Österlens museum
Det händer alltid spännande saker på Österlens museum i centrala Simrishamn. Vi har fri entré till alla våra utställningar och fri entré till vår vackra trädgård.
Fastlagsbulleföredrag: Skånska kriget 1675-1679
Torsdag 27 februari kl 14-15.30
Dino Helmefalk, statsvetare, historiker och podcaster föreläser om det skånska kriget 1675-1679. Han berättar om krigets historiska sammanhang, bakgrund, förlopp och resultat. Dino Helmefalk driver företaget Kunskapsbolaget med föreläsningsverksamhet samt podcasten Vår Blodiga Historia. Efter föredraget serveras kaffe och hembakad fastlagsbulle. I samarbete med Föreningen för fornminnes-och hembygdsvård. Pris: 120 kr (alla 4 föredragen 420 kr), medlemmar i Fornminnesföreningen 100 kr (alla 4 föredragen 350 kr).
Begränsat antal platser. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Slå katten ur tunnan
OBS! Evenemanget är inställt
Lördag 29 februari kl 11-12.30
För femte året i rad får vi vara med om en gammal, traditionell dansk-skånsk lek, där vi tävlar om vem som blir årets Kattakung/drottning. I fjol fick vi en Kattakung, blir det en drottning i år? Den som slår katten ur tunnan blir årets Kattakung/drottning. Kom utklädd till katt så ordnar vi ansiktsmålning utanför kyrkan. Samling framför kyrkan i Simrishamn. Åldersgräns 5 år. Arrangör: Österlens museum. Ingen föranmälan. Fri entré.
Visning för barn av utställningen Skånska väsen
Lördag 29 februari kl 13-14
Möt konstnären Helene Aurell som visar sina skulpturer av olika mytiska väsen och berättar hur hon arbetat med dem. Lena Alebo och Maria Heijbel berättar sägner och folktro kring de väsen som finns med i utställningen. För barn från 5 år och deras vuxna. Pris: 40 kr. Familjepris: 120 kr. Max 20 deltagare. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Fastlagsbulleföredrag: Bovete – en aktuell ört på Österlen och i världen
Torsdag 5 mars kl 14-15.30
Gunnel Pettersson lyfter i sitt föredrag fram örten bovete från ett kulturhistoriskt perspektiv, förutsättningar i ett framtida odlingslandskap, dess näringsegenskaper och möjligheter som livsmedel. Efter föredraget serveras kaffe och fastlagsbullar bakade på bovete. I samarbete med Föreningen för fornminnes-och hembygdsvård. Pris: 120 kr (alla 4 föredragen 420 kr), medlemmar i Fornminnesföreningen 100 kr (alla 4 föredragen 350 kr).
Begränsat antal platser. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Lär dig virka, grundkurs
Lördag 7 mars kl 11-14
Kursledarna Rose-Marie Ericsson och Veronica Jeppsson delar med sig av sina kunskaper i virkning. För vuxna och barn över 9 år. Pris: 150 kr. inklusive basmaterial och virknål. Paketpris för 3 kurser ur vårens program: 400 kr. Minst 5, max 15 deltagare. Föranmälan krävs senast 4/3, vid avbokningar efter 5/3 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
8 mars-träff
Söndag 8 mars kl 15-16.30
Nätverket Qlara för företagsamma kvinnor firar i vanlig ordning Internationella kvinnodagen. Lena Alebo och Maria Heijbel från Österlens museum berättar om några utvalda kvinnor ur Simrishamns historia. Pris: 50 kr. inklusive fika. Ingen föranmälan.
Fläta korgar
Lördag 14 mars kl 11-14
Vi lär oss att fläta korgar av vaxat papper under ledning av Rose-Marie Ericsson och Veronica Jeppsson. För vuxna. Pris: 150 kr. inklusive basmaterial. Mer material finns att köpa för den som önskar. Paketpris för 3 kurser ur vårens program: 400 kr. Minst 5, max 10 deltagare. Föranmälan krävs senast 11/3, vid avbokningar efter 12/3 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
DNA-café för släktforskning
Lördag 14 mars kl 10-14
Släktforskaren Niklas Hertzman, från företaget Arkiv Digital, berättar om DNA-test som en metod att söka efter och hitta okända släktingar. Med hjälp av DNA-test, som görs med en enkel topsning, kan man verifiera sin pappersforskning, hitta fader okänd, få kontakt med släktingar världen över och kartlägga släkten bortom skriftliga källor. Niklas Hertzmans intresse för släktforskning väcktes redan under gymnasietiden i Ystad och han har nu 30 års erfarenhet i ämnet.
Erfarna dna-släktforskare finns på plats under dagen och hjälper kostnadsfritt till med topsning. De har med sig test-kit från företaget Family Tree DNA och hjälper också till med registrering av dna-testet samt hur det går till att betala för registrering och testresultat, som sker via Internet. Priset beror på vilket test man tar och hur omfattande uppgifter man vill få fram. Vill du skicka iväg ditt test så är det porto till USA (max 50 g) samt en ”Prioritaire”-dekal som gäller. Tänk på att du måste göra beställningen och betala på plats och ditt bankkort måste klara utlandsbetalningar. Upplåsningen av bank/betalkort för utlandstransaktioner måste ha skett före betalningstillfället. Kontakta din bank/kortbolag i förväg, så att allt fungerar när du registrerar ditt nya DNA-kit. För mer information om priser och för att beställa ett eget test-kit gå in på https://www.familytreedna.com/ Det tar ca 1 månad att få hem ett test-kit i brevlådan.
Ta gärna med dig en bärbar dator och en förlängningssladd.
Fritt inträde. Eftermiddagskaffe och kaka 50 kr. Max 50 deltagare. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Knyta makramé, grundkurs
Lördag 21 mars kl 11-14
Kursledarna Åse Bjerstaf och Göran Tuesson visar grunderna för att knyta makramé samt några olika typer av knutar. Vi lär oss knyta armband, nyckelringar, skärp mm. För vuxna och barn över 9 år. Pris: 150 kr. inklusive basmaterial. Mer material finns att köpa för den som önskar. Paketpris för 3 kurser ur vårens program: 400 kr. Minst 5, max 15 deltagare. Föranmälan krävs senast 18/3, vid avbokningar efter 19/3 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Berättarkväll
Tisdag 24 mars kl 18-20
Vi samlas i Salen på museet för att berätta för varandra. Alla är välkomna att lyssna och berätta. Berättelserna kan vara mer eller mindre sanna, hämtade ur ditt eget liv eller ur historien men helst inte ta längre än 6 – 8 minuter att berätta. Det bjuds på kvällsfika. I samarbete med föreningen Österlen Berättar. Fri entré. Vill du veta mer – hör av dig till Cecilia Granquist Dahmén: info@ceiliagranquist.se
Häxverkstad
Tisdag 7 april kl 12-15
Vi gör egna kvastar, små påskris, får tips om hur vi kan använda oss av Milkaharen och kärnar smör. Pris: 40 kr för alla över 2 år. Familjepris: 120 kr. Ingen föranmälan.
