”Alla gårdar hade egna ängar en gång” – möt Simon Lundin, årets hållbarhetspristagare

Med tålamod, nyfikenhet och en slåtterlie har Simon Lundin fått flora och fauna att återvända och blomstra på familjens gård i Bolshög. I år prisas han med Simrishamns kommuns hållbarhetspris 2025.

En plats där livet får rum

På familjens gård i Bolshög, där Simon bor med sin sambo Sofia Enbom och deras två barn, har han återväckt ett stycke natur som länge legat i vila. I det skånska jordbrukslandskapet, där monokulturer brett ut sig, har han under 13 år skapat plats för det liv som en gång fanns här – ängsblommor, bin, fjärilar, grodor och fåglar.

"Jag har alltid varit fascinerad av naturen, så länge jag kan minnas. När vi flyttade hit såg jag tecken på att marken en gång varit artrik – och jag ville se om den kunde hitta tillbaka till sitt ursprung", berättar Simon.

Små insatser – stora resultat

Det som gör Simons arbete så inspirerande är att han visar hur mycket man kan göra med små medel. Han har byggt upp en levande ängsekologi genom att låta naturen själv göra jobbet – och stötta den där det behövs.

"Grunden är att hålla jorden mager. Slå gräset och ta bort det. Då får ängsblommorna plats", säger han. "Jag sår in fröer från vår egen mark, planterar pluggplantor och skapar små mikroklimat med stenar, död ved och sandhögar. Det är enkla saker, men de gör stor skillnad."

Resultatet? En mängd fjärilsarter, ovanliga humlor, bin och skalbaggar har hittat tillbaka till markerna.

Från landsby till ängsby

Simons engagemang har smittat av sig. I Bolshög är han inte ensam längre.
Flera grannar har börjat sköta sina marker som ängsmark, inspirerade av hans vandringar och berättelser.

"Det är så fint att se hur fler får upp ögonen för vad som händer när man låter naturen få andas. Fler fjärilar, fler fåglar – hela byn lever upp", säger han. "Och när man ser resultatet vill man göra mer!"

Är Bolshög numera Österlens ängsby?

Ett år med ängen

För Simon är ängen inte ett sommarprojekt – den lever året runt.
På våren krattas gräset bort när vitsipporna ”visar sina nackar”. På sommaren blommar kattfot, slåtterfibbla och åkervädd. Och på sensommaren kommer årets slåtter – ibland sent, men alltid med omtanke.

Han har lärt sig läsa naturens signaler, precis som man gjorde på våra gårdar före storjordbrukens tid.

"Förr tittade man på slåttergubben. När huvudblomman och de två ”drängarna” slagit ut – då var det dags att slå. Det är en gammal kunskap som gäller än idag", säger Simon.

Naturen som läromästare

För Simon handlar allt om att vara nyfiken och närvarande – att sätta sig med en kopp kaffe mitt i gräset, lyssna på surret och upptäcka vilket liv som finns där.

"När man börjar se att insatserna gör skillnad växer nyfikenheten och lusten att göra mer", säger han. "Det viktigaste jag vill skicka med är glädjen i att upptäcka. Fjärilarna, humlorna, grodorna – det är livet som pulserar runt oss."

Hans barn har fått upptäcka naturen på sitt eget sätt.
"Det gäller bara att inte pressa på – nyfikenheten smittar ändå", säger han med ett leende.

En röst för vardagens hållbarhet

Simons engagemang stannar inte vid den egna gården. Han vill visa att alla kan bidra – även den som bara har en villaträdgård eller en gräsmatta.

"Våra trädgårdar är som små oaser i det industriella jordbrukslandskapet. Låt en del av gräset växa, plantera blommor som blommar länge och låt döda träd stå kvar. Varje liten insats räknas."

Han påminner också om att honungsbin, hur välmenande det än är att sätta upp kupor, inte hjälper vildbinas överlevnad.
"De konkurrerar tyvärr om samma mat. Det är de vilda bina som behöver vår hjälp mest", säger Simon.

En välförtjänt utmärkelse

När beskedet kom att han tilldelats Simrishamns kommuns hållbarhetspris 2025 blev Simon både överraskad och glad.

"Det känns stort att bli uppmärksammad. Det sporrar mig ännu mer att fortsätta", säger han.

Och fortsätta kommer han. I sommar planerar han en ängsvandring tillsammans med Naturskyddsföreningen Österlen – och till nästa år ett riktigt slåttergille, som i gamla tider.
"Förr var det årets höjdpunkt, när man firade efter slåttern. Jag vill ta tillbaka den känslan – att ängen är något vi delar och firar tillsammans."

Simons 6 tips för att gynna den biologisk mångfald hemma hos dig:

1. Låt gräset växa – slå efter blomningen är över och ta bort gräset efteråt.
2. Bygg små livsmiljöer – skapa stenmurar, vedhögar eller sandbäddar. Det ger rum och skydd för humlor, vilda bin, insekter och igelkottar.
3. Skapa mat året runt – plantera växter som blommar från vår till höst (t.ex. sälg, klöver, åkervädd, blåklockor).
4. Lämna döda träd och ris – där trivs insekter och smådjur.
5. Anlägg en kompost – den blir en fristad för igelkottar, grodor och maskar.
6. Berätta för grannarna! Ju fler som gör lite, desto större blir skillnaden. Och vet grannarna varför du inte klipper gräset som vanligt, får de också en större förståelse.

Du kan göra skillnad

Simons arbete påminner oss om att naturen bär på en kraft att hela sig själv – bara vi ger den chansen. När en åkervädd får slå ut, hittar väddsandbiet hem. När blåklockan blommar, surrar blåklockshumlan åter. För utan åkervädden dör väddsandbiet. Utan blåklockan tystnar blåklockshumlan. Allt är en kedja – och vi är en del av den.

Det krävs inte mycket: en bit mark, lite tålamod och viljan att låta det vilda få ta plats.

"Alla gårdar hade egna ängar en gång. Det är dags att få dem levande i våra marker igen", säger Simon.

Vem vinner priset 2026?

Nu kan du skicka in din nominering till hållbarhetspriset, arkitekturpriset och/eller byggnadsvårdspriset till kontakt@simrishamn.se. Nominera den du anser borde prisas med en tydlig motivering. Mer om våra priser kan du läsa här: