Simrishamns kommunarkiv och betygshandlingar

Kommunarkivet har betygskataloger och kopior av avgångsbetyg från både grundskola och gymnasium.

Har du gått ut de senaste två åren?
Vänd dig då direkt till skolan.

Simrishamn nämns första gången i skrift år 1161. Namnet tolkas så, att den allra tidigaste bebyggelsen utgjorde Simris (-bornas) hamn (=plats). I andligt avseende kom Simrishamn att lyda under klostret i staden Tumathorp, nuvarande Tommarp.

Stor betydelse för stadens utveckling fick det goda sillfisket från 1100–talets slut och nära 400 år framåt. I och med detta började också Hansans kommersiella inflytande göra sig gällande. Simrishamn lydde från 1400–talets mitt under konungens befallningshavare på Gladsax.

Under 1500–talet förlorade fisket sin betydelse som exportnäring, och stadens köpmän började i stället utskeppa spannmål och hästar. Denna handel gav goda resultat hela dansktiden ut.

1661 förbjöds Simrishamn av den svenska kronan att bedriva utrikes sjöfart. Statsmakterna ville i stället helt satsa på Kristianstad. 1686 fick staden dock tillbaka sin införselrätt.

Vid 1700–talets mitt bedrev stadens 21 handlare huvudsakligen Spannmålsaffärer. Spannmål och malt utfördes sjövägen till andra inrikesorter. Simrishamns handelsflotta bestod vid denna tid av ett större fartyg, som mest användes till tegelfrakt, och 5 jakter. Livligast förbindelse hade man med blekingestäderna.

Såväl handlande som hantverkare drev till stor del jordbruk och fiske som binäring.

Hamnen har under hela Simrishamns framväxt varit en ständig källa till oro och bekymmer. Alltifrån 1500–talet och fram till vårt eget sekel har man med hjälp av danska och sedan svenska kronan mer eller mindre framgångsrikt försökt hålla hamnen seglingsbar. Stormar har snabbt brutit sönder vad man byggt upp. Först 1910 tog man till krafttag och byggde den nuvarande hamnen.

1862 kom kommunallagstiftningen, genom vilket det moderna kommunbegreppet fick sin utformning och såväl våra nuvarande borgerliga kommuner som våra moderna landstingskommuner tillskapades.

Genom en ny kommunallag blev ”Allmän rådstuga” det organ varigenom stadskommunens beslutanderätt utövades. Beslutanderätten skulle överlåtas till Stadsfullmäktige om staden hade mer än 700 invånare. Om staden var mindre, var inrättandet av fullmäktige frivilligt.

Magistraten, ledd av borgmästaren, var sedan 1600–talet verkställande lokal myndighet i en stad. Befogenheterna inskränktes genom den nya lagen och Drätselkammare skulle inrättas för den ekonomiska förvaltningen.

I Simrishamn ansågs det inte nödvändigt med Stadsfullmäktige när den nya lagen infördes. Staden styrdes i praktiken av borgmästaren och magistraten.

Vid 1880–talets slut saknade endast Simrishamn och Skanör – Falsterbo stadsfullmäktige.

Många var missnöjda med stadens styrelse och krävde att fullmäktige skulle införas, vilket motarbetades av borgmästaren och hans falang. Den 27 juli 1889 krävde 55 personer att allmän rådstuga skulle inkallas för att diskutera införandet av Stadsfullmäktige, men ärendet förhalades ända till den 25 november. Allmänna rådstugan beslöt då med 1.748 röster mot 476 att inrätta Stadsfullmäktige. Det stora antalet avgivna röster berodde på det då rådande graderade röstsystemet, där de röstberättigade hade röster i förhållande till sin förmögenhet.

Stadsfullmäktigeval – det allra första valet till Stadsfullmäktige i Simrishamn ägde rum den 16 december 1890.

1952 var första året för sammanslagning, då bildades s k storkommunerna enligt följande:

Borrby storkommun av Borrby socken, Borrby och Skillinge municipal-samhälle samt Östra Hoby kommun.

Hammenhögs storkommun av Hammenhög, Vallby, Östra Herrestad och Östra Ingelstad kommun.

Tommarps storkommun av Bolshögs socken, Stiby och Östra Tommarp samt Östra Vemmerlövs kommuner.

Vidare Simrishamns stad med Baskemölla och Branteviks Municipal-samhälle, Gladsax, Järrestad samt Simris / Nöbbelövs kommuner, (Simris sammanslogs 1946 med Östra Nöbbelöv och benämndes t o m 1951 Simris/Nöbbelöv).

1969 blev nästa stora sammanslagning, då uppgick de s.k. storkommunerna Borrby, Hammenhög (exklusive Östra Ingelstads församling som gick till Tomelilla köping) och Tommarp i Simrishamns stad samt Ravlunda församling från dåvarande Brösarps kommun. Simrishamns vidgade stad var benämningen t.o.m. 1970 för att 1971 bli Simrishamns kommun.

1974 färdigbildades Simrishamns nuvarande kommun genom sammanläggning med dåvarande Kiviks storkommun som bestod av Kivik och Vitemölle municipalsamhälle, Rörum, S:t Olof, Södra Mellby och Vitaby kommuner.

Före 1863 på landsbygden

Före 1863 Sockenstämma
Från medeltiden. Prästen var självskriven ordförande.

Sockennämnd
Inrättad 1843. Fattigvårds- och hälsovårdsärende.

Kommunfullmäktige
Frivilligt. Obligatorisk från 1919 i kommuner och fler än 1 500 invånare från 1955 i samtliga landskommuner. Från 1971 kallat kommunfullmäktige.

Kommunalnämnd
Förvaltnings- och verkställighetsorgan. Bytte namn 1971 till kommunstyrelse.

Före 1863 i städerna

Allmän rådstuga
Från medeltiden

Magistrat
Från 1600-talet. Borgmästare och rådmän fungerade både som förvaltningsmyndighet och som domstol, sk rådhusrätt.

Stadens äldste eller Broderskapets äldste
Från medeltiden. Rådgivande församling med representanter för broderskapet.

Sjumannakammaren
Förvaltande organ i vissa städer med ansvar för finansförvaltningen.

Sockenstämma
Organ för de stadsbor som inte var borgare. Fungerade som på landsbygden.

Allmän rådstuga
Beslutande församling i städer utan stadsfullmäktige. Upphör helt 1955.

Stadsfullmäktige
Skulle finnas i städer med fler än 3 000 invånare annars frivilligt. Obligatoriskt från 1955 i samtliga kommuner.

Magistrat
Förvaltnings- och verkställighetsorgan, både statliga och kommunala uppgifter. Upphör helt 1964.

Drätselkammaren
Finans- och fastighetsförvaltning. Uppgör 1971.

1971

Enhetligt kommungrepp införes och landskommunerna, köpingar, municipalsamhällena och städerna avskaffas.

• Kommunfullmäktige – beslutande församling
• Kommunstyrelse – förvaltnings- och verkställighetsorganisation