Smycka ditt påskris som förr i tiden
Onsdag 8 april kl 12-15
Förr i tiden fanns inga färgade fjädrar att sätta i påskriset. Hur gjorde de då? Vi använder oss av färgad ull och granna band för att smycka riset. Museet säger NEJ till djurplågeri och använder traditionella utsmyckningar istället. Museipedagog Veronica Jeppsson visar hur. Pris: 40 kr. Familjepris: 120 kr. Ingen åldersgräns. Ingen föranmälan.
Påskpynt
Torsdag 9 april kl 12-15
Hur vill du dekorera ditt påskris? Häxor, kycklingar, ägg och annat du kan komma på som hör påsken till. Museipedagog Veronica Jeppsson tar emot i Skrabbans verkstad. Pris: 40 kr. Familjepris: 120 kr. Ingen åldersgräns. Ingen föranmälan.
Lär dig våt-tova
Lördag 18 april kl 11-14
Vi tovar med våt ull och såpa, en gammal forntida teknik att bereda ull. Ull är ett tacksamt material att arbeta med och lätt att forma, vilket ger många olika användningsområden. Idag får du göra ett sittunderlag under ledning av Rose-Marie Ericsson och museipedagog Veronica Jeppsson. Vuxna och barn från 9 år är välkomna. Pris: 150 kr inklusive basmaterial. Mer material finns att köpa för den som önskar. Paketpris för 3 kurser ur vårens program: 400 kr. Minst 5, max 15 deltagare. Föranmälan krävs senast 15/4, vid avbokningar efter 16/4 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Finissage för Skånska väsen
Lördag 18 april kl 12-14
Nu är det sista chansen att se Helene Aurells utställning Skånska väsen. Konstnären finns på plats och berättar om sina verk. Förfriskningar. Fri entré.
Nåltovning
Lördag 25 april kl 11-14
Ull är ett levande material som har använts sedan forntiden. Veronica Jeppsson och Rose-Marie Ericsson visar hur går till att tova med torr ull och nål (så kallad felting). Vuxna och barn från 9 år är välkomna. Pris: 120 kr inklusive basmaterial. Mer material finns att köpa för den som önskar. Paketpris för 3 kurser ur vårens program: 400 kr. Minst 5, max 20 deltagare. Föranmälan krävs senast 22/4, vid avbokningar efter 23/4 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Invigning av utställningen Romska smycken
Lördag 25 april kl 13-15
Erland Kaldaras från Romska kulturcentret i Malmö och kommunalråd Jeanette Ovesson, Simrishamns kommun, inviger utställningen. På plats finns också romska musiker och dansare och det bjuds på förfriskningar. Vandringsutställningen Romska smycken har producerats av Romska kulturcentret i Malmö tillsammans med Regionmuseet i Kristianstad och gjorts möjlig tack vare att romska familjer lånat ut sina familjeklenoder. Fri entré. Utställningen pågår till 30/9.
Visning av trädgårdens lökodling
Lördag 9 maj kl 11 och kl 13
Eva Fristedt, från ”Narciss och tulpan” visar årets lökplantering i museets trädgård och ger råd och tips kring lökodling. Fri entré.
Pilflätning
Lördag 9 maj kl 11-14
Lär dig fläta växtstöd av pil till trädgården eller växthuset. Museipedagog Veronica Jeppsson lär ut tekniker för pilflätning. För vuxna. Minst 5, max 10 deltagare. Pris: 150 kr. inklusive material. Föranmälan krävs senast 6/5, vid avbokningar efter 7/5 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Ellen Trotzigs dag
Lördag 16 maj kl 13-15, Rörums kyrka
Förra året instiftade Österlens museum Ellen Trotzigs dag i mitten av maj. Konstnären Ellen Trotzig är bland annat känd för sitt landskapsmåleri. Vi firar Österlens första målarinna med en vandring i hennes landskap i Rörum. Eftermiddagskaffe med utsikt över Ellen Trotzigs backar. Vandringen startar vid Rörums kyrka. Pris: 120 kr. Max 40 deltagare. Föranmälan krävs senast 13/5, vid avbokningar efter 14/5 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Familjedag på Jätteleden
Söndag 31 maj kl 11-14
Österlens museum har i projektet Se och vårda anlagt en ny vandringsled i det forntida landskapet söder om Gröstorp. Enligt en urgammal sägen ligger en jätte begravd strax utanför Gröstorp, i utmarkerna till Jarlens ägor i Järrestad. Den nya leden tillgängliggör Kvejsahöj, Stenstuan utanför Gröstorp och Pittjestenen – en vandring som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern i det österlenska landskapet. Följ med oss i jättens spår och lyssna till berättelser om jättar av olika slag. Upptäck och lär mer om kulturlandskapet, allemansrätten, våra fornlämningar, bronsålderskläder och fynd från platsen. Samling och parkering vid Svenska Foders spannmålsmottagning i Bjärsjö. Vandringen är ca 1,7 km sammanlagt. Medtag egen fikakorg.
Pris: vuxen 75 kr, barn från 5 år 25 kr, familj med upp till 3 barn 200 kr. Betalas på plats med swisch, kort eller kontanter. Max 40 deltagare. Föranmälan krävs senast 27/5, vid avbokningar efter 28/5 debiteras halva avgiften. Föranmälan i museibutiken eller till: osterlens.museum@simrishamn.se Bokningsbekräftelse skickas ut via mail.
