Krisinformation och vardagssäkerhet

Välkommen till vår sida om hur du kan få en tryggare vardag och vad du bör tänka på när krisen kommer – och förbereda i förväg.

Vardagssäkerhet

Före en kris – innan olyckan är framme – kan du förbereda dig, din familj och ditt hem. Här får du en snabbguide över hur du kan minska riskerna. I princip all information härstammar från sajten Din säkerhet.

Brandsäkerhet

Många bränder startar för att vi glömmer, stressar eller inte känner till riskerna som kan starta en brand.

Skydda dig mot brand

De flesta bränder går att förhindra, men om brand bryter ut är en brandvarnare livsviktig. Den upptäcker röken tidigt och varnar dig så du kan släcka branden eller ta dig ut. Så för att skydda dig mot brand behöver du testa din brandvarnare. Registrera ditt mobilnummer på www.skyddadigmotbrand.se så får du en påminnelse när det är dags att testa. Det finns även hjälpmedel för dig som har svårt att uppfatta signalen från brandvarnaren.

Din säkerhet: skydda dig mot brand

Brand i lägenhet eller hus

Om det skulle börja brinna är det viktigt att du vet hur du ska agera. En brand växer fort och kan snabbt utvecklas så att den hotar liv och saker du värdesätter. Hur du ska agera beror på om du bor i lägenhet eller hus och var någonstans det brinner.

Din säkerhet: brand i lägenhet eller hus

Brandvarnare, pulversläckare och brandfilt

En brand växer fort. Se till att ha fungerande brandvarnare i din bostad. Brandvarnare larmar snabbt så att du kan släcka eller ta dig ut. Vi rekommenderar alla att ha släckutrustning i hemmet, gärna pulversläckare med 6 kg pulver och brandfilt.

Din säkerhet: brandvarnare, pulversläckare och brandfilt

Eldstäder

En av de vanligaste kända orsakerna till brand i villor och småhus kan kopplas till eldstäder. Förebygg risken för bränder genom att se till att installationen av din eldstad har sköts på rätt sätt, att elda på rätt sätt och att se till att sotning och brandskyddskontroll sker av din eldstad.

Din säkerhet: eldstäder

Grillning

Att grilla är trevligt, men se upp med risken för bränder och brännskador. Se till att du har möjlighet att släcka bränder som kan uppstå.

Din säkerhet: grillning

Spis och spisvakt

Av de cirka 6000 bränder i bostäder varje år som räddningstjänsten larmas till börjar drygt 1500 i köket.

Din säkerhet: spis och spisvakt

Så släcker du en brand

Mindre bränder kan du oftast släcka själv. Det kan göras på olika sätt, beroende på vad som brinner och vad du har för redskap till hands. Pulversläckare och brandfilt är bra saker att ha hemma.

Din säkerhet: så släcker du en brand

Efter en brand

Om du har varit med om en brand kan det vara svårt att veta vad du ska göra. Det finns några punkter som kan vara bra att känna till, oavsett vad som har hänt.

Din säkerhet: efter en brand

Rökning och brand

Ungefär 80 personer omkommer varje år vid bostadsbränder. De allra flesta är över 45 år och majoriteten, drygt 60 %, är män.

Din säkerhet: rökning och brand

Levande ljus

Bränder på grund av levande ljus kan uppstå när ett ljus brinner ner och antänder något brännbart i närheten. Gardiner som hänger nära tända ljus kan fladdra till och ta eld och ljus själva kan välta. Lämna därför aldrig levande ljus utan uppsikt.

Din säkerhet: levande ljus

Elektronik- och hushållsprodukter

Hushållsmaskiner, vitvaror, cykelbatterier och laddare till elektroniska produkter kan börja brinna. Minska risken för sådana bränder genom att underhålla produkterna och att använda dem på rätt sätt.

Din säkerhet: elektronisk- och hushållsprodukter

Brand i offentlig lokal

Om du besöker en offentlig lokal kan du förbereda dig för bränder genom att kontrollera var utrymningsvägar finns och studera utrymningsplanen. Om du hyr en lokal, ta reda på vilka brandskyddsregler som gäller i förväg.

Din säkerhet: brand i offentlig lokal

Barnsäkra hemma

Barns utveckling sker ofta stegvis och många föräldrar överraskas till exempel av att barnet helt plötsligt kan vända sig från rygg till mage eller klättra i trappor. Den vanligaste dödsolyckan hos barn är drunkning. Det gäller för alla barn upp till 17 år, om än olyckstillfället ser annorlunda ut. Hemmet upplevs som en trygg plats, men det är här de flesta skador och olyckor sker. Som förälder kan du minska risken för olyckor genom att undersöka din hemmiljö då och då, innan barnet börjar göra det på egen hand. Den vanligaste olyckstypen som drabbar barn i hemmet är fallskador. Både spädbarn och lekande barn kan drabbas.

