Under hela 2023 firar vi att Simrishamn blir 900 år, i alla fall om man får tro Snorre Sturlasons Kungasagor. 1123 kom nämligen den norske kungen Sigurd Jorsalafar hit och platsen Simrishamn nämns för första gången i skrift.
Här hittar du allt du behöver veta om vårt pågående jubileumsår. Vi hoppas förstås att många vill bli delaktiga och engagerade i jubileumsåret. Varmt välkommen att delta!
Här är de programpunkter som är bokade just nu, vi fyller på löpande med nya arrangemang.
Den nya utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum
Besök Österlens museums nya basutställning om Simrishamn. Utställningen invigdes av historikern och författaren Gunnar Wetterberg på nyårsafton 2022. Utställningen speglar platsens 900-åriga historia ur många olika perspektiv – som sillastad, köpmansstad och turiststad. I utställningen på hela våning 2 ligger staden utbredd mellan landsbygden i väster och havet i öster. Här möter man stadens invånare och får via föremål, texter och filmer lära mer om händelser och utveckling. Teman som skildras är fiske och sjöfart, kyrka och makt, krig och katastrofer, handel och köpmän, barn och unga, hantverk och industri, nöje och turism. Tidsperspektivet är 1100-talet till 1900-talet.
Film om Österlenska väsen på Österlens museum
Att det mytiska sydskånska landskapet gett upphov till egna sägner och väsen är kanske inte förvånande. Från de trädbevuxna, lummiga kullarna vid Stenshuvud till de karga fiskelägena och tyst vilande åkrarna är det lätt att förstå hur olika sinnen och fantasier kan triggas igång. Animerad film med sägner för både stora och små om några av våra österlenska väsen. Filmen visas i vår biograf i Skrabban.
Upptäck med Nim och Nälla på Österlens museum
Tillsammans med illustratören Jenny Hargne har Österlens museum arbetat med ett barnspår till museets nya utställning Simrishamn 900 år. Barnen får följa de kattinspirerade karaktärerna Nim och Nälla genom utställningen. Nim har tålamod och tycker om att berätta. Nälla gillar bus och har klätt ut sig till mås. Genom illustrationer, korta texter, pyssel och klurigheter uppmuntras barnen att ta del av utställningen och upptäcka Simrishamns historia. Ambitionen är att stimulera nyfikenhet och viljan till kunskap. Målgruppen är barn 4 – 10 år.
Konstutställning om Fru Ide med bildtolkningar av Ann-Margrete Clarén
Utställningen är pågående
Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn
Konstnär Ann-Margrete Clarén har bjudits in att ge sin bildtolkning av Fru Ide, som var en rik och mäktig kvinna som levde i sydöstra Skåne under sista hälften av 1300-talet. Fru Ides liv var ett samspel av ödmjukhet, fromhet, hästintresse och praktisk duglighet. I kyrkorummet visas Ann-Margrete Claréns färgstarka målningar. Utställningen är pågående och följer kyrkans öppettider. Fri entré. Arrangeras av Svenska kyrkan i Simrishamn.
Utställningen ”Kyrksilver” – med kyrkans silver
Utställningen är pågående
Sankt Nicolai kyrka, Simrishamn
Välkommen att se kyrkans samling av 1500-talssilver och modernare silversmide skapat av den välkände svenske silversmeden och hovjuveleraren Wiwen Nilsson, som var en av 1900-talets mest uppmärksammade silversmeder, såväl i Sverige som internationellt. Utställningen är pågående och följer kyrkans öppettider. Fri entré. Arrangeras av Svenska kyrkan i Simrishamn.
Utställning med tre klassiska Simrishamnskonstnärer i gamla lasarettsparken i Simrishamn
Föreningen Nätverket Levande Simrishamn har i samarbete med Österlens museum ordnat en konstutställning på skyltar i gamla lasarettsparken i samband med Simrishamns 900-årsjubileum. Utställningen uppmärksammar Ellen Trotzig, Henry Mayne och prins Eugen, tre av de klassiska Österlenkonstnärerna som också hade kopplingar till lasarettsparken och dess omgivningar. Gamla lasarettsparken ligger vid Tommarpsåns mynning nere vid stranden. Utställningen pågår året ut. Parken är öppen dygnet runt.
Kärt hus har många namn
Lördag 14/10 kl. 13 – 15.30
Museimagasinet Garvaren
Garvaren, Lyckebyhuset, Limfabriken, SICA… Vårt nya museimagasin på industriområdet Skansen har haft många namn, och rymt många verksamheter sedan det byggdes 1952 av Ehrnberg & Sons Läderfabrik AB. Här, på det då nya industriområdet, skulle det moderna lacklädret Lacotan tillverkas och lagras. Den tidstypiska fabriksbyggnaden med sitt sågtandade tak och sitt gula simrishamnstegel är idag den enda bevarade fabriksbyggnaden från Ehrnbergsepoken i Simrishamn.
Nu söker vi dig som arbetat i eller besökt huset förr om åren, som minns verksamheterna här från 1950-talet och framåt. Även ”modernare tider” är intressanta. Tillsammans med Fornminnesföreningen visar vi bilder och filmsnuttar ur husets historia, fikar och skriver ner de minnen och hågkomster som kommer fram. Vi gör också en guidad tur genom lokalerna och tittar på museisamlingarna som finns här idag.
Hållpunkter:
Kl. 13: Bild- och filmvisning i Garvarens entré. Diskussioner och hågkomster från husets verksamhet.
Kl. 14.30: Guidad tur genom museimagasinet.
Pris: 50 kr inklusive fika. Betalning på plats med Swish. Begränsat antal platser. Föranmälan senast 12/10 till osterlens.museum@simrishamn.se.
Bästa Biennalen/Bästa festivalen på 900-årstema!
”Simrishamn 900 år – måla vikingatid med Maria Lancing”
Fredag 3/11 kl. 12-15
Österlens museum
Maria Lancing håller i workshops på Österlens museum.
Kom och skapa och inspireras av vikingatidens föremål, vikingaskepp, runskrifter och bronsskulpturer. Under hela 2023 firar vi att Simrishamn blir 900 år, och ed anledning av detta håller Maria Lancing workshops på Österlens museum där vi gemensamt skapar ett historiskt vikingainspirerat konstverk på linneduk under Bästa Biennalen. Fredag 3/11 kl. 12-15. Plats: ”Skrabban”, Österlens museum, Storgatan 24, Simrishamn. Fri entré, drop-in, ingen föranmälan.
Bästa Biennalen/Bästa festivalen på 900-årstema!
”Simrishamn 900 år – måla vikingatid med Maria Lancing”
Lördag 4/11 kl. 10-14
Österlens museum
Maria Lancing håller i workshops på Österlens museum.
Kom och skapa och inspireras av vikingatidens föremål, vikingaskepp, runskrifter och bronsskulpturer. Under hela 2023 firar vi att Simrishamn blir 900 år, i alla fall om man får tro den isländske skalden Snorre Sturlasons ”Kungasagor”. År 1123 kom nämligen den norske kungen Sigurd Jorsalafar hit med en hel vikingaflotta på 300 skepp och platsen Simrishamn nämns för första gången i skrift. Med anledning av detta håller Maria Lancing workshops på Österlens museum där vi gemensamt skapar ett historiskt vikingainspirerat konstverk på linneduk under Bästa Biennalen. Lördag 4/11 kl. 10-14. Plats: ”Skrabban”, Österlens museum, Storgatan 24, Simrishamn. Fri entré, drop-in, ingen föranmälan.
Österlen lyser
Fredag 3/11-söndag 5/11 2023
Simrishamn
Österlen lyser under allhelgonahelgen – och hamnen och centrala Simrishamn kommer att lysas upp och ha ett historiskt tema med anledning av att Simrishamn fyller 900 år, bland annat med vikingatema i Bergengrenska trädgården. Arrangör: Mitt Simrishamn.
Arkivens dag
Lördag 11/11 kl. 10-14
Museimagasinet Garvaren
Många har en föreställning om att arkiv är beigegrå och tråkiga. Men vi vet att arkiv är både färgstarka och rymmer gripande livsöden. Årets tema för arkivens dag är färg och form. Under dagen finns Österlens släkt- och folklivsforskarförening på plats för att hjälpa till med släktforskning.
Hållpunkter för dagen:
Kl. 11: Annette Glimberg visar arkivet och en del av de minnestavlor som finns bevarade där. Gabriella Signäs berättar om ”Murar-Carlsson” från Onslunda, som tillverkat flera av minnestavlorna i samlingarna.
Kl. 12.30: Magnus Lindskog håller föredrag om flaggor, standar, fanor och uniformer.
