Tar ni betalt för minipol?

Minipol? Vad är det? Det är en term som jag själv använder, och därför får ni väl vara ursäktade om ni inte tidigare hört om den. Trots det så har du troligtvis, om du jobbar inom offentlig upphandling, varit med och skapat minipol vid olika tillfällen. Det kan därför vara bra att känna till vad det är för någonting, varför det är viktigt och human kan använda det i sitt upphandlingsarbete. Innan jag kan förklara vad jag menar med ett minipol så får jag dock börja på 1700-talet och en kort genomgång av Adam Smiths Nationernas välstånd.

Nationernas välstånd?
Boken Nationernas välstånd är kanske inget gemene man läst eller känner till innehållet i, men för en ekonom är den förmodligen mer välkänd. Det är i den boken som Adam Smith förklarar grunderna till det vi i modernt tal kallar kapitalism. Det var inte första gången han använde termen ”den osynliga handen”, men termen spelar en viktig roll för att förklara det han kallar för ekonomins oföränderliga naturlagar. Smith lanserade idéer om att olika aktörers självintresse i kombination med konkurrens, utbud och efterfrågan av sig själv reglerar marknader till förmån inte bara för aktören själv utan även för konsumenterna. En förutsättning för detta är eftersträvandet av perfekt konkurrens, vilket jag kommer återkomma till längre ner.

Utbud och efterfrågan?

Bilden ovan är lånad från sidan ekonomifakta.se. Den röda linjen representerar utbud och den blåa efterfrågan. På en marknad med perfekt konkurrens utan det som Adam Smith kallar ”marknadshinder” (monopol, ofullständig information för konsumenterna) bestäms priset för en vara samt hur mycket som produceras av varan helt av dessa två linjer. Om linjerna ovan representerar det sammanlagda utbudet för ”äpplen” (vilket i sin tur är summan av alla företags marginalkostnader, alltså den marginalkostnad företagen har för att producera ytterligare 1 enhet av en produkt) och den sammanlagda efterfrågan för ”äpplen” (vad olika konsumenter är villiga att betala för äpplen) så kommer den osynliga handen styra marknaden till att producera 50 enheter (x-axeln) till ett pris av 50 kronor per enhet (y-axeln).

Krångligt? Vi kan ta ett enkelt exempel, och vi börjar med en monopolsituation.

Monopol?
Tänk dig marknaden ovan, fast det finns en aktör som har monopol på att sälja äpplen. Denna aktör har en stor äppelodling där den odlar äpplen som den sedan ska plocka och sälja.

När det är dags att skörda går aktören ut och plockar äpplen. Att plocka äpplena som hänger längst ner är enkelt (och därmed billigt), men totalt får man då bara ihop 20 enheter äpplen. Situationen kan illustreras av bilden nedan.

Om aktören endast producerar 20 enheter äpplen så är kostnaden för detta låg (10 kr per enhet, den nedersta streckade linjen). Samtidigt är efterfrågan så hög på äpplen att man kan ta betalt 90 kr per enhet och ändå sälja alla enheter (den översta streckade linjen). Företaget som har monopol räknar på detta och kommer fram till nedan:

Intäkt vid försäljning: 90 kr per enhet * 20 enheter = 1 800 kr
Kostnad att producera: 10 kr per enhet * 20 enheter = 200 kr
Vinst: 1 600 kr

Aktören skulle kunna investera pengar och anställa mer folk och plocka även de äpplen som hänger på de översta grenarna, men detta skulle kosta mer per enhet och skulle även sänka priset som man kan ta betalt per enhet. Säg att man genom att göra detta skulle kunna producera 50 enheter istället, och då ta betalt 50 kr per enhet.

Intäkt vid försäljning: 50 kr per enhet * 50 enheter = 2 500 kr
Kostnad att producera: 30 kr per enhet (i snitt) * 50 enheter = 1 500 kr
Vinst: 1 000 kr

Det finns inget incitament för en aktör i monopolställning att producera mer, varför detta inte görs. Om det inte funnits en konkurrenssituation skulle dock fler företag kunna etablera sig på marknaden och börja sälja äpplen. Motsatsen till monopol är perfekt konkurrens, vilket beskrivs nedan.

Perfekt konkurrens?
Vi fortsätter på exemplet ovan, men nu finns det istället för en monopolsituation fri möjlighet för andra företag att etablera sig på marknaden. Om ytterligare ett företag etablerar sig på marknaden och börjar producera äpplen så kommer utbudet att öka och därmed priset minska. Företag kommer vilja producera fler och fler äpplen och fler och fler aktörer kommer att etablera sig till dess att så mycket äpplen producerats att marginalkostnaden för att producera ytterligare en enhet överstiger det pris man kan sälja ytterligare en enhet för. Som tidigare nämnts sker detta i skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan där det kostar mer än 50 kronor för att producera ytterligare en enhet men att producera denna enhet leder till att priset sjunker till under 50 kronor.