Din säkerhet: barn och risker

Din säkerhet: vanliga olyckor hemma

Din säkerhet: fallskador

Farliga ämnen hemma

Mycket användbara grejor i hemmet kan bli livsfarliga om man hanterar dem felaktigt. Tänk därför på att låsa in tabletter och kemikalier, förvara gasol till grillen eller batteriet till elcykeln på ett säkert sätt och tänk helt enkelt efter före. Du hittar mycket information, tips och checklistor här:

Hem och trädgård

Stå stadigt på stegen och var försiktig med motorgräsklipparen, häcksaxar och sekatörer. Använd ordentlig skyddsutrustning och följ bruksanvisningen till verktygen. Du hittar bra information, tips och checklistor på Din säkerhet: arbeta säkrare i trädgården eller gå direkt till:

Naturens påverkan

Klimatkrisens konsekvenser med bland annat större vädervariationer gör det viktigt att tänka efter före. Förbered dig inför en storm och om strömmen går. Klarar du att hålla huvudet kallt när det är värmebölja? Har du skyddat dig och dina grejor om det skulle bli översvämning? Du hittar bra gott om information, tips och checklistor här:

Skydda din information

Snart är det bara hunden som inte är uppkopplad, men det är nog bara en tidsfråga. Allt i hemmet och runt omkring oss är i ständig kontakt med internet, för att vi ska kunna ändra på innetemperaturen i sommarstugan när vi är på väg dit eller har ett kylskåp som själv beställer hem varor när de börjar ta slut. Därför är det viktigare än någonsin att skydda din information och dina uppkopplingar.

Du hittar information, tips och checklistor här:

Att tänka på under en kris

Nödnumret 112

Vid direkt överhängande fara för ditt eget, eller andra människors liv och hälsa, ringer du alltid nödnumret 112. Det är ett särskilt nödnummer som du kan ringa från en telefon var du än befinner dig i Sverige. Ditt samtal kommer att besvaras av en SOS-operatör som kommer att sända den hjälp som just du behöver.

SOS-operatören kommer att ställa följande frågor: Vad har hänt? Var har det hänt?

Hjälp skickas omedelbart när du svarat på frågorna ovan. Därefter kommer operatören att fortsätta med sin intervju. Du behöver aldrig vara orolig för att hjälpen fördröjs av samtalet.

SOS-operatören kan behöva mer information under tiden, så stanna kvar i telefonen och där du är under tiden. 

Informationsnumret 113 13

113 13 är Sveriges nationella informationsnummer. Dit kan du ringa om du vill få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Det kan till exempel handla om en större storm eller en översvämning eller en annan allvarlig händelse i samhället. Du kan också ringa och lämna information till 113 13.

All information som lämnas av 113 13 är verifierad information, det vill säga den är avstämd med till exempel kommunen där händelsen har ägt rum.

Några råd vid en olycka

Detta kan vara bra att veta när en olycka har inträffat:

  • Behåll lugnet.
  • Om ni är flera på platsen – se till att någon tar ledningen.
  • Fördela arbetsuppgifterna.
  • Ge första hjälpen.
  • Varna andra som kan utsättas för fara.

Kontrollera

  • Medvetande: Andas personen själv?
  • Lägg i framstupa sidoläge och stanna hos personen!
  • Andning: Om andningen upphört, starta HLR (hjärt-lungräddning).
  • Puls: Känn efter på sidan av halsen att pulsen slår.

1177:s webbplats finns bra information om första hjälpen. 

Informationssäkerhet

Säkerhet handlar inte bara om hårdvara, utan också om att vara försiktig med sin identitet och ge ut sina privata uppgifter på datorn. Här kommer fyra tips på hur du kan skydda dig på internet:

1. Tänk på vad du delar

Ha koll på vilka uppgifter om dig själv du lämnar ut och till vem. Kontrollera sekretessinställningarna för de tjänster som du använder och välj noga vilka du tar in i ditt nätverk, framför allt om du inte känner dem personligen. Det är inte helt ovanligt med falska nätprofiler. Det kan vara svårt att ta bort information. Du bör därför tänka på hur det skulle påverka ditt privat- eller yrkesliv om uppgifter om dig hamnade i fel händer.

2. Agera samma sätt på internet som du gör i verkligheten

Skulle du berätta i detalj om ditt jobb eller ditt äktenskap för personen framför dig i kön i mataffären? Antagligen inte, så varför göra det på ett chattforum eller i en facebookgrupp? Skulle du ge dina kortuppgifter eller dina inloggningsuppgifter till internetbanken till någon som frågar på tåget? Antagligen inte, så varför skulle du göra det om någon frågar i ett mejl?