I samarbete med Österlens folklivs- och släktforskningsförening och Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne. Fri entré. Fika finns till försäljning. Begränsat antal platser. Föranmälan senast 9/11 till: osterlens.museum@simrishamn.se.
900-årskonsert med Kulturskolans elever
Onsdag 15/11 kl. 18.30
Plats: Håll koll på www.facebook.com/kulturskolansimrishamn
Kulturskolans elever spelar musik på temat Simrishamn 900 år – det blir bland annat musik hämtad ur museets samlingar – och räkna även med en och annan udda koppling till jubileumstemat.
Skyltsöndag på museet
Söndag 3/12
Österlens museum
Museet och museibutiken håller öppet och vi inviger årets upplaga av utställningen ”Fira jul”. Fri entré.
Bakgrunden till 900-årsjubileet 2023 är att platsen Simrishamn år 1123 får celebert besök av den norske kungen Sigurd Jorsalafar som stannade till här under ett korsriddartåg till Kalmar, som senare kom att kallas för ”Kalmare ledung”. ”Kalmare ledung” hade mer karaktären av ett vikingatåg än av ett korståg.
Snorre Sturlassons ”Kungasagor”
Sigurd Jorsalafars besök finns nedtecknat och daterat i den isländske skalden Snorre Sturlassons ”Kungasagor” – och där nämns ”Swimraros” (Simrishamn) för första gången.
Korsriddartåget kan dateras relativt exakt med uppgifter från Snorre Sturlason som anger att korståget ska ha ägt rum sommaren före ”det stora mörkret”. 11 augusti 1124 inträffade en solförmörkelse, vilket betyder att korståget – och besöket i Simrishamn – med stor sannolikhet ägde rum under tiden juni-augusti 1123.
Ett planerat norsk-danskt korsriddartåg går om intet
Sigurd Jorsalafar hade planerat att genomföra korsriddartåget till Kalmar år 1123 tillsammans med den danske kungen Niels. De båda kungarna med respektive flottor hade därför stämt träff i Öresund. Sigurd Jorsalafar blev dock så försenad från ”Kongahälla” (nuvarande Kungälv i Bohuslän som vid denna tidpunkt tillhörde Norge) till Öresund att Niels tröttnade på att vänta och återvände till Danmark. När Sigurd äntligen kom fram till Öresund var Niels inte längre där, och Sigurd kände sig arg och besviken.
Landstigning i Simrishamn (”Swimraros”) och bränning av Tommarp (”Thumatorp”)
Sigurd fortsatte då sin seglats hela vägen runt den sydsvenska kusten med sina 300 skepp och landsteg i ”Swimraros” (Simrishamn) där han skulle hålla husting (möte) med sina mannar och hämnas på kung Niels som alltså uteblivit från det avtalade mötet i Öresund. Hämnden gick ut på att Sigurd och hans mannar skulle ta sig några kilometer inåt landet för att bränna ned ”Thumatorp” (dagens Tommarp) som på den tiden var en viktig dansk stad och en av Skånes absolut tidigaste städer – som från sen vikingatid och vidare in i 1400-talet fungerade som huvudort för Österlen.
I Tommarp har det funnits ett premonstratenserkloster samt två kyrkor och ett hospital, omgivna av ett myllrande stadsliv med tätt byggda hus, smala kullerstensgator och flera torg där borgarfamiljer, handelsmän och munkar från när och fjärran trängdes sida vid sida med vanligt folk. Tommarps betydelse understryks även av att den danske kungen Svend Estridsen lät slå mynt här på 1000-talet och det berättas att man ännu vid denna tid kunde segla in från Östersjön via Tommarspsån från Simrishamn. Detta utnyttjades listigt av Sigurd och hans 300 skepp.
Om Tommarp någonsin brändes eller inte går inte riktigt att bevisa, men klart är i alla fall att Sigurd Jorsalafars besök i ”Swimraros” (Simrishamn) ledde till att platsen för allra första gången nämndes i skrift år 1123.
Simrishamns stadsprivilegiebrev går inte att finna
År 1123 när Sigurd kommer hit med sin flotta var Simrishamn mer en plats än en stad. Eftersom stadens stadsprivilegiebrev är förkomna vet vi inte säkert vilket år Simrishamn blev stad, men det bör ha varit någon gång på 1200-talet. Sillen gick då till runt de skånska kusterna och det var fördelaktigt för den danske kungen att ge platsen privilegier. Under denna period byggdes även kyrkans långskepp till, vilket kan vara ett tecken på att Simrishamn fick sina stadsprivilegier då. Stora händelser i staden manifesterades ofta i tillbyggnader av kyrkan.