Kulturarvsvandring
Lördag 6 juni kl 14-16, Ravlunda
Årets kulturarvsvandring på nationaldagen går genom Ravlunda by. Samling vid Ravlunda gamla skola ovanför kyrkan. Ravlunda är en by som har intresserat både arkeologer och folklivsforskare under långa tider. Österlens museum har med sig arkeologiska föremål från byn att visa upp. Vi tittar lite extra på kyrkan och Vallabacken, Var bodde Linné när han var här? Vilka personer från medeltiden känner vi till? Vad säger ortnamnen om platsen? Kanske blir det musik och sång också… Ett samarbete mellan Österlens museum och Ravlunda byalag. Medtag kaffekorg. Ingen föranmälan. Fri entré.
Invigning av utställningen Livs-medel
Torsdag 18 juni kl 13-15
Utställningen Livs-medel ger ett kulturhistoriskt sammanhang för örten bovete, och tar upp olika perspektiv kopplat till dagens frågor om lokal livsmedelsproduktion och kultursorternas betydelse. Konstnären Gunnel Pettersson finns på plats och berättar om sin utställning. Fri entré.
Invigning av Mottainai – En utställning om återbruk
Torsdag 18 juni kl 13-15
Mottainai – En utställning om återbruk handlar om omsorg och om att lappa och laga med hjälp av den japanska sömnadstekniken sashiko. Reparerade vardagsplagg och kompositioner visas. Det handlar också om att föra vidare en kunskap om att ta hand om saker. Att ta hand om tar tid, sashiko sker med långsamma stygn. Konstnären Takao Momiyama finns på plats och berättar om sina verk. Fri entré.
Sommarsolståndet på Yxornas häll och Stenkilsristningen
Lördag 20 juni kl 16-18
Österlens museum uppmärksammar sommarsolståndet med en hällristningsvandring från Yxornas häll genom hagarna upp till Stenkilsristningen. Museipedagog Veronica Jeppsson visar hällristningarna och berättar om den spännande bronsåldern. Medtag egen kaffekorg. Pris: 60 kr från 18 år. Barn i vuxens sällskap gratis. Ingen föranmälan.
Fri entré till alla utställningar på Österlens museum
Skrabban – nya aktiva och interaktiva rum
Våning 1, Hafreborg
Traditionella och digitala utställningar och verkstäder i en hel våning för barn, barnfamiljer och skolklasser. Utställningen är en plats för verkstäder och andra program året runt med lördagsevenemang och lovprogram. Avgift tas ut då verkstäder, teater m fl. program arrangeras. Vi har audioguide till utställningarna i Skrabban. Välkomna att lyssna till Simrishamns historia från forntid till 1900-tal.
Skånska väsen
Våning 2, Hafreborg
Helene Aurell är skulptör och är bofast och verksam i Järrestad på Österlen sedan några år tillbaka. Hennes verk utgår från den egna upplevelsen av världen, uttryckt i det egna formspråket. Det kan vara en bild hon ser, ett uttalande från någon, en dröm eller bara en längtan som startar en arbetsprocess till en ny skulptur. Helene Aurell har valt betongen som sitt favoritmaterial. Betongen är som sten med den skillnaden att hon kan bygga och skulptera istället för att hugga bort material. Hon kan också välja sort och färg på stenkross samt efterbehandla för en mer ”stenlik” ytstruktur.
Verken i utställningen Skånska väsen utgör en helhet som berättar något om tidens spår och konstnären Helene Aurells förundran inför det vi inte kan förklara med ord. Människan har i alla tider skapat berättelser om sitt förhållande till natur och gudaväsen för att orientera sig i världen eller be om hjälp. Ofta är det djur som får förkroppsliga olika egenskaper hos gudavärlden eller stå som representanter för det som är skrämmande och farligt. Skulpturerna uttrycker Helene Aurells upplevelse av dessa väsen, figurer och djur. Utställningen invigs 15/2 och pågår till 18/4.
Foto-Entusiasterna
Våning 2, Hafreborg
Efter mångårigt samarbete bildades denna grupp, vilken nu premiärvisar ett brett urval bilder samt ett bildspel i Rian på Österlens museum. Foto-Entusiasterna består av: Per Björnby, Siw Jeppsson, Gunnel Jönsson, Per Kindstedt, Björn Löfgren, Kjell Persson, Kai Svensson och Rolf Unosson. Varje medlem visar bilder som belyser personlig inriktning och stil i en utställning med flera inriktningar. Utställningen invigs 15/2 och pågår till 31/5.
Kommunens nyinköpta konst
Våning 2, Hafreborg
Varje år köper Simrishamns kommun in ny konst av lokalt förankrade konstnärer till kommunens samling. I utställningen visas konst som köptes in under 2019. Utställningen invigs 15/2 och pågår till 30/5.
Romska smycken
Våning 2, Hafreborg
Guld och smycken har alltid haft en speciell betydelse för romer. Förr bar romska kvinnor familjens kapital i form av smycken. De var familjens livförsäkring, såväl som något att dekorera sig med. Om någonting hände och familjen behövde pengar var det enkelt att lösgöra en del i ett smycke för att sälja eller pantsätta. Många av dessa romska föremål har idag sålts eller smälts ner. Utställningen Romska smycken berättar om en del av romsk och svensk kulturhistoria som håller på att gå förlorad. Utställningen är en vandringsutställning som producerats av Romska Kulturcentret i Malmö tillsammans med Regionmuseet Kristianstad. Den berättar om svenskromsk smyckestradition utifrån ett kulturhistoriskt, estetiskt och materiellt perspektiv. Bilder, berättelser och äkta guld. Utställningen invigs 25/4 och pågår till 30/9.
Särken först – om kläder och människor på Österlen
Våning 3, Hafreborg
Särken först – om kläder och människor på Österlen, vår nya basutställning med inriktning på textilier. Tidsperspektivet är 1700-talets slut till 1970-tal. Kläder som ett måste, status, traditionsbärare samt berättelser, form och funktion handlar det om i denna utställning. Teckningen till vänster som är gjord av C A Ehrensvärd kallas Särken först, och har gett namn åt utställningen. Bilden finns i boken Resa till Italien, vilken utkom 1786.
Skörda regnvatten
”Skörda regnvatten” är en installation i museets trädgård, skapad av Eva Mathiasson, Sophia Callmer och Susanna Widlundh. Här visas hur regnvatten kan samlas in, lagras och användas för att skapa hållbara trädgårdar och en bättre miljö för oss själva och kommande generationer. I samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fri entré, inträde vid visning.
