Energi- och klimatrådgivningen – rapport från första halvåret 2025

Alla vinner på att använda energin mer effektivt. Inom såväl industrier, lokaler och bostäder finns stora möjligheter att utnyttja varje kilowattimma bättre. Vår kommun erbjuder kostnadsfri energirådgivning till företag, privatpersoner och organisationer. Frågorna kan handla om allt från hur du enklast jämför elavtal till hur du optimerar olika industriprocesser med hänsyn till energival och energianvändning. Vår rådgivare jobbar också med våra grannkommuner Tomelilla och Ystad.

Priser och bakgrund

Prisläget på elmarknaden har gått upp något. Det icke volymvägda snittpriset för första halvåret 2025 låg på 66,5 öre/kWh för SE4, att jämföra med samma period 2024 då motsvarande värde var 53,7 öre/kWh.

Elpriserna blir allt mer volatila och antalet timmar med negativa elpriser ökar stadigt.

Prognosen på årsbasis pekar mot mellan 1 200 och 1 500 timmar med negativa elpriser!

Biobränslemarknaden präglas fortfarande av stigande priser. Snittpriset för energiflis ”fritt användare” de senaste fyra kvartalen ligger på 37,4 öre/kWh. Motsvarande värde för föregående fyra kvartal låg på 32,7 öre/kWh.

Energiföretagen Sverige uppvaktar nu regeringen gällande att få använda elpannor i fjärrvärmenäten utan att behöva betala full energiskatt. Om deras förslag går igenom kan det komma att ändra spelplanen för hela energisektorn. (Se mer om detta sist i den här nyheten.)

Pelletsmarknaden har stabiliserat sig något och styckpriset för 16 kg-pelletssäckar ligger nu kring 80:-/säck. Vid köp av pall ligger priset nere kring 75:-/säck hos vissa leverantörer.

Solcellsmarknaden är fortsatt väldigt svag och de få frågor som kommer in till rådgivningen rör oftast befintliga anläggningar och hur man ska hantera de negativa elpriserna när bidragsystemet för såld el försvinner.

Frågor gällande nätkopplade batterier har ökat ytterligare under första halvåret. De flesta frågorna rör ekonomin i batterisystem. Priserna för batterilager faller snabbt och flera nya batterikemier är på väg ut på marknaden, vilket ytterligare kommer att pressa priserna!

De framtida effekttaxorna börjar oroa befolkningen och frågorna gällande detta ökar.

En tillbakablick på halvåret som gått

I februari fanns en artikel i kommuninformationen i Österlenmagasinet om energieffektiviseringsbidraget i småhus som fanns fram till och med den första juni i år. Detta gav i ett oväntat högt söktryck under några veckor.

Historiskt sett brukar det komma mycket frågor gällande solceller under senvåren, men intresset för solceller har i princip försvunnit helt.

Under första halvåret har rådgivningen genomfört 333 rådgivningar inom våra tre kommuner, plus 37 ”supportrådgivningar” till rådgivare i andra kommuner, deltidsboenden med hus i andra kommuner, mässrådgivningar och dylikt. Rådgivningssamarbeten, mässaktiviteter och rådgivningar utanför de egna kommunerna är styrt av de villkor som Energimyndigheten sätter för det bidrag som till största delen finansierar energirådgivningen.

Den lokala rådgivningen stod för cirka 4,34 % av alla Sveriges rådgivningsinsatser, vilket gör den till en av Sveriges mest etablerade. I övriga Sverige gavs 8 507 rådgivningar under perioden.

Rådgivningar per 1 000 invånare ligger på 5,72 för våra tre kommuner (för övriga Sverige är siffran 0,80. Söktrycket är således väldigt högt jämfört med övriga Sverige. En del av förklaringen till det stora söktrycket i förhållande till befolkningen är det stora antalet fritidshus här. Ungefär 10 % av alla rådgivningar under perioden har rört just fritidshus.

Men en annan orsak är givetvis att ett långsiktigt arbete med att ge den rådgivning, information, service och tillgänglighet som medborgare och företag efterfrågar ger resultat.

Energibesparingspotentialen skiljer sig enormt mellan olika typer av rådsökande. Generellt sett ger rådgivning till företag absolut bäst samhällsnytta per rådgivningstimme. Därefter följer rådgivning till föreningar och bostadsrättsföreningar och sista hamnar rådgivning till privatpersoner i nyare hus:

Faktorer som påverkar rådgivningen 2025 jämfört med tidigare år är:

• Minskat intresse för solceller (på grund av elpriserna)
• Beslut om ändrade subventioner för såld el från solceller
• Ökade svängningar i elpriserna över dygnet och veckan
• Stigande fjärrvärmepriser
• Kommande effekttaxor

De vanligaste frågorna:

Av 370 rådgivningar var ungefär 70 platsbesök. Platsbesöken är extremt populära och genererar väldigt många nya rådsökande och ”goodwill”, både åt rådgivningen och kommunen. Kvaliteten på rådgivningen blir också över lag bättre vid platsbesök. Platsbesök är ideala vid ”kluriga” frågor eller då man måste göra en mer genomgripande genomgång över vad som behöver göras i fastigheten. För nya fastighetsägare utan erfarenhet är platsbesöken väldigt viktiga.