Tommarpsån rinner ut i Östersjön i Simrishamn.
För 900 år sedan kallades platsen Simrishamn för ”Svimraros”, vilket betyder ungefär ”mynningen till ån som rinner långsamt”. Och naturligtvis är det Tommarpsån som avses.
Förleden ”Svimra” är troligen samma ord som ”simma” (i vatten) och till grund för ordet ligger rörelsen och känslan man får när man simmar eller svävar.
Efterleden ”os” lär betyda å- eller älvmynning, alltså en plats där en å eller en älv rinner in i eller ut ur ett hav eller en sjö. Samma efterled finns till exempel i de gamla ortsnamnen ”Västra Aros” (nuvarande Västerås) och ”Östra Aros” (nuvarande Uppsala).
Sigurd Jorsalafar rider in i Jerusalem.
Sigurd Jorsalafar (1090-1130) var en norsk kung och korsriddare som levde i slutet av vikingatiden och början av den äldre medeltiden. Han kom till platsen ”Swimraros” (Simrishamn) år 1123 med 300 skepp för att hålla husting (möte) med sina mannar på ett korsriddartåg på väg till Kalmar.
Snorre Sturlasson har beskrivit Sigurd som en storvuxen man med brunt hår, inte särskilt vacker men välväxt och snabb, ordkarg och inte särskilt vänlig, men i gengäld vänfast, ärelysten och bestämd.
Sigurd Jorsalafar = Sigurd Jerusalemfararen
Runt sekelskiftet vid 1000-talet och 1100-talet drog Sigurd – som då hette Magnusson i efternamn – på korsfarartåg till Jerusalem. När han kom hem igen fick han för alltid heta Sigurd Jorsalafar – Sigurd Jerusalemfararen.
Från Kungälv (”Kongahälla”) i Bohuslän
Sigurd Jorsalafars korsfarartåg går att återfinna i flera historiska källor. Sigurd hade sitt säte i nuvarande Bohuslän, i det som idag är Kungälv, men som då var ”Kongahälla” eller ”Kungahälla”, längst ner i det taktiskt viktiga gränsområdet mot danska och svenska kungars landområden.
Ett väldokumenterat korståg till Jerusalem
Det speciella med just Sigurd Jorsalafars resa är att den finns återgiven i många olika skriftliga källor. Den kände isländske författaren och skalden Snorre Sturlasson har skildrat den ingående, och hans berättelse har även stöd av engelska, tyska och arabiska källor, samtida med Sigurd.
Sigurds resa gick över England, Spanien, Portugal, Menorca, Ibiza och Sicilien och tre år efter avfärd kom äntligen Sigurd fram till det heliga landet med sina 60 skepp och cirka 2000 man.
Den kristne kungen Balduin av Jerusalem, som var en fransk korsriddare, tog emot Sigurd och tillsammans gjorde de en pilgrimsfärd till landets heliga platser, varefter de belägrade och intog staden Saida.
Sigurd fick en gåva med sig hem av kung Balduin, nämligen en påstådd träflisa av Kristi kors som Sigurd lovade skulle bevaras i Nidaros-domen, ett löftet som dock inte uppfylldes.
Sigurd Jorsalafar tog sig hem landvägen
Sigurds hemresa till Norge från Jerusalem gick via Cypern till Konstantinopel/Miklagård i dagens Turkiet. Konstantinopel är ett äldre namn på Istanbul och Miklagård är en sammansättning av fornnordiskans mikla som betyder ”mycken”, ”stor” och gård, ”handelsplats”, det vill säga ”den stora staden” och var en skandinavisk, vikingatida benämning på den bysantinskt kristna huvudstaden Konstantinopel. Kejsaren i Konstantinopel, Alexios I Komnenos, fick de 60 skeppen i gåva av Sigurd. Som motgåva fick Sigurd hästar och vägvisare, så när han cirka ett år senare kom hem till Norden igen var det högst troligt på arabiska hästar.
Träflisan av Kristi kors förde Sigurd till ”Kongahälla”, där han byggde en kastal (en tornliknande försvarsbyggnad i sten som var vanlig under medeltiden) och en stavkyrka som sades vara oerhört vacker. Dit fördes också en spektakulär altaruppsättning som Sigurd beställt i Konstantinopel. Alltsammans gick dock upp i rök när Venderna 1135 anföll och brände ner staden ”Kongahälla” (Kungälv).
