårda 19 fornlämningsmiljöer i Simrishamns kommun mot ett ekonomiskt bidrag. Därtill vårdar vi Yxornas häll, som ligger under Statens Fastighetsverk. Läs mer om arbetet under 2019 i Rapport till Länsstyrelsen Skåne.

I uppdraget ingår även att se över skyltningen av fornlämningar och kulturmiljöer och att underhålla skyltarna, samt att i samråd med länsstyrelsen plocka bort, alternativt byta ut de skyltar som inte uppfyller kravet för god skyltning. Omkring 25 st informationsskyltar har inventerats och underhållits.

Se och vårda är ett pågående projekt och vi har sammanställt en broschyr med information om alla våra vårdobjekt och en karta med markerade fornlämningar. Läs mer om Österlens fornlämningar och hitta dem med kartans hjälp ute i landskapet: Fornlämningar inom projektet Se och vårda

Just nu håller cirka 80 000 museiföremål och 100 000 arkivalier att flyttas till vårt nya museimagasin. Magasinet finns på industriområdet strax bakom stationen i Simrishamn, på adressen Lädergatan i kvarteret Garvaren. Vårt nya magasin ligger i den lokal som på 1950-talet blev Ehrnbergs Läders nya fabrik för lagring och lack-läderstillverkning.

På grund av flytten kan vi inte ta emot nya föremål förrän tidigast i september 2021

Här presenterar vi utvalda föremål och foton och ger samtidigt en inblick i vad som finns i våra samlingar av både föremål och arkivalier. Artikelserien startades i mars 2019 på vår Facebook-sida och där kan du också följa den. Den första fredagen i varje månad presenteras ett nytt föremål. Samtliga artiklar är skrivna av antikvarier och arkivarie vid Österlens museum.

Vill du gå tillbaka och läsa artiklar om föremål från 2019 och 2020? Scrolla neråt så hittar du hela serien Månadens föremål längre ner.

Har du uppgifter att lämna kring de föremål och fotografier ur arkivet som presenteras här? Kontakta gärna vår föremålsantikvarie Ulrika Wallebom per e-post: ulrika.wallebom@simrishamn.se

Sök i våra samlingar: osmu.kulturhotell.se

Månadens föremål 2021

April: Vindflöjel

I vår har arbetet med att ordna upp föremålen i museimagasinet Garvaren oförtrutet fortsatt. Vi vill gärna lyfta fram några av föremålen i små tematiserade miniutställningar som kan vara intressanta för besökare att se när vi väl får öppna upp magasinet för besök. I början av april har lite tid ägnats åt att leta fram trevliga smidesföremål från det före detta smidesmuseet i Gislöv, vars samlingar numera finns i Garvaren. Inte minst byggnadssmidet från denna omfattande smidessamling är väldigt fint.

Ett föremål som blev en liten överraskning var en fantasieggande, drakformad vindflöjel, märkt ”JJS 1824”. I smideskatalogen var den endast registrerad som ”en väderflöjel på stång, med drakhuvud, med okänd fyndort”. Men vid en närmare titt fanns en äldre märkning (ÖM 8271) som ledde spåren vidare till våra äldre accessionskataloger. Och där fick vi information om vem som skänkt flöjeln och var den suttit – alltid välkommen information som gör föremålen mångdubbelt mer värda i en museimans ögon!

Det visade sig att flöjeln skänkts till museet år 1940 av målarmästare J Ehrenberg, och att flöjeln suttit på hans då hundraåriga hus i Simrishamn. Huset ska ha legat i norra änden av Norregatan, och varit ”ett hörnhus å Lasarettstomten”. En titt i en samtida telefonkatalog preciserar adressen till Strandgatan 2. Flöjelns datering antyder att den prytt ett äldre hus som stått på tomten tidigare…

Målarmästare Ehrenberg återfinns i arkivet i Garvaren, i form av uppskattande artikel om honom i lokaltidningen på hans 50-årsdag i januari 1926. Han beskrivs som en av stadens dugligaste och mest kända hantverksmän, född i Anderslöv, men bosatt som mästare i Cimbrishamn sedan 1907. Även invald som förtroendevald i flera av stadens styrelser, bland annat i Hantverksföreningen. Och uppenbarligen med förkärlek för det lokala kulturarvet.

När man ägnar en stund åt ett föremål på detta sätt visar det sig ofta bära på en djupare historia än man anar från början, och det är ett av de stora glädjeämnena med att jobba som antikvarie på museimagasinet Garvaren.

Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum

Mars: Kabinettskåp

Under vårvintern har arbetet fortsatt med att ordna upp föremålen i museimagasinet Garvaren, för att lämna plats inför de sista flyttarna som planeras in under våren och sommaren. Efter att ha ägnat mycket tid åt den stora samlingen av allmogemöbler har nu turen kommit till högreståndsmöblerna, som är betydligt färre till antalet. Skrivbord, matsalsmöbler, stoppade soffor och eleganta skåp får representera borgerskapets och herresätenas Österlen i samlingarna. Ett helt pallställ har fyllts hittills, och en del återstår ännu.

En favorit bland dessa föremål är ett fint kabinettskåp, som stått i Björkegrenska gården och som inkom till samlingarna i samband med att de sista ättlingarna Sigrid och Hedvig Herrlin gick bort i början av 1990-talet. Det finns en hel del bevarat från den Björkegrenska släkten i samlingarna, inte minst möbler men också husgeråd, fotoalbum, gamla brev och klippsamlingar, fina leksaker. Allt representerar ett klassiskt borgarhem i Simrishamn på 1800- och tidigt 1900-tal.

Skåpet (ÖM 16410) som är tillverkat på 1800-talet i barockstil består av ett överskåp innanför vars luckor finns hyllor och små lådor, och ett underrede med välsvarvade ben i svulstiga former. Stommen består av ek och fur medan utsidan är prydd av exklusiva träslag som valnötsrot och ebenholtz med infällningar av koppartråd och med lådknoppar av sirligt utformade små blommor av ben. På luckorna finns två medaljonger med gjutna motiv av nakna keruber eller ”putti” som spelar luta, fiol och triangel. Det är ett fint hantverk, troligen med tillverkning i Sverige eller Tyskland.

Kabinettskåp som möbel har sitt ursprung i 1500-talets Spanien och Italien, där de från början var en sorts portabel kombination av skrivbord och förvaring, ofta med förnäma träslag och intarsiaarbeten. Med tiden blev det en riktig statusmöbel med extravagant utformning och även innehåll. Man fyllde gärna skåpens fack och lådor med exotiska saker från långväga resor för att kunna fälla upp och visa familj och gäster – grunden till senare tiders kuriosakabinett.

Vad detta kabinettskåp innehöll lär vi aldrig få veta, men att det prydde sin plats på Björkegrenska gården, det är ett som är säkert.

Ulrika Wallebom och Håkan Ohlsson, Österlens museum

Februari: Glasplåtar till tusen

Under årets kallaste månad februari har uppordningen i Garvarens nya arkiv fortsatt i rask takt. Eftersom museibutiken är tillfälligt stängd har vi fått extra hjälp av butikspersonalen att packa upp vår stora samling av glasplåtar och negativ från Simrishamnsfotografen Petrus Carlsson.

Petrus Carlsson var en känd Simrishamnsprofil som fotograferade ett helt yrkesliv och som tagit många simrishamnares porträttfoton till pass, bröllop, examen och födelsedagar. Fotoateljén på Järnvägsgatan övertog han 1938 efter sin föregångare Karl Ohlsson, och drev den vidare ända till 1978, då ateljén övertogs av Bengt Almgren som drev den fram till 1986. Den första ateljén låg på hörnet Järnvägsgatan – Skansgatan, men 1941 flyttades den ett stycke närmare centrum, till korsningen Järnvägsgatan – Garvaregatan. Därifrån är det många som minns den anrika fotoateljén.

Med glasplåt menas i fotografitekniken en form av fotografiskt negativ. De började användas i mitten av 1800-talet, men kom att fasas ut till förmån för celluloidnegativ på 1960-talet. I arkivet finns mer än 10 000 glasplåtar och negativ från Petrus Carlssons ateljé som nu får en bättre förvaring i syrafria kuvert och specialtillverkade plåtlådor. Lådorna har börjat sorteras in i vårt nya kompaktsystem i det kylda fotoarkivet och på så sätt hoppas vi mångdubbelt förlänga livslängden på denna lokala kulturskatt för kommande generationer.

Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum

Januari: Psalmodikon

Flytten till museimagasinet fortsätter och nu i januari planerar vi för hur flyttens sista etapper ska läggas upp under året. Arbetet övergår till att handla allt mer om att packa upp och ordna föremålen på plats i det nya magasinet. Före jul började vi packa upp en ganska liten och udda föremålskategori i samlingarna – nämligen musikinstrument. Ett fåtal fioler, någon gitarr, en stämgaffel, ett par ensamma stråkar. I samlingarna finns också ett par ålderdomliga stränginstrument – psalmodikon. Det är ett väldigt enkelt uppbyggt instrument som består av en klanglåda med endast en sträng. Varje ton motsvaras av ett jack markerad med en siffra. Man spelade genom att knäppa på strängen eller med en enkel stråke.

Våra psalmodikon har fört en ganska undanskymd tillvaro i våra magasin fram tills nu, men uppackandet kom verkligen rätt i tiden, visade det sig. Musik framfört på just dessa instrument har nämligen nyligen införts på Unescos lista över ovärderliga immateriella kulturarv, något som bland annat uppmärksammades på radions P1 häromdagen under rubriken ”Hur skriver man en Psalm-hit?” https://sverigesradio.se/avsnitt/1638536. Tommy Karlsson, ordförande i svenska psalmodikonförbundet, framför 25:30 minuter in i programmet ”Din klara sol går åter upp” – den första psalm som framfördes i kyrkorna på detta instrument på 1830-talet.

Psalmodikon lanserades i Danmark på 1820-talet och spred sig vidare i Sverige främst genom prosten Johannes Dillner, som drevs av att förbättra folkets sång både i kyrkan och i skolan. År 1819 hade man i Sverige stadfäst en ny psalmbok som innehöll 500 psalmer, varav hälften var nya. Då gemene man i denna tid varken kunde läsa skrift eller noter var det oerhört svårt att lära sig hur psalmerna skulle låta. Detta var en tid då de flesta små församlingar saknade kyrkorgel. För att så många som möjligt skulle kunna spela psalmodikonet introducerade Dillner ett siffernotsystem – och översatte som första verk samtliga psalmer i nya psalmboken från vanliga noter till fyrstämmig sifferskrift. I förordet fanns det också med enkla ritningar för hur man själv byggde ett psalmodikon.

Dillners motto var att det skulle gå fort och lätt att lära sig spela. Tanken var att man, utan tidigare kunskaper på tjugo minuter skulle kunna lära sig de nya psalmerna. Idén spred sig fort; inte bara i kyrkor och skolor utan även till arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och i profana sammanhang som fester och danstillställningar. Mot slutet av 1800-talet sägs det ha funnits 100 000 psalmodikon i församlingar och hem runt om i landet. Idag räknar svenska psalmodikonförbundet med att det endast finns några hundra kvar.

I Skåne fanns det gott om psalmodikonbyggare förr i tiden, och en av de lite mer kända var Emil Andersson från Sankt Olof, som syns på bilden. Han var psalmodikonbyggare och -spelare i tredje generationen, och fotot är skänkt av hans barnbarn. Hon berättar att Emil hade sju döttrar, och alla fick varit psalmodikon av sin far. Ett kärt minne är då Emil var med i ”På luffen med Lasse Holmqvist” på TV 1959, och då både hustrun och dottern uppträdde med sina instrument. I S.t Olofs kyrka ska det länge ha visats upp ett psalmodikon byggt av Emil Andersson, men det är idag förkommet. Kanske vet någon av våra läsare var det tog vägen?

Psalmodikonet i våra samlingar (ÖM 7598) skänktes till samlingarna år 1936 av fröken Ingrid Kullman från Järrestad, tillsammans med fyra små träskulpturer som suttit i Järrestads kyrka.

Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum

Månadens föremål 2020

December: Minnestavla

Här kommer en julhälsning från arkivet på Garvaren! Flytten in i arkivet pågår fortfarande, och det börjar bli trångt i hyllorna. Den senaste månaden har vi bland annat packat upp Sigrid och Hedvig Herrlins klippsamlingar. Men eftersom de lackar mot jul vill vi gärna visa en fin minnestavla som packades upp för en tid sedan.

I arkivet har vi en ganska stor samling minnestavlor, de består i huvudsak av två typer. Gratulationstavlor till födelsedagar, och minnestavlor efter nära och kära som avlidit. Tekniken varierar men denna tavla är målad och ritad i allmogestil, färgerna och skicket är förhållandevis bra. Tavlan sticker ut som den enda i sitt slag i vår samling men passande för årstiden.