Perfekt konkurrens är alltså till fördel för konsumenten. Om någon aktör försöker ta betalt 60 kronor för sina äpplen så kommer de inte kunna sälja något, eftersom en rationell konsument då vänder sig till ett annat företag som tar betalt 50 kronor för sina äpplen. Man tävlar således mot andra leverantörers prissättning och sporras därför att effektivisera sin egen verksamhet för att kunna erbjuda konsumenterna ett lägre pris och därmed sälja mer.

Vid en monopolsituation är situationen annorlunda. Aktören som säljer äpplen bestämmer då själv hur mycket som ska produceras, och prissättningen styrs endast av hur mycket konsumenter är villiga att betala och inte hur billigt man kan producera varan. Snarare än att producera så mycket som möjligt kommer en aktör istället att sträva efter att producera tillräckligt mycket för att maximera sin vinst.

Men det var ju inte detta jag skulle skriva om. Det är dock viktigt för att förstå det som kommer.

Minipol?
Företag är, som vi vet, ofta ute efter att tjäna pengar. Men hur ska man göra detta på en marknad där konkurrensen är god, det är enkelt att jämföra priser och det finns en global marknad där konsumenten kan köpa från vilken aktör som helst i hela världen? Vi kan tänka oss bilmarknaden. Hur ska ett företag som säljer bilar göra för att tjäna så mycket pengar som möjligt på att sälja bilar? Enkelt. Man slutar sälja bilar.

Volvo Cars har alltid varit ett varumärke för människor som bryr sig om andra människor och världen vi lever i. Vi har gjort det till vårt mål att göra livet enklare, bättre och säkrare för alla.

Dacia grundades år 1966 i Rumänien, med ett tydligt mål: att tillhandahålla moderna, tillförlitliga och överkomliga bilar till Rumäniens befolkning.

Porsche is the brand for those who follow their dreams.

Genom att sluta sälja bilar och istället marknadsföra sig till olika grupper försöker företag skapa sig konkurrensfördelar, eller så kallade ”minipol”. Volvo säljer inte bilar, de säljer säkerhet. Dacia säljer inte bilar, de säljer tillförlitlighet. Porsche säljer inte bilar, de säljer drömmar. Marknadsföringen är tänkt att skapa olika marknader på områden där det egentligen bara finns en marknad.

Målet är att en konsument ska tänka att man ska köpa ”ny Volvo”, inte ”ny bil”. När en konsument redan från början bestämt sig för att det är Volvo som gäller och inte ”ny bil”, så tävlar Volvo endast mot konsumentens betalningsvilja – inte mot den övriga marknaden. Vilket, som beskrivits ovan, är till nackdel för konsumenten.

Företaget har lyckats skapa ett minipol, alltså en monopolliknande situation på en marknad där det egentligen råder fri konkurrens.

Offentlig upphandling?
Det kanske inte är helt enkelt att följa med på hur resonemanget ovan påverkar offentlig upphandling. Tanken med inlägget är att upplysa om att ni hela tiden skapar olika minipol genom era upphandlingar. Det kan vara ofrånkomligt, eller till och med fördelaktigt, att göra det, men det är viktigt att veta att det är just det man håller på med eftersom det i teorin leder till högre priser och/eller sämre villkor för konsumenten.

Riktar du dig bara till företag som använder Fair Trade-märkning på produkterna? Då har du skapat ett minipol där bara Fair Trade-märkta produkter ingår.

Riktar du dig bara till lokala företag? Minipol.

Tecknar du ramavtal som innebär en exklusiv rätt för ett företag att sälja varor eller tjänster? Minipol.

Upphandlar du en tjänstekoncession som innebär att ett företag ska driva parkeringsplats i utbyte mot att denne själv får ta intäkterna som parkeringsplatsen genererar? Minipol.

I samtliga situationer ovan finns det ett värde för företagen som lämnar anbud att du ställer vissa krav som begränsar marknaden och/eller att de har möjlighet att vinna ett ramavtal/koncessionsavtal som begränsar konkurrensen från andra aktörer. Den rätten kan vara värd mer eller mindre pengar för ett företag, och det är inte alltid så lätt att som konsument se vad företag tillmäter värde.

Jag tänker ganska ofta på en föreläsning jag hörde för några år sedan, innan pandemin, där Liseberg (som ju är ett kommunalt bolag) pratade om hur man gjort en upphandling av inköp av läsk för försäljning. Förutom att anbudsgivarna kunde konkurrera genom priset på produkterna som Liseberg skulle köpa in, så kunde anbudsgivarna också lämna en ersättning som de var villiga att betala till Liseberg för rättigheten att vara exklusive leverantör av läsk till nordens största nöjespark. Det visade sig att anbudsgivarna var villiga att betala väldigt mycket för den rättigheten. Hur tänkte dem? Tja, kanske såg de ett värde av att tusentals besökare varje dag ser leverantörens produkter i ett sammanhang som genererar positiva känslor. Eller så handlade det om något helt annat. Poängen är att om man inte öppnat för möjligheten för leverantörerna att konkurrera med ”marknadsvärde” som en parameter i utvärderingsmodellen så hade kanske det värdet tillfallit leverantörerna istället för Liseberg.

Minipol har ett värde. Se till att merparten av det värdet tillfaller dig som kund istället för leverantören, så har du gjort en lyckad upphandling!