Handlingsplan för hållbarhet: barn- och utbildningsnämnden

Kommunfullmäktige antog 14 december 2020, § 267, Hållbarhetspolicy 2021–2030 för Simrishamns kommun. I hållbarhetspolicyn formuleras fem målbilder. Dessa syftar till att främja omställningen till en hållbar Simrishamns kommun genom att uppmana till hur kommunen ska agera och arbeta. I det följande lämnar barn- och utbildningsnämnden förslag till åtgärder och aktiviteter i förhållande till de övergripande fokusområdena och de strategiska ställningstagandena som policyn innehåller.

Förslag till åtgärder och aktiviteter

De aktiviteter och åtgärder som föreslås utgår inte från de specifika ställningstagandena. Istället utformas åtgärder och aktiviteter på ett sådant sätt att ett flertal ställningstagande inom olika fokusområden omfattas av en föreslagen åtgärd eller aktivitet. Utifrån de fokusområden och strategiska ställningstagandena som formuleras i hållbarhetspolicyn har därför ett antal övergripande områden relevanta för barn- och utbildningsnämndens verksamheter utarbetats inom vilka åtgärder och aktiviteter föreslås.

Samverkan

Ökad och förbättrad samverkan förefaller vara ett ledord i hållbarhetspolicyn. Bland framgår att man ska finna ändamålsenliga samverkansformer med andra berörda myndigheter för att tillhandhålla tidiga och förebyggande insatser för barn och unga samt främja fysisk och psykisk hälsa. Vidare ska man finna former för samverkan för att arbeta aktivt och proaktivt mot organiserad brottslighet på alla nivåer med andra myndigheter.

För barn- och utbildningsnämnden rör detta i huvudsak två områden. För det första samverkan inom det brottsförebyggande arbetet. I detta avseende har Simrishamns kommun genom beslut i kommunstyrelsen 10 februari 2021, § 26, ingått samverkansöverenskommelse för det brottsförebyggande arbetet med lokalpolisområde Ystad.

För det andra är det nödvändigt att barn- och utbildningsnämndens verksamheter på ett ändamålsenligt sätt samverkar med socialnämndens verksamheter. Samverkan genomförs redan nu, men i de fall det finns behov av att uppdatera, förtydliga, eller på annat sätt förändra samverkansformerna mellan nämnderna föreslår barn- och utbildningsnämnden att detta åtgärdas.

Förslag till aktiviteter och åtgärder:

  • Aktivt deltagande i lokal BRÅ.
  • Översyn av samverkansformer mellan barn- och utbildningsnämndens verksamheter och socialnämndens verksamheter avseende barn och unga, bland annat i form av en familjecentral.

Arbetsmarknad, kompetensförsörjning, näringsliv

I hållbarhetspolicyn står att läsa att utbildningsmöjligheter som möter näringslivets behov är en nyckelfaktor. Begreppet livslångt lärande är i detta avseende en förutsättning för förbättrad matchning på arbetsmarknaden och kommunens förmåga att möta näringslivets och arbetsmarknadens behov av utveckling och kompetensförsörjning. Bland annat ska man genom strategier för kompetensutveckling och rekrytering sörja för en långsiktig kompetensförsörjning av förskollärare, lärare och annan skolpersonal.

Enligt skollagen (2010) ska alla skolformer, med undantag för förskola och förskoleklass, ha tillgång till kompetens i skolan som erbjuder studie- och yrkesvägledning. Eleverna ska därmed ges möjlighet att göra väl underbyggda studie- och yrkesval utifrån olika valalternativ, de egna, individuella förutsättningarna samt intressen.

Förslag till åtgärder och aktiviteter definieras nedan med anledning av ovan:

  • Kompetensförsörjningsbehovet behöver kartläggas på en kommunövergripande nivå.
  • Barn- och utbildningsförvaltningens grundskolor, gymnasium samt kommunala vuxenutbildning arbetar individanpassat, systematiskt och långsiktigt med studie- och yrkesvägledning. Arbetet dokumenteras kontinuerligt i verksamheternas olika så kallade SYV-planer.
  • Utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och den samlade vuxenutbildningen erbjuder utbildningar som möter näringslivets och offentlig sektors behov av arbetskraft.
  • Gymnasieskolan och vuxenutbildningen deltar i så kallade bransch- och programråd med arbetsgivare som erbjuder APL/LIA (arbetsförlagt lärande) för elever på yrkesutbildningar
  • Barn- och utbildningsnämndens verksamheter deltar aktivt i relevanta sammanhang för arbetsmarknadens kompetensförsörjning. Detta sker bland annat i kommunövergripande arbetsgrupper kring näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor samt samverkanforum med arbetsförmedlingen

Miljö

Bland klimat- och miljöaspekter är det stor del som inte direkt berör barn- och utbildningsnämndens verksamheter, men samtidigt en hel del som är direkt relevanta. De områden inom vilka barn- och utbildningsnämndens verksamheter kan vidta åtgärder och genomföra aktiviteter kan delas upp i två delar. För det första rör detta kunskapsspridning och utveckling av Naturskolan Österlen. För det andra kan barn- och utbildningsnämnden genom exempelvis samarbete med andra berörda och kommunikation eller medvetet utformade underlag vid upphandlingar bidra till hållbara konsumtionsmönster och minskad påverkan på miljö och klimat.