Denna minnestavla är en julgåva åt åboen Magnus Hansson och hans hustru Hanna Persdotter i Agusa 1874. Religiösa texter eller bibelcitat är vanligt förekommande. Av tavlans text förstår vi att de gift sig tidigare samma år, texten skriven på vers och känns personlig. Första versen lyder;

”På denna första juledag

För eder två, vill hjertligt jag

Nu önska sällhet, fröjd och frid

Båd nu och i all evig tid”.

 Men vilka var Magnus och Hanna? Vem fick de tavlan av? Fick de fröjd och frid i all evig tid?

Annette Glimberg, arkivansvarig Österlens museum

November: Bibel

I år infaller Arkivens dag den 14 november, då skulle vi ha bjudit in på visning av vårt nya arkiv. Men den pågående Coronapandemin sätter käppar i hjulen för det mesta just nu. Detta inlägg ger en liten inblick hur arbetet med att packa upp vårt arkiv fortskrider. I dagarna har jag packat upp museets äldsta arkiv. Med vita handskar och varsam hand lyfter jag upp en stor, tung gammal bok. Den är märkt ÖM 2878, försiktigt kikar jag under det kraftiga bokomslaget.”Biblia Det er Den gantske Hellige Scrifft paa Danske”, sen ser jag årtalet 1589.

Jag läser i en bok som någon annan läst i, för 430 år sedan. Fantastisk känsla! Häng med på en liten bibelresa.

1550 trycks Christian den ІІІ:s bibel i Köpenhamn, det är den första helt översatta danska reformationsbibeln. Den trycktes i 3000 exemplar och gick framförallt till kyrkorna i Danmark och Norge. 30 år senare var bibeln slutsåld, fortfarande stod flera kyrkor både i Danmark och Norge utan biblar.

Kung Fredrik den ІІ, som lär ha varit en flitig bibelläsare, gav uppdraget till den teologiska fakulteten vid universitetet i Köpenhamn att ta fram en ny upplaga. Texten var i stort sett samma, några fel rättades till, men den nya upplagan skulle bli både större och vackrare än föregångaren.

Fredrik den ІІ:s Biblia från 1589 är tryckt på 1522 stycken stora tvåspaltiga sidor och den är utsmyckad med 119 detaljerade träsnitt. De är kopierade från kopparstickaren och tecknaren Virgil Solis bilder i en tysk Frankfurterbibel från 1560.

Fredrik den ІІ:s bibel trycktes av Mads Vingaard i Köpenhamn. Det finns uppgifter att upplagan skulle vara 1500-2000, men vi vet inte säkert. Fredrik den ІІ dog 1588 och fick således aldrig läsa bibeln som blev tryckt efter hans önskemål.

Denna bibel är skänkt till samlingarna den 14 nov 1920 av fröken Örngren från Järrestad.

Annette Glimberg, arkivansvarig

Källor: Universitetsbiblioteket i Bergen och Jeg har en gammel Bibel av Ingrid Ilsøe.

Juli: Jaktminne tillverkat av Tyke Nilsson

Tyke Nilsson var född 10 december 1848 i Östra Herrestad och dog vid samma plats 19 september 1920 i sitt hem. Han var bra på att rita, skissa och träslöjd som barn. När han var vuxen så lärde han sig av möbelsnickare i Kristianstad för att bli en bildhuggare. Sen reste han till Stockholm för att utbilda sig av en ornamentsbildhuggare. Han ville resa till 36 städer i Europa men resan slutade när han skulle resa över Atlanten till Amerika. Kanske för att han var tvungen åka tillbaka till Östra Herrestad för att ta över sin fars gård.

Jaktminnet täljde han i trä vid 12års åldern. Det är en mörkgrön träplatta med träfigurer som föreställer en jaktscen. De 5 jägarna är iklädda stora kappor och hattar. Jägarna håller i sina gevär och har precis skjutit en hjort som ligger blödande på marken. Den andra hjorten med kraftfulla horn som har klarat sig undan skotten springer snabbt iväg. Framför jägarna står deras 8 jakthundar och det ser ut som dom springer efter den oskadda hjorten. Runt om plattans sidor står det träd som omålade vilket speglar trädens färg på vintern. Under föremålet står det ”Arbetade vid 12års ålder i vintern 1861”. Nu ligger föremålet i magasinet Garvaren i Simrishamn.