Den nya basutställningen “Simrishamn 900 år” på Österlens museum – som öppnade på nyårsafton 2022 – är en viktig del i stadens jubileumsår och fungerar som inspiration och ryggrad för 900-årsfirandet.
Utställningens innehåll sträcker sig från 1100-talet fram till 1900-talets slut och presenterar Simrishamns som sillastad, köpmansstad och turiststad.
Utställningen är indelad i olika temaområden:
Mycket av informationen om utställningen finns i appen ”Simrishamn 900 år”. Den kan laddas ner kostnadfritt från AppStore eller Google Play.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Utställningen ”Simrishamn 900 år” på Österlens museum i Simrishamn.
Simrishamn – den fantastiska småstaden på Österlen – har aldrig tidigare presenterats på detta sätt så som den gör i boktrilogin ”Simrishamn 900 år”. Böckerna är tidsresor i ord och bild som löper över stadens 900-åriga historia, från Snorre Sturlassons våldsamma kungasagor till dagens charmiga turistmetropol. Här kommer många av stadens egna invånare till tals genom intervjuer, arkiv, dagböcker, brev och artiklar. Böckerna finns till försäljning på Österlens museum, på Simrishamns bokhandel och hos nätbokhandlare.
I de rikt illustrerade böckerna fångar författarna medryckande de händelser, platser och framför allt personer som präglat Simrishamn i stort och smått.
I den första boken i trilogin beskrivs bland annat kyrkan, där mycket av stadens offentliga liv utgick ifrån. Boken fördjupar sig även i stadens köpmansgårdar, fattigdom, hälsa, folktro men också det aktiva konstnärsliv som präglat staden. Simrishamns medeltid och tidigare historia presenteras genom de spännande utgrävningarna på Stenbergska tomten och berättelser om skansarnas historia.
Den andra delen i trilogin har fokus på följande teman som eldsvådor, fiske, Simrishamnsmat (skrivet av den Simrishamnsfödde TV-mannen och författaren Bo Hagström, känd från bland annat det uppskattade TV-programmet ”Solens Mat”), turism, nöjen, rösträttskampen, Blekingefiskarna, Grandbiografen och Simrishamnsdörrar.
Del tre i boktriologin kommer sedan under jubileumsåret 2023.
Författarna hoppas att böckerna ska öppna ögonen för det dolda, klargöra det kända, locka till att veta mer men också att bli road av det man redan visste.
Böckerna ”Simrishamn 900 år” ingår i en trilogi (en trilogi är en sammanhållen grupp av tre verk inom ett konstnärligt område) och den första boken släpptes under 2021 och blev snabbt en storsäljare som redan tryckts i två upplagor. Den andra boken släpptes 2022. Det tredje boken släpps 2023. Redaktör för böckerna är Lena Alebo, chef för Österlens museum.
Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia i P1 har varit i Simrishamn på besök med anledning av Simrishamns 900-årsjubileum. Lena Alebo bjöd på en stadsvandring och delade med sig av sin stora kunskap om stadens historia.
Österlens museums chef Lena Alebo och Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia i P1 på historisk stadsrundvandring i Simrishamn. Foto: Maria Heijbel.
Bakgrunden till att Simrishamn firar 900 år är att hundratals norska skepp var på väg längs den skånska kusten mot Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna år 1123. Händelsen, som gått till historien som ”Kalmare ledung”, var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus när den norske kungen Sigurd Jorsalafar stannade till här med sina skepp.
Lyssna på Lena Alebo och Dick Harrison i Vetenskapsradion Historia om Simrishamns 900 år här.
Vikingarna var i Simrishamn i mitten av maj!
I maj kom Vikingaskeppet ”Glad av Gillberga” från föreningen Vikingaleden i Värmland och la till vid småhamnen i Simrishamn, nedanför Hotell Svea. Vikingaskeppets besök var ett unikt besök under en hel vecka endast under jubileumsåret.
Vikingaskeppet Glad av Gillberga besökte Simrishamn 15-20 maj 2023. Foto: Gunnar Bäckström.