Kulturguide Simrishamn
I Kulturguide Simrishamn våren 2020 hittar du alla arrangemang som ordnas i regi av kultur- och fritidsförvaltningen.
I museibutiken hittar du trevliga presenter med lokalhistorisk anknytning, souvenirer från museet, smycken föreställande hällristningarna utanför Simrishamn, böcker, små simrishamnshus, österlenkryddor och förstås mycket annat. Museibutiken hittar du precis innanför entrén på museet och vi har samma öppettider som museet. Välkommen in och gör ett besök!
Ladda ner gratis-appen Simrishamn 900 år
Vi har plockat ut sexton platser som vi vill berätta om i centrala Simrishamn och som går att besöka via appen. Här får du veta mer om byggnader, parker och människor, vardag och nöjen och allt som hör en småstad som Simrishamn till. Appen är både på svenska och engelska. Den finns både för iPhone och Android och du hittar den i AppStore och på Google Play, sök på ”Simrishamn 900 år”.
Snart fyller Simrishamn 900 år
2023 är det 900 år sedan som Simrishamn som plats uppmärksammades första gången i skrift. Om man får tro Kungasagorna i Heimskringlan det vill säga. Sigurd Jorsalafar kom då till platsen som han benämner Svimraros, med 300 skepp i följe. Os betyder mynning och finns också i andra ortnamn som t ex Västerås (västar Aros) och Osby. Namnet Svimraros kan tolkas som ”Svimbers mynning”, det vill säga Tommarpsåns utlopp.
Lär dig mer om Simrishamns spännande historia
Simrishamn är en av Skånes minsta städer och har idag cirka 7000 invånare. Som när det gäller de flesta städer kan Simrishamn visa upp perioder av uppgång och fall, av pest och krig som minskat och plågat stadens befolkning. Här har skett ständig inflyttning och utflyttning av personer och grupper. Hit kom lübeckarna för att köpa upp sill under medeltiden. Många stannade kvar. Hit kom köpmän från hela södra Sverige för att sätta upp sina verksamheter och flyktingar från Östersjöländerna i perioder. Härifrån flyttade de som ville skaffa sig högre utbildningar, de som for till Amerika, Bornholm eller Tyskland för att skaffa sig ett bättre liv och de som inte fann arbete under rationaliseringstider. En stad i ständig förändring.
Visste du att mer än 50 % av alla Skånes hällristningar finns på Österlen? I det österlenska kulturlandskapet finns spår efter bronsåldern nästan överallt. De stora bronsåldershögarna ligger utspridda på åkrarna och på stenhällarna kan du hitta bilder som är mer än 3000 år gamla. Hällristningarna har ett rikt bildspråk med motiv av skepp, yxor, cirklar, hästar, ryttare, mantlar, yxbärare, spiraler, skålgropar, fötter och liknande.
Motiven här på Österlen har stora likheter med hällristningarna som finns på Bornholm, något som kanske inte är helt oväntat med tanke på närheten till danska ön Bornholm.
En av nordens största platser för hällristningar – med så mycket som 1200 bilder på – finns utanför Järrestad och kallas för ”Dansarens häll”. ”Dansarens häll” är internationellt känd och lockar besökare från hela världen eftersom motivet med en dansare är unik i sitt slag.
Läs mer på Rock Art Österlen.
Alldeles i närheten av Simrishamn hittar du två tillgängliga, kulturhistoriska vandringsleder, dels vandringen mellan (1) Yxornas häll och Stenkilsristningen och (2) Jätteleden.
Yxornas häll och Stenkilsristningen
Österlens museum har en enkel vandringsled mellan de två större hällristningsfälten i Simrishamn. Leden är cirka 1.5 km lång, fram och tillbaka, och är markerad med korta rödmålade stolpar och röda pilar. Man vandrar genom betesmarker och passerar över/genom stängsel och vi ber dig att se till att stänga efter dig så att betesdjuren inte kommer ut. Startpunkt för vandringen och parkering är vid hällristningen vid Branteviksvägen. Parkera öster om vägen, hällristningarna är väster om vägen – det är väl skyltat, med bra parkering.
Yxornas häll
Strax söder om Simrishamn ligger ett av Skandinaviens viktigaste hällristningsområde. Den ena hällen nästan nere vid stranden kallas Yxornas häll. Ristningarna här är också bland de äldsta i Skandinaviens bronsålderskultur. Bilderna hittades i slutet av 1800-talet. Du finner många yxor, skepp och en del solhjul, men också människofigurer. En man bär på en yxa som är långt större än han själv. Högst upp på hällen är inhugget en njurformad figur tillsammans med en häst och ett skepp. Forskarna har tolkat att den njurformade figuren föreställer en mantel. Det finns också en tolkning som säger att mantelristningen också kan visa solens vandring över himlavalvet ombord på ett skepp tillsammans med sina hjälpare hästen och ormen. Från Yxornas häll kan du vandra vidare genom hagmarkerna till nästa hällristningsplats Stenkilsristningen.
Stenkilsristningen
Stenkilsristningen var den första i landskapet öppet liggande hällristning man fann på Österlen. Här finns 65 bilder och över 100 skålgropar och variationen på motiven är stor. Det är skepp, människor med yxor, hästar och hjulkors. Platsen avslöjar något om ceremonierna under bronsåldern. Det finns tre yxbärande män, som är vittrade och svåra att hitta. Det finns ett stort skepp med hästhuvud på båda stävarna. Från platsen kan man se Bornholm. Om man vill vara säker på att se ristningarna tydligt ska man komma efter mörkrets inbrott och belysa hällen från sidan med en ficklampa.
I vår folder Vandring mellan Yxornas häll och Stenkilsristningen finns en karta över vandringsleden och mer information om de båda platserna: Vandringsleden Yxornas häll och stenkilsristningen
Jätteleden
Österlens museum har också en vandringsled i det forntida landskapet söder om Gröstorp. Enligt en urgammal sägen ligger en jätte begravd strax utanför Gröstorp, i utmarkerna till Jarlens ägor i Järrestad. Den nya leden tillgängliggör Kvejsahöj, Stenstuan utanför Gröstorp och Pittjestenen – en vandring som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern i det österlenska landskapet. Startpunkt för vandringen är vid kanten av gamla Järrestadvägen (väg 1537), där du även kan parkera. Vandringen är cirka 1,7 km sammanlagt.