Flora Ängmo & Elin Olsson, feriearbetare på Österlens museum

Juni: Amerikakoffert

Flytten till vårt nya magasin Garvaren fortsätter, och i maj och juni har vi börjat flytta en del möbler och större föremål från ett av våra gamla magasin i garaget under biblioteket i Simrishamn. Företrädesvis allmogemålade möbler som skåp och kistor, som Österlens museum har så gott om. Men bland dessa dök en oväntad godbit upp i veckan – en riktigt fin gammal Amerikakoffert.

Modellen är enkel och hopfogad av träreglar, hårdpapp och läderremmar, inuti kan man se att den lagats med plank från gamla bitsockerlådor. Men på utsidan sitter spännande klisteretiketter som minner om en äventyrlig resa. Från Malmö via Southampton till New York. Koffertägaren har rest med rederiet White Star Line som hade sitt huvudkontor i Liverpool 1845-1943. Rederiet, som på svenska även kallades Hvita Stjernlinien, ägde bland annat fartygen Britannic, Olympic och Titanic.

En annan av etiketterna är trasig, men kan tolkas som ”S/S OSCAR II”, vilket var ett fartyg som istället ägdes av det dansk.norska rederiet Scandinavian America Line, som var verksamt 1898-1935. Oscar II var ett skepp som ingick i deras flotta 1901-1933. Vår resenär verkar ha rest hem igen via Köpenhamn.

Men vem var det egentligen som emigrerade till Amerika, men kom hem igen till sydöstra Skåne? Det förtäljer tyvärr inte historien. Men emigranter fanns det gott om även på Österlen under de svåra åren runt förra sekelskiftet. Närapå en fjärdedel av Sveriges befolkning lämnade landet under utvandringsperioden 1850-1930. Men en femtedel av dem återvände hem såsmåningom.

Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum

Maj: Två spisar

Flytten till vårt nya magasin Garvaren fortsätter och nu i maj har vi arbetat med att ordna upp alla de föremål som flyttades hit från vårt gamla magasin Elverket före jul. Hela golvet i magasinet har varit fullt av lastpallar med föremål, som ska sorteras och hamna på rätt hylla. I vissa fall har det varit föremål som behöver monteras ihop efter att ha stått nedmonterade i många år.

Några extra trevliga, och lite oväntade föremål var två enorma vedspisar, som sattes ihop i veckan, och blev så här fina! Nedmonterade såg de inte mycket ut för världen, rostiga och smutsiga. Till en början trodde vi att det kunde vara fråga om ett par kyrkospisar från S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Vi vet att kyrkan hade två likadana vedspisar på varsin sida om triumfbågen från 1880-talet och fram till ganska moderna tider. Men det visade sig ganska snabbt inte stämma då vi efter lite rengöring hittade ett accessionsnummer på den ena spisen, ÖM 59-83.

Den vänstra spisen på bilden har istället stått i Stiby kyrka, och donerades år 1949 till Österlens museum av kyrkorådet. Den är vackert dekorerad med silverfärgade änglar och pampiga kreneleringar. Den andra spisen är märkt KALLINGE och tillverkades sålunda på Kockums Jernverk i Kallinge, Blekinge en gång i tiden. Det gäller nog båda spisarna, som trots vissa olikheter är väldigt lika i sin utformning.

Vilken kyrka den högra spisen stått i vet vi tyvärr inte. Trots efterforskningar i vårt bildarliv har vi inte kunnat hitta några interiörfoton från vare sig Stiby kyrka, eller någon annan kyrka där en liknande spis kan skönjas. Kanske är det någon läsare som kan hjälpa oss med detta?

Ulrika Wallebom, antikvarie på Österlens museum

April: En bok!

Flytten till vårt nya magasin och arkiv Garvaren fortsätter. Under våren och särskilt nu i mars har vi ägnat tid åt att packa upp och sortera vår boksamling, som omfattar cirka 50 000 böcker och tidskrifter. Här har vi haft god hjälp av frivilliga från Fornminnesföreningen. Före jul tog de sig an att packa upp ett 50-tal flyttkartonger fulla med ”bortglömda” böcker, som visade sig innehålla många udda guldkorn och fina gamla klassiker.