Byggt efter dansk förlaga från början av 1100-talet
Vikingaskeppet Glad är en rekonstruktion byggt enligt vikingatida byggmetoder efter dansk modell – förlagan finns på Vikingeskibsmuseet i Rosilde – från tiden runt 1123, just det år som den norske kungen Sigurd Jorsalafar och hans 300 skepp stora flotta lade till i Simrishamn, eller ”Swimraros”, som det står berättat i den isländske skalden Snorre Sturlarssons ”Kungasagor”.
Gudahästen Glad har givit skeppet dess namn. Foto: Vikingaleden.
Skeppet har fått sitt namn efter gudahästen Glad, den andra i Eddans uppräkning efter själva Sleipner. Det traditionella och hantverksmässiga bygget av vikingaskeppet Glad startades 1995. Yxhugg för yxhugg växte skeppet fram ur ekar, furor och askar och varje nit är smidd i den egna smedjan i Gladhems by, en historiskt inspirerad medlemsby vid Värmlands Nysäter. Glads uttrycksfulla huvud är skapat av Alhmut Lucht, en tysk bildhuggargesäll, som av en slump blev upplockad av en av vikingaföreningens medlemmar då hon skulle lifta hem till Tyskland för att hon inte funnit något bildhuggararbete i Sverige. Till midsommar 1998 var Glad klart för sjösättning.
Vikingaskeppet Glad är cirka 17,5 meter långt och cirka 2,85 meter brett midskepps. Vikten är cirka 3 ton. Segelhastigheten har varit uppe i drygt 15 knop (nästan 30 km i timmen). Det är ett krigsskepp med tretton årpar och ett segel om 48 kvadratmeter. Det har varit ute på åtskilliga långseglatser, framför allt till Kanada (år 2000 – dit det skeppades med båt), till Norge och till Danmark.
Tio vikingar intar Simrishamn
”Glad av Gillberga” medförde även med en tio man stark besättning med vikingar och en hövitsman, som är det vikingatida namnet på en kapten. De fanns på plats i och vid skeppet i Simrishamn alla dagar.
Kring skeppet arrangerades olika aktiviteter och visningar under veckan i samarbete mellan besättningen från Föreningen Vikingaleden, Österlens museum, Simrishamns bibliotek och kulturskolan.
Programmet för vikingaskeppets besök
De första tre dagarna (15-16-17 maj) var olika skolklasser att inbjudna för att delta i undervisning och workshops ledda av pedagoger från Österlens museum och kulturskolan tillsammans med vikingabesättningen.
De tre resterande dagarna (18-19-20 maj) var det aktiviteter för allmänheten – bland annat en mycket välbesökt familjedag fredagen 19 maj. Besättningen visade upp sin båt och det var möjligt att prova på enklare vikingahantverk och lekar. Bokbussen fanns på plats, laddad med spännande läsning på temat vikingatid för alla åldrar och det berättades sagor ur den nordiska mytologin.
Många tog chansen att följa med på en tur med vikingaskeppet
Det erbjöds förbokade turer med vikingaskeppet Glad av Gillberga under torsdagen, fredagen och lördagen – både rodd och segling. Det var förstås många som ville ta chansen att följa med på ett vikingaskepp och turerna blev snabbt fullbokade då det fanns plats för femton passagerare per tur – en extra roddtur fick därför sättas in en av dagarna. En av de förbokade segelturerna fick ställas in på grund av dåligt väder. För att få följa med ut på en tur måste alla medföljande av försäkringsskäl teckna medlemskap i föreningen Vikingaleden. Medlemskapet ingick i priset för turen.
Peter Olausson. Foto: Karlstads universitet.
Peter Olausson höll ett föredrag om vikingatiden och om Glad av Gillberga, ett modernt vikingaskepp med en tusenårig historia
Peter Olausson, universitetslektor i historia vid Karlstads universitet, författare och ordförande i Föreningen Vikingaleden som besökte Simrishamn med vikingaskeppet ”Glad av Gillberga”, höll ett föredrag en kväll och berättade om vikingatiden och den spännande historien om vikingaskeppets tillblivelse och äventyr. En intresserad allmänhet på cirka 40 personer slöt upp och fick lära sig mer om vikingatiden. Peter Olausson har varit med från början då skeppet byggdes och har även skildrat skeppet i en bok. Han berättade om hur vikingaskeppet växte fram genom traditionella och hantverksmässiga metoder och hur det varit ute på långseglatser, bland annat till Kanada år 2000 – dit det skeppades med båt, inte helt utan komplikationer.