I vår folder ”Välkommen att vandra Jätteleden” finns en karta och mer information:
Jätteleden
Under hösten 2011 startade Österlens museum projekt Se och vårda. Projektets syfte är att vårda och tillgängliggöra fornlämningar på Österlen, samt att inventera och underhålla informationsskyltar. Vi har avtal med Länsstyrelsen i Skåne län där uppdraget är att vårda 19 fornlämningsmiljöer i Simrishamns kommun mot ett ekonomiskt bidrag. Därtill vårdar vi Yxornas häll, som ligger under Statens Fastighetsverk. Läs mer om arbetet under 2019 i Rapport till Länsstyrelsen Skåne.
I uppdraget ingår även att se över skyltningen av fornlämningar och kulturmiljöer och att underhålla skyltarna, samt att i samråd med länsstyrelsen plocka bort, alternativt byta ut de skyltar som inte uppfyller kravet för god skyltning. Omkring 25 st informationsskyltar har inventerats och underhållits.
Se och vårda är ett pågående projekt och vi har sammanställt en broschyr med information om alla våra vårdobjekt och en karta med markerade fornlämningar. Läs mer om Österlens fornlämningar och hitta dem med kartans hjälp ute i landskapet: Fornlämningar inom projektet Se och vårda
Just nu håller cirka 80 000 museiföremål och 100 000 arkivalier att flyttas till vårt nya museimagasin. Magasinet finns på industriområdet strax bakom stationen i Simrishamn, på adressen Lädergatan i kvarteret Garvaren. Vårt nya magasin ligger i den lokal som på 1950-talet blev Ehrnbergs Läders nya fabrik för lagring och lack-läderstillverkning.
På grund av flytten kan vi inte ta emot nya föremål förrän tidigast 2021
Har du föremål, foton eller arkivalier som du vill skänka? Vi ber dig ha tålamod under flyttperioden och behålla dina saker därhemma fram tills vi är på plats igen år 2021. Eftersom flytten av alla museiföremål kommer att ta all vår uppmärksamhet och kraft under en ganska lång period har vi insamlingsstopp för nya föremål. Det tar tid att packa, flytta och packa upp 230 000 föremål. Därför kommer vi att ha insamlingsstopp under hela 2020.
Har du frågor kring våra samlingar eller om gåvor till samlingarna – kontakta gärna vår föremålsantikvarie Ulrika Wallebom per mail: ulrika.wallebom@simrishamn.se
Så här såg det ut i Garvaren i oktober 2018, innan vi började flytta in. Foto: Maria Heijbel.
Invigning av vårt nya magasin Garvaren den 9 november 2018. Foto: Per Nyberg.
Inredningen byggs, här sätter personalen upp pallställningar, december 2018. Foto: Maria Heijbel.
Textilierna börjar flytta in i januari 2019. Foto: Maria Heijbel.
Packning av smidesföremål i Elverket, mars 2019, för flytt till Garvaren. Foto: Maria Heijbel.
Kompaktsystemet i arkivet är på plats. Foto: Ulrika Wallebom.
Dörrarna i våra samlingar flyttas till Garvaren. Foto: Ulrika Wallebom.
Här presenterar vi utvalda föremål och foton och ger samtidigt en inblick i vad som finns i våra samlingar av både föremål och arkivalier. Artikelserien startades på vår Facebook-sida i mars 2019 och där kan du också följa den. Den första fredagen i varje månad presenteras ett nytt föremål. Samtliga artiklar är skrivna av antikvarier och arkivarie vid Österlens museum.
Månadens föremål 2019
Mars: Höghjuling
Vårkänslor? När vårsolen tittar fram och en mild vind torkar asfalten är det många av oss som längtar efter att ta fram sin cykel. De första föremålen som flyttade in i vårt nya föremålsmagasin råkade vara vår samling av cyklar. Här finns bland annat systrarna Björkegrens damcyklar och en svart herrcykel som tillhört den tidigare museichefen Gustaf Åberg.
Men här finns även ett exemplar av en äkta ”höghjuling”. Dessa cyklar började dyka upp i vårt land på 1870 talet. Det stora framhjulet bidrog till viss komfort, men framförallt till att göra den snabbare med bättre utväxling per trampat pedalvarv. Dock gör den höga tyngdpunkten och att cyklisten sitter högt upp, nästan ovanför hjulets centrum, att man ganska lätt tippar framåt.
Cykling var därmed tämligen farligt att utöva tills ”The Rover Safety Bike” uppfanns av J.K.Starley i mitten av 1880 talet. Säkerhetscykeln, med sina mindre hjul och kedjedrift till bakhjulet, kom ganska snabbt att konkurrera ut den eleganta men farliga höghjulingen. När sedan även frihjulsnavet och det luftfyllda gummidäcket hade uppfunnits på 1890-talet var den moderna cykeln född och har egentligen bara förfinats sedan dess.
Håkan Cerne, antikvarie
April: Damstrumpor i silke
I fornminnesföreningens föremålssamlingar finns allehanda strumpor och sockar. Bland annat damstrumpor i silke. Jag har fastnat för två stycken par, i två olika färger. Båda är långa och går upp över knät, har söm mitt bak och avslutas med en kraftigare stickad del för strumpebandshållaren att fästa i. Strumpparet i orange är lagat flera gånger och på flera ställen. Och på vissa partier mer en än gång. Olika sorters tråd och sömmar har använts och där finns stoppning på stoppning. Paret som går i silvergråvit är inte stoppat lika mycket.
Man ser att lagningarna inte är gjorda av så kallade strumpflickerskor, utan av en lekman. Strumpflickerskor var flickor eller kvinnor som kunde komma hem och stoppa strumporna åt en. Lagningsarbetena kunde lejas ut, men strumpflickerskorna kunde också ha egna bodar dit man kunde lämna in trasiga kläder för lagning.
Av sömmarna kan vi se att dessa båda par strumpor är äldre än 1950-tal. Under 1950-talet lanserades de första strumporna utan söm mitt bak. Sömmen mitt bak och också isydda sidokilar var detaljer som krävdes för passformens skull, vilket man även kan se i strumpor sydda i tyg. Under tidigare århundranden kunde dessa sidokilar vara rikt broderade och de syddes vackert samman med strumpfoten och skaftet.
Stickade, grövre strumpor i ull har en instickad söm mitt bak och en stickad kil. Är detta gjort för att likna de mer moderiktiga och dyrare silkesstrumporna? Det är ju trots allt möjligt att sticka strumpor utan söm, då de stickas för hand med fem strumpstickor – vilket yllestrumporna var.
Enligt accessionskatalogen är dessa par silkesstrumpor inkomna till museet 1966. De är skänkta från Kåseberga och kommer från en diversehandel i Glemmingebro. Fler strumpor går att se i Österlens museums föremålsdatabas: https://osmu.kulturhotell.se
Petra Holmstedt
Antikvarie
Maj: Målning av Ellen Trotzig
Foto: Peter Carlsson
I vårt nya föremålsmagasin är konstsamlingen en av de föremålskategorier som kommit på plats.
På fotot ses hennes målning ”Hamnabro”, från 1912.
Ellen Trotzig föddes 1878 i Malmö men kom redan som liten till Simrishamn. Hon visade tidigt sin håg till konsten och fick som artonåring möjlighet att studera vid Tegne- og Kunstindustriskolen i Köpenhamn under två år.
Efter fem år som ritare på stadsingenjörskontoret i Malmö återupptog hon sina konststudier 1903. Hon studerade två år på Valands i Göteborg för att sedan fortsätta på Académie Colarossi i Paris. Efter sina studier återvände hon till Simrishamn och hon blev Österlen trogen ända till sin död 1949.
I vår nya stadsvandrings-app ”Simrishamn 900 år” som kostnadsfritt kan laddas ner till både Android och i-Phone kan ni få reda på lite mer om EllenTrotzig, denna säregna kvinna som har givits epitetet Österlens första målarinna. Läs även mer om Ellen Trotzig i Birgit Rausings bok: ”Ellen Trotzig – Österlens först målarinna” (Stockholm, 2003). Den är tyvärr slut på förlaget men finns att låna på bibliotek.
Juni: Brudklänning
Pingsten och hänryckningens tid, en tid för fest, parbildning och bröllop. I äldre tiders bondesamhälle var pingsten en ungdomshelg. Att stå Pingstbrud kommer ifrån att det på annandag pingst utsågs en pingstbrud, den vackraste flickan bland ungdomarna.
I Österlens museums textila samlingar finns några brudklänningar. En del av dem består endast av en slöja eller en klänning. Dock finns det även hela uppsättningar av dräktdelar. Bland dessa finns en klänning som jag tar tillfället att berätta om. Den består av en 2-delad klänning, en kjol, strumpor och ett par skor. Dessutom finns lyckligtvis en bild på paret iklädda sina vackra stassar.
1914 stod det bröllop mellan Johanna Svensson och Johan Ohlsson i Österlövs kyrka. Jag kan tänka mig dagen för bröllopet som en vacker majdag, lövat både inne och ute där gästerna kommer sommarklädda till kyrkan.
Allt det vi på bilden kan se att Johanna bär finns kvar. Dräktdelar, slöja, skor, midjeband samt krona och halsdekor av myrten. Även det som vi inte kan se, utan mer förstår att hon bär, finns i en annan låda; ett par strumpor och en underklänning. Kläderna andas mode från tidigt 1900-tal. Den vita klänningen som täcker från topp till tå, högt i hals och lång så endast skospetsen anas. Bred slöja som på ett dekorativt sätt monterats in i myrtenkronan.
Nymodigheten med att bära vit klänning kom från Frankrike och klänningen som Johanna bär på bröllopsfotot är något krämfärgad. Skir, bred spets kantar klänningens yttre del, från axlarna och ner och man anar kjoldelen igenom. Tunnare och tätare spets finns i ärmar och halsringning.
Petra Holmstedt
Antikvarie
Juli: Falskniv
Vid lädertillverkning användes detta verktyg för att hyvla ner hudarna till önskad tjocklek. Detta och andra verktyg kan beskådas i Garverimuseet i centrala Simrishamn. Ett museum som drivs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne.
Läder och garvning förknippas i Simrishamn mest med Ehrnbergs Läderfabrik, vilken som mest hade runt 700 personer anställda. Men beredning av hudar har naturligtvis skett långt innan en mer storskalig industriell tillverkning tog vid. I den så kallade Strömska Garvaregården, som nu inrymmer Garverimuseet, har läder beretts åtminstone sedan 1700-talets början. Huset i sig är ett av Simrishamns äldsta och är byggt i slutet av 1600- eller början av 1700-talet. Det förvärvades 1731 av skomakarmästaren Jeppa Ekberg. I äldre tider beredde skomakarna själva sitt läder, men så småningom, under 1800-talet, blev det mer rationellt att låta renodlade garverier stå för bearbetningen av hudar till läder. År 1850 köptes huset av garvaren C.A Ström som bedrev garveri här fram till sin död 1891.
En legendarisk läderarbetare i Simrishamns var ”Store-Bengt”, som arbetade på Ehrnbergs läder under 50 år. Denne synnerligen storvuxne personlighet och av vissa fruktade kraftkarl kan ni få veta mer om i vår nya stadsvandrings-app ”Simrishamn 900 år”, som kostnadsfritt kan laddas ner i Google Play och i App Store.
Håkan Cerne
Antikvarie
Augusti: Badkläder i textilsamlingarna
Österlens vackra milslånga sandstränder har väl alltid lockat till sol och bad. Nu som då. I museets textila samlingar finns badkläder av olika slag, bland annat dessa två baddräkter från 1920-talet. Båda två är en hel baddräkt i bomullstyg med korta ben, där delarna knäpps med en knapp på vardera axeln.
Från början av 1900-talet var badkläder tillverkade i bomullstrikå som på -30-talet byttes ut mot yllematerial. Ylledräkter höll passformen bättre men var tyngre och tog längre tid på sig att torka än vad bomullsdräkterna gjorde.
På bilden ser vi fyra glada tjejer i tidstypiska baddräkter från 1910, 1920-talet. På 1910-talet skulle det vara baddräkter med ränder på tvären och som gick ner till knäna och täckte överkroppen. Lika för män och kvinnor.
Nästa decennium överges ränderna för mörka enfärgade baddräkter. Nu blir det modernt att vara solbränd och baddräkterna blir därför mer urringade. Dock inte så mycket så att det är ok för män att visa bar överkropp.
Petra Holmstedt
Antikvarie
September: Äppleplockare
September är för många människor ”äpplemånaden” och det är väl knappast någon del av Sverige som förknippas med äpplen på samma vis som Österlen.