Här är en välkänd bok från Österlens museums äldsta historia. Den trycktes i Lund 1912 och handlar om de hembygdskurser som hölls i Simrishamn den 17-23 juni 1909. De blev ofantligt populära och utgjorde startskottet till att Fornminnesföreningen så småningom bildades 1916. Hembygdskurserna initierades av folkskolläraren Nils Lundahl från Kverrestad och Simrishamns borgmästare Gustaf Ehrnberg. Syftet var att väcka och bevara allt det märkliga och minnesvärda som bygden har att erbjuda, och under programmets sju dagar hölls 21 olika föredrag om Österlens arkeologi, historia, näringar och kultur. Därtill anordnades flera konst- och fotoutställningar med kända konstnärer. En kulturhistorisk utställning lade grunden till de samlingar vi har idag på Österlens museum. Folk gick verkligen man ur huse. Det ordnades utflykter med häst och vagn i det Österlenska landskapet, några av evenemangen drog upp till 1500 åhörare.

I boken kan man bland annat läsa om Simrishamns medeltida historia, fiskelägenas framväxt, ett 1800-talshem i Valleberga, Sandby bys historia och om jordbrukets utveckling i sydöstra Skåne.

Ulrika Wallebom, antikvarie

Mars: Yllebroderi

Mot det blåa ylletyget lyser de granna blommorna, likt den vår vi längtar efter och går och väntar på! I plattsöm snirklar stjälkar sig fram med sina blommor och blad över ytan.

I yllebroderierna illustrerar klyvsömmen, knutar och bottensömmar motiv från växt- och djurriket. Fantasi och verklighet blandas.

Kudden ingår i museets textila samlingar och finns numera på plats i det nya föremålsmagasinet Garvaren.  Alster i yllebroderi var inte så vanligt i den sydöstra delen av Skåne, Österlens museum har dock några kuddar och agedynor med olika färg på bottentygerna.

Petra Holmstedt, antikvarie

Februari: Jungfru

Månadens föremål inkom till samlingarna på Österlens museum bara härom veckan. Det är en ganska speciell maskin, på sitt sätt väldigt typisk för Simrishamn. Vår stad är ju känd för sina vidsträckta kullerstensgator, men vad man kanske inte tänker på alla gånger är det enorma arbete det inneburit att lägga alla dessa gatstenar på plats.

Stensättningsmaskinen (även kallad ”stenstöt” eller ”jungfru”) har redan skapat stort intresse bland särskilt manliga besökare i magasinet, och den har rengjorts noga av våra medarbetare Håkan Ohlsson och Jaime Berg. Maskinen är tillverkad i Svedala, troligen av Åbjörn Anderssons Mekaniska verkstad AB.

Många är de som minns maskinen när den dundrande fram på gatorna i Simrishamn i slutet av 1970-talet. Den finns även på foto i vårt arkiv, där den styrs av Harry ”Snaggen” Andersson, här på Järnvägsgatan. Foto av Petrus Carlsson, som hade fotoateljé strax intill.

Ulrika Wallebom

Januari: Glimbergstake

Få saker är väl så stämningsfullt och har så stor betydelse som ett fladdrande levande ljus. Särskilt under den mörka årstiden.

Historiskt sett har det funnits levande ljus sedan före Kristi födelse. Talg, späck och vax var de vanligaste ljusämnena. Inte förrän i början på 1800-talet uppfanns stearin och paraffin. Men det dröjde ända till slutet av 1800-talet som gemene man hade råd med stearinljus i hemmen.

Nu ska jag hålla mig kvar på 1700-talet då denna ljusstake är tillverkad. Det är fortfarande solens ljus som bestämmer dygnsrytmen för de allra flesta. Mörkret var påtagligt och arbete som inte hunnit göras klart, fick vänta eller göras i skenet från eldstaden eller torrvedsstickor. För de som hade råd med ljus var de vanligtvis stöpta av talg, långa och smala. De stöptes efter slakten, talgen smältes och hälldes i trätråg eller i något som var högt och smalt. En smörkärna kunde vara en lösning. Vardagsljusen doppades bara en gång, de som skulle användas till jul eller andra högtidliga tillfällen doppades fler gånger. Tjocka ljus eller vaxljus var ett tecken på rikedom.

Ljuset var alltså en klassfråga på 1700-talet. Veken rök och talgen luktade illa, veken fick klippas eller nypas av då talgen förbrändes fortare än veken. Veken bestod av grovt lingarn. De som hade råd satte kanske hellre vaxljus i staken, dessa brann med klarare låga och doftade gott.