Nim och Nälla, illustration av Jenny Hargne.
”Upptäck med Nim och Nälla” – illustratören Jenny Hargne har skapat ett barnvänligt spår på museets nya utställning ”Simrishamn 900 år”.
Följ de båda kattinspirerade karaktärerna Nim och Nälla genom utställningen och upptäck Simrishamns historia! Nim har tålamod och tycker om att berätta. Nälla gillar bus och har klätt ut sig till mås. På Österlens museum finns illustrationer, korta texter, pyssel och klurigheter som passar bra för de yngre besökarna. Ambitionen är att stimulera nyfikenhet och viljan till kunskap. Målgruppen är barn 4–10 år och det är fri entré.
Du har väl inte missat att det finns jubileums-merchandise – eller ”runtomkringprodukter” – framtagna i samband med Simrishamns 900-årsfirande?
I Österlens museums butik finns ”runtomkringprodukter” i alla prisklasser. Passa på att skaffa din egen fina minnessak från jubileet. Unna dig själv eller köp som en trevlig present!
I kollektionen finns flintgodsmuggar, paraplyer med 900-årsloggan i reflextryck, svarta ekologiska och rättvisemärkta tygkassar, disktrasor i olika färger med 900-årsloggan, mintpastillaskar med ”snäpp”-lock, glasunderlägg samt två olika kylskåpsmagneter.
Välkommen in i Österlens museums butik på Storgatan 24 i Simrishamn och botanisera bland jubileumssakerna!
900-årsjubileumsmugg i flintgods.
900-årsdisktrasor i olika färger.
900-årsmintpastillaskar med ”snäpp”-lock.
900-årsglasunderlägg i olika färger.
Svart tygkasse med vit 900-årslogotype.
Svart paraply med 900-årsloggan i reflextryck – och lite andra jubileumssaker.
Två olika typer av 900-årskylskåpsmagneter.
Välkommen in på Österlens museum och ta en titt på vår fina 900-årsmerchandise!
Givetvis finns det en bakelse skapad speciellt för jubileumsåret 2023, framtagen av Bagaren och konditorn på Österlen. Bakelsen har klassiska och historiska Simrishamnssmaker av bland annat äpplen och valnötter. Redan Carl von Linné nämnde att han såg valnötsträd i Simrishamn under sin skånska resa år 1749 och att Simrishamn är huvudstaden på äppelriket Österlen är ju allom bekant.
Hur smakar Simrishamns 900-årsbakelse?
Simrishamns 900-årsjubileumsbakelse är en kupolformad vaniljbavaroise med äppelkompott på en valnötsbotten, omgärdad av rostade och karamelliserade valnötter med en liten gnutta salt. Den är glaserad med äppelgelé för en vacker finish och avslutas med 900-årsjubileumslogotypen på en rund chokladbit på toppen.
Bakelsen finns till försäljning på Bagaren och konditorn under hela 2023. Passa på att köpa och att smaka!
För den nyfikne – bavaroise är ett annat namn för vaniljpudding. Det är en dessert med historia – första gången receptet syntes i en bok var för över 200 år sedan. Puddingen är inte olik en pannacotta, men är magrare tack vare mjölken och lite tjockare i konsistensen.
Bagaren och konditorn på Österlen och skapat en jubileumsbakelse med klassiska Simrishamnska smaker av äpplen och valnötter. Foto: Elisabeth Wikenhed.
Alla som vill i kan vara med och fira Simrishamns 900-årsjubileum – om det knyter an till staden Simrishamn.
Har du/ni några idéer för jubileet som du eller din förening vill genomföra? Vi kan i så fall marknadsföra ert arrangemang i vårt 900-årsprogram.
Det kan handla om musik, marknader, mat, hästar, lekar, idrotter, föredrag, konst, båtar, litteratur, norska och danska samarbeten och evenemang under hela året 2023.
Alla som vill vara med och ordna arrangemang som knyter an till Simrishamns 900-åriga jubileum får använda logotypen. Maila till vår projektledare för jubileumsåret, Elisabeth Wikenhed, om du vill beställa en uppsättning logotyper i olika filformat: elisabeth.wikenhed@simrishamn.se.
I detta dokument finns information om hur logotypen ska användas: Riktlinjer för hur Simrishamns 900-års-logotype får användas
Vill du vara med och fira Simrishamn 900 år och har ett evenemang som skulle kunna passa?
Kontakta då kontakt@simrishamn.se.