3. Om du har blivit utsatt för ett brott ska du polisanmäla händelsen

Tiden är avgörande när det gäller bedrägerier, och genom att agera snabbt kan du minimera skadan. Först därefter kan du fundera över vad du kunde ha gjort annorlunda och på så sätt se till att det inte händer igen.

4. Byt dina lösenord ofta

De flesta av vet att vi måste byta lösenord på jobbet med jämna mellanrum, så varför inte göra detsamma hemma? Glöm inte heller att byta det förvalda lösenordet till internetanslutna enheter som du har i hemmet.

In case of emergency (ICE)

ICE är en förkortning av engelskans ”In Case of Emergency”. Det handlar om att närstående till dig snabbt ska kunna kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala. För att göra det möjligt så bör du lägg in dina närmaste anhöriga i din mobiltelefons adressbok under namnet ICE.

Så här gör du för att lägga in ICE i mobilen:

  • Lägg till en ny kontakt i telefonboken.
  • Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen, exempelvis ”wife” (fru på engelska), dennes namn, +46 och sedan telefonnumret – utan den första nollan.
  • Spara den nya kontakten.
  • Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och upprepa stegen.

Tänk på att:

  • använda det internationella utlandsprefixet + istället för ”00”, som endast används inom Europa.
  • landsnummer för svenska kontaktpersoner är 46.
  • använda engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands.
  • berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det.

Viktigt meddelande till allmänheten – VMA

”Viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) är ett system för att varna människor om att något allvarligt har hänt som hotar liv, hälsa, egendom eller miljö. Systemet består av meddelanden i radio och tv, och ibland utomhussignalen ”Hesa Fredrik”. Den sker med tutor som sitter monterade på hustak. Signalen består av sju sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders mellanrum. Signalen ges under minst två minuter.

När VMA-signalen ljuder ska du:

  • gå inomhus
  • stänga dörrar, fönster och ventilation
  • lyssna på Sveriges radio P4 eller titta på Sveriges television

Varningen kan också skickas ut som sms till människor som befinner sig i ett visst område.

Terrorattentat

Sannolikheten att du ska drabbas av ett terrorattentat är väldigt liten, men konsekvenserna kan vara mycket allvarliga. Det är därför viktigt att ha kunskap och att vara medveten om hur du bör agera om du har oturen att hamna i eller befinna dig i närheten av ett attentat.

För att vi gemensamt ska minska konsekvenserna av ett attentat ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och polisen följande råd:

  • Fly
  • Sök skydd
  • Larma

Här kan du se en film gjord av MSB och polisen om hur man kan gå tillväga vid ett terrorattentat.

Tips efter en kris

I samband med olyckor, dödsfall och liknande händelser blir vi utsatta för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. Många får efterverkningar lång tid efteråt. Därför är det viktigt att få stöd för att kunna bearbeta det som inträffat och sedan gå vidare i livet.

1177 Vårdguiden kan du bland annat läsa om krisens olika faser och när du bör söka vård. Här finns även ett antal telefonnummer du kan ringa för att få hjälp och stöd. 

Krisstöd

Psykiskt och socialt omhändertagande vid allvarliga och extraordinära händelser är en viktig uppgift för kommunen att tillhandahålla. Krisstödsverksamheten har som mål att förebygga och minimera psykiska och psykosomatiska skador i samband med traumatiska händelser.

Brottsoffer

Ett brottsoffer är den som utsatts för ett allvarligt brott och, eller befinner sig i en utsatt situation. Även vittnen, anhöriga och människor som försökt att förhindra brott är att betrakta som offer för brott.

Att utsättas för ett brott, som till exempel att någon slår, hotar eller stjäl något från dig, är alltid jobbigt. Viktigt att komma ihåg att du aldrig står ensam utan att det finns hjälp att få för att du ska klara tiden efter ett brott bättre. Det är viktigt att prata med någon om det du har varit med om, så att du kan få rätt stöd. Då kan du också få hjälp med att anmäla brottet och få den ersättning som du kan ha rätt till.

Om du upplever en situation som akut ska du alltid ringa 112. Du kan även kontakta polisen på 114 14 och berätta om det du upplever eller är orolig för. I det fall nödsituationer uppstår på kvällar och helger kan du ringa polisen som sedan kontaktar socialjouren.

Brottsofferjouren ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Du behöver inte ha polisanmält för att få stöd, stödet är gratis. Du når brottsofferjouren på telefonnummer 0200-21 20 19, läs mer på deras hemsida.

