Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i offentlig upphandling

Idag var jag med på ett webbinarium som behandlade biologisk mångfald och ekosystemtjänster i upphandling. Ett ämne som, får jag erkänna, jag hade närapå noll intresse av och koll på när dagen började. Nu är jag i alla fall lite mer uppdaterad och kan ge en sammanfattning nedan.

Vad är ekosystemtjänster?
Ekosystemtjänster är, enligt hemsidan www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster, ”naturens gratisarbete”. När ”växter renar luft, buskar dämpar buller eller bin pollinerar grödor”. Tjänsterna är grundläggande för vår välfärd, hälsa och livskvalitet men är ändå osynliga i de flest beslut.

Finns det några faktiska exempel på ekosystemtjänster?
Ja, i den här filmserien på Youtube: https://www.youtube.com/playlist?list=PLgGFtRVUTORT6s7isk-RE0ddIfgM6GcLl.

Vad är kopplingen till upphandling?
Den direkta kopplingen är svår för mig att förstå så här direkt efter webbinariet. Upphandling som en stödfunktion fungerar möjligtvis som en möjliggörare och katalysator för att såna här projekt ska kunna fungera så bra som möjligt, men att upphandlingsfunktioner ska driva arbetet med utvecklingen ser jag inte som troligt. Beslutsfattandet kring områden som bostadsbyggande, samhällsplanering och liknande ligger på andra ställen i organisationen.

Detta tankesätt får möjligtvis också stöd av det faktum att endast 4 av 1534 inlägg i Upphandlingsmyndighetens frågeportal berör biologisk mångfald eller ekosystemtjänster – siffror som presenterades på webbinariet.

Kan upphandlare alltså inte bidra till arbetet?
Jo, självklart! Till exempel genom informationsspridning för att öka kunskapen hos offentliga upphandlare om området. Som jag nämnde ovan är upphandlare ofta delaktig i inköpsarbetet på ett eller annat sätt, så om man kan hjälpa beslutsfattare att fatta bättre beslut vid till exempel upphandling av konsulter för infrastrukturplanering eller utredningar till detaljplaner och liknande så är en del vunnet. Men det viktigaste för att komma vidare i arbetet är andra faktorer.

Vilka är framgångsfaktorerna?
I ett tidigare inlägg på bloggen om sysselsättningskrav diskuterade jag en tydlig politisk målsättning, en tydlig definition av vad som ska uppnås, arbete över gränser (upphandling/arbetsmarknadsenhet) samt tydliga rutiner som framgångsfaktorer. I det här webbinariet nämndes liknande faktorer: Koppling till övergripande mål, inställningen hos (den interna) beställaren samt avsatta tid och resurser för utredning och inventering under en längre tid.

Jag tror att vi kan konstatera att så länge den politiska viljan är tydlig och stark så kan man uppnå det mesta i en kommun. Personligen tror jag att det handlar om att ta fram policydokument med tydliga mål, att dessa dokument förankras i hela organisationen, att kostnadsdrivande målsättningar kommer tillsammans med ekonomiska medel i den enskilda chefens budget samt att allt följs upp och utvärderas regelbundet. Om dessa faktorer är på plats så kommer det praktiska att lösa sig i själva arbetet med upphandlingen.

Vad behöver jag som upphandlare hjälp med?
Jag känner att, som med så mycket annat, det viktigaste för att jag som upphandlare ska kunna vara ett bra stöd till chefer i såna här frågor är att jag kan presentera faktiska exempel på krav som ställts i andra kommuner. Att ta fram egna krav skapar ofta en osäkerhet, till exempel kring hur kostnadsdrivande kravet kommer vara eller huruvida marknaden kan uppfylla det eller inte. Med hjälp av kunniga personer inom miljöfrågor som för en tydlig dialog med näringslivet bör man kunna ta fram standardiserade krav att ställa i olika typer av upphandlingar – något som hade gjort att jag själv känt mig tryggare med att ställa kraven. Visst hade man kunnat lösa det genom en egen marknadsanalys, men då tid och resurser ofta är en bristvara när det kommer till inköp så finns risken att kraven istället prioriteras bort.

Vad gör jag om jag vill veta mer?
Kontakta marta.berg@naturvardsverket.se för att fråga om medlemskap i Naturvårdsverkets nätverk för ekosystemtjänster.