Arkeologiska fynd av ”spår från äppel-ätning” lär förekomma så långt bakåt som bronsåldern. Men en mer utvecklad odling och förädling från vildapel dröjer till 1100-talets intåg i Norden, där munkarnas och nunnornas kunskap och intresse för trädgårdsodling introducerar mer smakliga varianter för oss nordbor.
År 1888 planterar Henric Åkesson i Kivik det som blir något av grunden till det mer storskaliga kommersiella äppleodlandet här på Österlen. Men förutom större eller mindre yrkesmässiga odlingar i trakten är vi nog många som nu ser fram emot skörden i den egna trädgården.
Föremålet har inkommit till smidesmuseet utan någon proveniens och därför vet vi inte vem som har använt det eller var på Österlen det har använts. På den undre bilden visar jag hur ett liknande föremål (i privat ägo) används vid äppleplockning i min egen trädgård.
Håkan Cerne
Antikvarie
Oktober: Äppleplockarförkläde
Oktober månads föremål fortsätter på september månads ämne, som var äppleplockare. Vi befinner oss i äppelriket så varför inte?
Föremålet är ett midjeförkläde som använts vid äppelplockning. Midjeförklädet är tillverkat i robust bomull med ficka nedtill indelat i fack, rejäla hängslen och rem att fästa runt midjan. Det finns en stämpel nedtill på fickan med texten: Ekelunds Fruktplockare i Åstorp, Hbg. Pat. sökt.
Enligt museets föremålsdatabas är föremålet skänkt till Fornminnesföreningens samlingar i början av 1990-talet. Förklädet är i gott skick och finns numera i det nya Textilmagasinet, Föremålsmagasinet Garvaren i Simrishamn.
Petra Holmstedt
Antikvarie
November: Gravsten huggen av Appelgren
Denna vecka fortsätter flytten till nytt magasin, och nu har turen kommit till några av de tyngre föremålen, nämligen gravstenar. Det finns minst ett fyrtiotal i samlingarna. En av de vackrare är denna – huggen av den kända stenhuggaresläkten Appelgren från Östra Tommarp.
Gravstenen på bilden kommer från Simris kyrka och föreställer en ung kvinna, utformningen är mycket typisk för Appelgrenarna. De är kända för sin stora yrkesskicklighet och för att ganska exakt avbilda dåtidens dräktskick och dess växlingar över tid. Texten till denna sten saknas, men den kan jämföras med en mycket likartad sten som dateras till 1794. Kvinnan på denna sten är klädd i tidstypisk allmogedräkt för högtidsbruk. Tröjan har ett veckat, långt skört och hon bär en rikt veckad långkjol, långt förkläde och i håret en så kallad piglock.
Appelgrenarna tillhörde åtminstone tre generationer av sten- och bildhuggare. Skaparen av just denna gravsten är med all sannolikhet Mäster Magnus Appelgren (1755-1821). Han finns omnämnd i många skriftliga källor, bland annat då han ansökte om, och fick burskap som sten- och bildhuggare i Cimbrishamns Rådstugu Rättsprotokoll år 1779. Då hade han redan arbetat som stenhuggare i 12 år, upplärd av fadern Lambert Appelgren (1720-1781). Magnus var gift med Margareta Cimmer från Rörum, och de bodde i gatehuset Tommarp nr 25, nära kalkstenbrottet Tommarps Stengrafvar. När hälsan vacklade överlät Magnus rörelsen år 1811 till sonen Gustaf Appelgren (1788-1835), som fortsatte den minskande verksamheten fram till sin död.
Ulrika Wallebom
Antikvarie
December: Slädnät
I Österlens museums textila samlingar finns några virkade och knutna slädnät. Ett av dom syns på den övre bilden.
Slädnät är en textil som hörde till utrustningen för körning med hästar och slädar i vintertid. Det fästes i däckelbågen/selen och breddes ut över hästens rygg och bakparti, ner mot kusken och slädens framstam.
Slädnätets praktiska funktion var att förhindra att snö, isklumpar och annat kastades upp från hästens hovar, upp på kusken och andra som satt i släden. Men det hade också en dekorativ funktion att förhöja det praktfulla i vinterskruden.
Just det här slädnätet i museets samlingar är väldigt prydligt med tofsar längs ena kortsidan och båda långsidorna.
Bilden av de båda hästarna draperade med slädnät finns i Österlens museums arkiv, men det slädnätet kan tyvärr inte paras ihop med något av de slädnät som finns i museets textila samlingar.
Petra Holmstedt
Antikvarie
Månadens föremål 2020
Januari: Glimbergstake
Få saker är väl så stämningsfullt och har så stor betydelse som ett fladdrande levande ljus. Särskilt under den mörka årstiden.
Historiskt sett har det funnits levande ljus sedan före Kristi födelse. Talg, späck och vax var de vanligaste ljusämnena. Inte förrän i början på 1800-talet uppfanns stearin och paraffin. Men det dröjde ända till slutet av 1800-talet som gemene man hade råd med stearinljus i hemmen.
Nu ska jag hålla mig kvar på 1700-talet då denna ljusstake är tillverkad. Det är fortfarande solens ljus som bestämmer dygnsrytmen för de allra flesta. Mörkret var påtagligt och arbete som inte hunnit göras klart, fick vänta eller göras i skenet från eldstaden eller torrvedsstickor. För de som hade råd med ljus var de vanligtvis stöpta av talg, långa och smala. De stöptes efter slakten, talgen smältes och hälldes i trätråg eller i något som var högt och smalt. En smörkärna kunde vara en lösning. Vardagsljusen doppades bara en gång, de som skulle användas till jul eller andra högtidliga tillfällen doppades fler gånger. Tjocka ljus eller vaxljus var ett tecken på rikedom.
Ljuset var alltså en klassfråga på 1700-talet. Veken rök och talgen luktade illa, veken fick klippas eller nypas av då talgen förbrändes fortare än veken. Veken bestod av grovt lingarn. De som hade råd satte kanske hellre vaxljus i staken, dessa brann med klarare låga och doftade gott.
Av praktiska skäl behövdes något som höll ljuset. De tidigaste hållarna hade en järnpigg, för att hålla ljuset på plats och ge det stadga, denna pigg kallades för stake. Alltså blev det namnet ljusstake.