Förslag till aktiviteter och åtgärder:

  • Inom Naturskolan Österlen bedriva verksamhet för att stärka medvetenheten och kunskapen om miljö och klimat. Naturskolan bör bedrivas som ett komplement till och en fördjupning av den ordinarie undervisningen.
  • På ett systematiskt sätt rapportera antalet portioner serverade till barn, elever och medarbetare inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter i syfte att förbättra förutsättningarna för kostenhetens övervägningar.
  • Säkerställa att miljö- och klimathänsyn ges erforderligt utrymme i förfrågningsunderlag och övriga underlag för upphandling.

Kompensatoriska uppdraget

Ett av de centrala uppdragen inom utbildningsväsendet är att uppväga för skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillägna sig utbildningen. Skollagen uttrycker att skolans kompensatoriska uppdrag innebär att skapa förutsättningar för alla elever att nå målet med utbildningen.

Hållbarhetspolicyn innehåller en rad relaterade strategiska ställningstaganden. Tydligast är kanske att man ska säkerställa att jämlika, jämställda livsvillkor och trygghet för alla och fördela resurser i utbildning för att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar, minska skolsegregation, ge förutsättningar för likvärdiga möjligheter under hela utbildningen och i ett livslångt lärande samt minska ekonomiskt och socialt utanförskap.

Vidare heter det bland annat att man ska verka för minskad social och ekonomisk utsatthet och bedriva en utbildning med inkluderande och inspirerande lärmiljöer som främjar den enskildes personliga utveckling. I tillägg ska man säkerställa att utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättningar, alltid får det stöd de behöver för att tillgodogöra sig undervisningen utifrån sin potential och ha en trygg och inkluderande skolmiljö. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har ett av utvecklingsområdena varit tillgängliga lärmiljöer, vilket alltså bör fortgå.

Förslag till aktiviteter och åtgärder:

  • Utveckla skolhuvudmannens analysmetod kring olika skolors aggregerade resultat och måluppfyllelse
  • Säkerställa att det finns en resursfördelningsmodell inom utbildningsväsendet som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter
  • Fortsätt utvecklingsarbete på förskolor och skolor kring pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga och inkluderande lärmiljöer
  • Utveckla centrala och lokala elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande uppdrag samt säkerställa deras samarbetet med förskolans och skolans olika personalgrupper.

Trygghet och kränkande behandling

Inom utbildningsväsendet har lärare och annan skolpersonal ett så kallat tillsynsansvar. Detta innebär att åtgärder ska vidtas för att försäkra barns och elevers trygghet och säkerhet. En rad strategiska ställningstaganden berör detta område. Då detta följer av skollagen och är ett vittgående ansvar föreslås inga direkta åtgärder. Däremot bör säkerställas att kunskap om ansvarets omfattning och innehåll är adekvat.

Andra strategiska ställningstaganden säger att man ska, för att nämna ett exempel, motverka beteenden som hotar mänskliga rättigheter och begränsar människors frihet, självständighet och välbefinnande. Också arbetet för att motverka och förebygga kränkande behandling och diskriminering är högt prioriterat i skollagen. Därvidlag bör kvalitet och aktualitet i de planer för att motverka och förebygga kränkande behandling och diskriminering som varje enskild förskol- och skolenhet regelbundet utarbetar säkerställas.

Förslag till aktiviteter och åtgärder:

  • Säkerställa kvalitet och aktualitet i planer för att motverka och förebygga kränkande behandling och diskriminering leder till verkliga och effektiva insatser.

Sociala förhållanden och det demokratiska fostransuppdraget

Andra delar av hållbarhetspolicyn berör vad som närmast kan beskrivas som strategier tydligt kopplade till det demokratiska fostransuppdraget. Inom detta ingår att verka för kunskap till barn och unga för att minska risk för våld i nära relationer och skapa intresse hos barn och unga att engagera sig i civilsamhället.

Ingår gör också att stimulera till fler kreativa mötesplatser för barns och ungas eget skapande. Detta syftar till att skapa goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Och ska bidra till samhällelig sammanhållning, tillit och ansvarstagande.

Inom utbildningsväsendet ska bland annat barns och elevers synpunkter kartläggas så långt som möjligt i beslut som rör barn. Ett sätt, och möjligen det vanligaste, är att någon typ av råd, elevråd eller likande, finns som i olika sammanhang för elevernas talan. Detta, menar barn- och utbildningsnämnden, är ett fullgott sätt att sträva efter att skapa intresse och engagemang hos barn och unga. Hur detta organiseras är en fråga för den pedagogiska ledningen.

Förslag till aktiviteter och åtgärder:

  • Aktivt verka för elevinflytande i enlighet med skollagens och läroplanernas långtgående krav på ett demokratiskt förhållningssätt.

Här kan du läsa barn- och utbildningsnämndens handlingsplan i sin helhet