Av 370 rådgivningar var 68 rådgivningar till företag. Företagsrådgivningarna har betydligt högre besparingspotential per insatt rådgivningstimme. När en villarådgivning i snitt kan ge besparingar på 5 000–10 000 kWh ligger de flesta företagsrådgivningar kring 50 000– 100 000 kWh. Utöver att ge en minskad påverkan på miljö och klimat vid effektivisering, genererar företagsrådgivningar även en ökad konkurrenskraft för kommunernas företag när deras energikostnad per producerad enhet minskar.

Av 370 rådgivningar var 31 till fritidshus/deltidsboenden. Vår kommun sticker som förväntat ut och står för huvudelen av de inkommande frågorna i denna kategori i de tre kommunerna. Rådgivningen till fritidshus är kraftigt koncentrerad till sommarmånaderna.

Av 370 rådgivningar var 17 till bostadsrätts- och andra föreningar. Rådgivningen har vid ett flertal tillfällen gett föreläsningar och ”frågestunder” vid möten arrangerade av de olika bostadsrättsföreningarna i kommunerna. Detta är ytterst uppskattat av medlemmarna och ger dem en möjlighet att ta upp frågor som annars kanske aldrig blivit ställda.

Hur ser framtiden ut?

Energiläget i Europa är fortfarande skakigt och framtida spikar i de olika energipriserna kan snabbt generera fler frågor. Internationella konflikter kan snabbt öka behovet av rådgivning gällande energiberedskap. Utbyggnaden av sol och vind i Europa gör att elpriserna blir allt mer volatila, vilket ger en åkad rådgivning kring att anpassa och flytta sin elförbrukning. De nya effekttarifferna skapar stor oro bland medborgare och företag. Rådgivningen planerar därför att hålla två webbinarier på ämnet effekttaxor under hösten.

Källor

Statistiken är hämtad från Energimyndigheten, SCB och Energiföretagen Sverige.

Vill du komma i kontakt med vår klimat- och energirådgivare?

E-post: EKR@simrishamn.se, telefon: 0414-81 90 00

--

Energiföretagen Sverige uppvaktar nu regeringen gällande att få använda elpannor i fjärrvärmenäten utan att behöva betala full energiskatt

Sverige och Europa saknar idag tillräcklig icke fossil reglerkraft för att balansera de stora mängder icke reglerbar kraft som nu byggs.

Följden har blivit extremt stora svängningar i elpriser, problem med att hantera de allra högsta effektbehoven samt problem med överproduktion av el under vissa timmar.

2025 beräknas vi få mellan 1 200 och 1 500 timmar med negativa elpriser då utbudet av el är större än efterfrågan.

Utöver att riskera balansen i elnätet under dessa timmar, bidrar det låga priset även till att det är extremt svårt att få ekonomi i att investera i ytterligare produktion, oavsett om det är ytterligare oreglerad förnybar kraft eller reglerbar baskraft.

Samtidigt som elnätet brottas med detta, har fjärrvärmenäten problem med kraftigt stigande priser på förnybara bränslen.

Förslaget som Energiföretagen Sverige lägger bygger på att fjärrvärmebolagen skulle slippa betala energiskatt på el som används i elpannor i fjärrvärmenäten. Elskatten ligger idag på 43,9 öre/kWh. Detta gör att brytpunkten idag när det blir billigare för fjärrvärmebolagen att köra med el istället för med energiflis (37,4 öre/kWh) ligger vid ett elpris kring -6,5 öre/kWh el.

Vid en justering av elskatten för elpannor i fjärrvärmenät skulle en stor del av den el som idag ”stryps/spills bort” kunnat tillgodogöras. Priset på bränslemixen i fjärrvärmenäten hade sjunkit. Snittpriset på elen hade stigit något vid de tidpunkter då elpriset idag är som lägst, vilket skulle skapat underlag för utbyggnad av mer elproduktion som i sin tur hade sänkt elpriset när behovet är som störst.

Elpannor i fjärrvärmenäten var väldigt vanliga fram till avregleringen av elmarknaden och användes på den tiden just för att balansera och reglera elnätet samt att få avsättning av ”överskottsel”. Elpannor är extremt snabbreglerade och skulle på ett effektivt och billigt sätt kunnat användas för reglering i elnäten.

Idag finns det ca 1000 MW-elpannor redan installerade i fjärrvärmenäten som med väldigt små resurser skulle gå att återaktivera. Det finns även en del fördelar och möjligheter ur beredskapssynpunkt med dessa elpannor om de används på rätt sätt.

En realisering av idéerna skulle få ganska stor påverkan på Sveriges framtida energimarknad och skulle i längden även påverka energi- och klimatrådgivningen.