Denna ljusstake är smidd i järn av Lars Glimberg i Borrby (ÖM 8234). Ljusstaken är märkt med initialerna LGB. Lars föddes i S:t Olof omkring 1714, han övertar smedjan i Borrby 1745 som låg mitt i byn. 1785 dör Lars efter 40–50 år verksam som smed. Vi känner med säkerhet till tre ljusstakar som är smidda av Lars Glimberg, en finns hos Kulturen i Lund och en finns i privat ägo. Denna rikt utsmyckade ljusstake med tre ljuspipor ses som ett verk gjort på ålderns höst. Troligtvis har den stått på bordet hos en välbärgad storbonde. Smedjan och hantverket tar sonen Arfvid Glimberg över som fortsatte att smida vackra ljusstakar.
Ljusstaken är en gåva från lantbrukare Gottfrid Persson, Hammenhög till Österlens museum 1940.
Annette Glimberg, arkivarie
Februari: Jungfru
Månadens föremål inkom till samlingarna på Österlens museum bara härom veckan. Det är en ganska speciell maskin, på sitt sätt väldigt typisk för Simrishamn. Vår stad är ju känd för sina vidsträckta kullerstensgator, men vad man kanske inte tänker på alla gånger är det enorma arbete det inneburit att lägga alla dessa gatstenar på plats.
Stensättningsmaskinen (även kallad ”stenstöt” eller ”jungfru”) har redan skapat stort intresse bland särskilt manliga besökare i magasinet, och den har rengjorts noga av våra medarbetare Håkan Ohlsson och Jaime Berg. Maskinen är tillverkad i Svedala, troligen av Åbjörn Anderssons Mekaniska verkstad AB.
Många är de som minns maskinen när den dundrande fram på gatorna i Simrishamn i slutet av 1970-talet. Den finns även på foto i vårt arkiv, där den styrs av Harry ”Snaggen” Andersson, här på Järnvägsgatan. Foto av Petrus Carlsson, som hade fotoateljé strax intill.
Ulrika Wallebom
Antikvarie
Föremål och arkivalier i samlingarna
Typiska föremål i våra befintliga samlingar. Fotomontage av Ulrika Wallebom.
I museets magasin finns 230 000 föremål och arkivalier, som samlats in från Österlen under de senaste 100 åren. Föremålen ägs av Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne och förvaltas av Österlens museum. Det är en högst levande samling; det inkommer nya föremål hela tiden, samtidigt som det ibland gallras i befintliga samlingar. Under de senaste åren har museet och Föreningen arbetat tillsammans i olika projekt för att att kvalitetssäkra och vårda samlingarna.
Vid inventeringar i magasinen har vi kunnat se att samlingarna består av ungefär 80 000 föremål, 100 000 arkivalier och fotografier och 50 000 böcker och tidskrifter. Bland föremålen dominerar antalsmässigt arkeologiska föremål/fornsaker samt allmogeföremål som dräkt, textilier och möbler. Andra viktiga föremålsgrupper är fiske och sjöfart, jordbruk, hantverk/industri och näringsliv/samhälle. Föremålen finns magasinerade på flera olika adresser i Simrishamn samt på lantbruksmuseet i Hammenhög och flyttas just nu till vårt nya magasin Garvaren.
Sök i våra samlingar
Vi arbetar kontinuerligt med att digitalisera våra samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Vill du söka i samlingarna på nätet kan du gå in i museets publika föremålsdatabas http://osmu.kulturhotell.se/
Ett stort antal av våra föremål har också blivit sökbara på den nationella databasen k-samsök. Den nås lättast via söktjänsten www.kringla.nu
Sedan hösten 2016 är samlingarna också sökbara via den europeiska söktjänsten www.europeana.eu. Där finns till exempel våra internationellt intressanta bronsåldersföremål till beskådan över hela Europa, tillsammans med 53 miljoner andra museiföremål från exempelvis British Museum i London, Rijksmuseum i Amsterdam och Louvren i Paris.
För skolorna på Österlens museum
På Österlens museum finns det möjlighet att ta del av den lokala historien och använda museets samlingar och arkiv i skolarbetet. Under hösten 2019 och våren 2020 pågår ett undersökande arbete kallat ”Möjligheternas magasin” som i samarbete med Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård och skolan i Simrishamns kommun ska komma fram till hur det nya magasinet Garvaren ska kunna nyttjas av skolan och allmänheten.
Museets pedagogiska verksamhet kan ske på museet, i klassrummet eller ute i landskapet. Lärarfortbildningar i lokalhistoria och olika hantverk går att beställa.
Museet har under hösten 2019 fri entré till utställningarna och man kan fram till den 28 september beställa gratis besök i den interaktiva utställningen ”Det ligger i tiden” på: osterlens.museum@simrishamn.se eller 0414-81 96 70. Se www.detliggeritiden.se för mer information om utställningen.
Under hösten har Österlens museum följande program att erbjuda skolan:
- Stadsvandring i Simrishamn från stenåldern till 1900-talet. Målgrupp: Alla årskurser, inkl. gymnasiet. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Stadsvandring i Simrishamn: Vad hände för 100 år sedan? Målgrupp: Årskurs 1-3. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Vandra Jätteleden – berättelser och utevistelse. Målgrupp förskola och fritidshem. Pris: 500 kr inkl. besök av museets pedagog inför vandringen.
- Österlens forntid – visning av föremål samt rekonstruktioner av kläder och verktyg, PowerPoint om Österlens forntid, möjlighet att se filmen om utgrävningarna på Stenbergska tomten i Simrishamn. Målgrupp: årskurs 2-5. Pris: 500 kr inkl. klassrumsbesök av museets pedagog inför stadsvandringen.
- Busstur Österlens forntid – vi tar bussen till några av Österlens mest spännande fornlämningar från stenåldern till vikingatiden. Målgrupp: årskurs 3-6. Pris: 1500 kr. Turens tider, längd och innehåll diskuteras med museets pedagog. Medtag lunch. Skolan beställer buss.
Bokning
Visningar, bussresor, workshops bokas 2 veckor i förväg.
Till alla program erbjuder vi en förberedande lektion i klassrummet samt kan ge förslag på efterarbete. Det finns också möjlighet att lägga till en verkstad till flera av programmen.
Kontakta vår pedagog för vidare information och prisuppgifter:
veronica.jeppsson@simrishamn.se, tel: 0414-81 96 81.