Vårkänslor? När vårsolen tittar fram och en mild vind torkar asfalten är det många av oss som längtar efter att ta fram sin cykel. De första föremålen som flyttade in i vårt nya föremålsmagasin råkade vara vår samling av cyklar. Här finns bland annat systrarna Björkegrens damcyklar och en svart herrcykel som tillhört den tidigare museichefen Gustaf Åberg.

Men här finns även ett exemplar av en äkta ”höghjuling”. Dessa cyklar började dyka upp i vårt land på 1870 talet. Det stora framhjulet bidrog till viss komfort, men framförallt till att göra den snabbare med bättre utväxling per trampat pedalvarv. Dock gör den höga tyngdpunkten och att cyklisten sitter högt upp, nästan ovanför hjulets centrum, att man ganska lätt tippar framåt.

Cykling var därmed tämligen farligt att utöva tills ”The Rover Safety Bike” uppfanns av J.K.Starley i mitten av 1880 talet. Säkerhetscykeln, med sina mindre hjul och kedjedrift till bakhjulet, kom ganska snabbt att konkurrera ut den eleganta men farliga höghjulingen. När sedan även frihjulsnavet och det luftfyllda gummidäcket hade uppfunnits på 1890-talet var den moderna cykeln född och har egentligen bara förfinats sedan dess.

Håkan Cerne, antikvarie

April: Damstrumpor i silke

I fornminnesföreningens föremålssamlingar finns allehanda strumpor och sockar. Bland annat damstrumpor i silke. Jag har fastnat för två stycken par, i två olika färger. Båda är långa och går upp över knät, har söm mitt bak och avslutas med en kraftigare stickad del för strumpebandshållaren att fästa i. Strumpparet i orange är lagat flera gånger och på flera ställen. Och på vissa partier mer en än gång. Olika sorters tråd och sömmar har använts och där finns stoppning på stoppning. Paret som går i silvergråvit är inte stoppat lika mycket.

Föremål och arkivalier i samlingarna

Typiska föremål i våra befintliga samlingar. Fotomontage av Ulrika Wallebom.

I museets magasin finns 230 000 föremål och arkivalier, som samlats in från Österlen under de senaste 100 åren. Föremålen ägs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne och förvaltas av Österlens museum. Det är en högst levande samling; det inkommer nya föremål hela tiden, samtidigt som det ibland gallras i befintliga samlingar. Under de senaste åren har museet och Föreningen arbetat tillsammans i olika projekt för att att kvalitetssäkra och vårda samlingarna.

Vid inventeringar i magasinen har vi kunnat se att samlingarna består av ungefär 80 000 föremål, 100 000 arkivalier och fotografier och 50 000 böcker och tidskrifter. Bland föremålen dominerar antalsmässigt arkeologiska föremål/fornsaker samt allmogeföremål som dräkt, textilier och möbler. Andra viktiga föremålsgrupper är fiske och sjöfart, jordbruk, hantverk/industri och näringsliv/samhälle. Föremålen finns magasinerade på flera olika adresser i Simrishamn samt på lantbruksmuseet i Hammenhög och flyttas just nu till vårt nya magasin Garvaren.

Sök i våra samlingar

Vi arbetar kontinuerligt med att digitalisera våra samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Vill du söka i samlingarna på nätet kan du gå in i museets publika föremålsdatabas http://osmu.kulturhotell.se/

Ett stort antal av våra föremål har också blivit sökbara på den nationella databasen k-samsök. Den nås lättast via söktjänsten www.kringla.nu

Sedan hösten 2016 är samlingarna också sökbara via den europeiska söktjänsten www.europeana.eu. Där finns till exempel våra internationellt intressanta bronsåldersföremål till beskådan över hela Europa, tillsammans med 53 miljoner andra museiföremål från exempelvis British Museum i London, Rijksmuseum i Amsterdam och Louvren i Paris.

För skolorna på Österlens museum

Som läget är just nu med rådande pandemi och restriktioner håller Österlens museum stängt sedan 21 december 2020. Vi kan i nuläget endast erbjuda skolprogram utomhus.

• Stadsvandring i Simrishamn.
• Vandra Jätteleden – berättelser och utevistelse. Längs Jätteleden finns fornlämningar från sten-, brons- och järnåldern.
• Hällristningar på Österlen. Besök vid Yxornas häll i Simrislund med hällristningarna från bronsåldern.

Bokning

Program bokas senast två veckor i förväg.

Kontakta oss för vidare information, bokningar och prisuppgifter: osterlens.museum@simrishamn.se