I den här filmen berättar polisen mer om vad du som brottsoffer har rätt till för stöd och hjälp.

DNA-märkning

Märkningen håller i minst fem år och görs med ett på konstgjord väg framställt DNA. Vätskan är osynlig (liknar nagellack!) och penslas på värdesaker. Märkningen blir synlig under UV-ljus. Eftersom varje märkning är unik, kan den spåras till dess rätta ägare. DNA-märkning gör att märka ägodelar blir mindre intressant att stjäla och svårare att sälja vidare.

Bostadsinbrott har minskat i områden där tekniken används

DNA-märkning löser inte alla inbrottsproblem, men är ett bra komplement till andra inbrottsskyddande åtgärder. Enligt siffror från polisen har bostadsinbrotten, sett till hela landet, minskat avsevärt i områden där det genomförts DNA-märkning. Även våldsbrottslighet och annan brottslighet har minskat i dessa områden.

Våld i nära relationer

Våld i nära relation kännetecknas av att den som blir utsatt av eller upplever våld har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till våldsutövaren.

Begreppet våld i nära relationer inkluderar olika typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Begreppet närstående innebär att det finns en nära och förtroendefull relation mellan personerna. Det kan vara makar, sambor, pojk- och flickvänner, föräldrar, syskon, barn, mor- och farföräldrar, men det kan även vara anställd personal. Det vanligaste brottet när det gäller våld i nära relationer begås av en man mot en kvinna i en parrelation.

Kännetecknen för våld i en nära relation:

  • du känner dig kontrollerad av din partner
  • du måste redovisa vart du ska gå och vem du har talat med
  • din partner blir allt mer svartsjuk
  • din partner använder ibland nedsättande tilltal i samtal med dig
  • du ibland känner dig rädd i ditt eget hem
  • du blir hotad
  • du får höra att det är ditt eget fel när du blir slagen
  • våldet har ökat
  • tillvaron växlar mellan ömhet och våld
  • din partner ber om förlåtelse efter en våldshandling och säger att livet inte är värt att leva utan dig, fast det sedan upprepas
  • känner du dig kontrollerad av din familj och släkt?
  • måste du ha koll på dina syskon?
  • får du inte själv välja din partner?

Om du utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående, kan du få råd, stöd och hjälp för att komma ur din situation, både akut och på längre sikt.

  • råd och stödsamtal vid relationsproblem och kriser
  • stöd i föräldrarollen
  • att ta kontakt med polis, sjukvård med flera
  • att ta de kontakter som behövs för ett akut skyddat boende
  • att se till barnens behov med exempelvis stödsamtal för att bearbeta vad som hänt

Det är mycket viktigt att komma ihåg att barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp mot närstående vuxna är offer för brott.

Här informerar polisen om saker som är bra att tänka på om du har blivit utsatt för våld i nära relation.

Närstående till våldsutsatta

Är du orolig för någon i din närhet? Våga fråga.

  • lyssna och stötta.
  • fördöm inte, acceptera att var och en måste göra sina egna val.
  • motivera att söka hjälp
  • du kan själv göra en polisanmälan – även anonymt.
  • finns det barn i familjen bör du anmäla till socialtjänsten. 

Stöd till våldsutövare

För dig som utövar våld är det viktigt att även du får rätt hjälp och stöd. Vi hjälper dig att sätta stopp för ett destruktivt beteende för att skapa en hemmiljö som är trivsam för alla.

  • råd och stödsamtal vid relationsproblem och kriser
  • stöd i föräldrarollen
  • stöd i att hantera konflikter, aggressivitet och våld
  • att se barnens behov utifrån ett barnperspektiv

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och förespråkar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön är några grupperingar där våldsbejakande extremism hittas.

Vad är radikalisering?

Radikalisering definieras som den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en åsikt. De individer som anslutit sig till våldsbejakande extrema miljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det går att identifiera betydande likheter i processen oavsett till vilken ideologi som personen har radikaliserats.

Förebyggande arbete

Våldsbejakande extrema miljöer utgör ett hot mot samhällets grundläggande struktur och värdegrund, styrelseskick och de politiska företrädarna på olika nivåer. Våldsbejakande extremistiska grupper utgör därför också ett allvarligt hot mot alla medborgares möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.

Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt civilsamhällesaktörer så som idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund.

Stödtelefon

Ring till Center mot våldsbevakande extremism (CVE) på telefonnummer 08-527 44 290 om du känner oro för att någon i din närhet dras till våldsbejakande extremism. Telefonlinjen är öppen helgfri måndag-fredag klockan 9-15. Mer information om stödtelefonen hittar du här.