Enskild väg

Bor du vid en enskild väg? Då kan du som fastighetsägare ha ansvar för vägen tillsammans med andra som bor eller äger fastigheter längs den. Här förklarar vi vad en enskild väg är, vem som ansvarar för drift och underhåll och hur du tar reda på vad som gäller för just din väg.

Vad menas med enskild väg, till skillnad från kommunal eller statlig?

Allmänna vägar ägs av staten genom Trafikverket efter beslut enligt väglagen. Trafikverket erhåller en vägrätt för att kunna vara huvudman men vanligtvis låter man fastighetsindelningen vara orörd.

Kommunala vägar ägs av kommunen genom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap eller genom kommunalt väghållningsområde efter beslut enligt väglagen.

Om väghållaransvaret styrs genom en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap löser kommunen in vägen och blir ägare till den. Om det är ett kommunalt väghållningsområde efter beslut enligt väglagen erhåller kommunen vägrätt, på samma sätt som när Trafikverket är huvudman. Fastighetsindelningen ändras normalt sett inte.

Alla andra vägar är enskild väg. Exempel på vägar med enskilt huvudmannaskap:

• Detaljplan med enskilt huvudmannaskap – gemensamhetsanläggningar inom planområdet
• Gemensamhetsanläggningar inom kvartersmark i detaljplan
• Gemensamhetsanläggningar utanför detaljplan
• Servitut
• Marksamfälligheter
• Vägar helt utan reglering

Cirka 76 procent (43 600 mil) av Sveriges vägar är enskilda.

Hur förvaltas en enskild väg?

En enskild väg förvaltas oftast av någon typ av gemenskap som består av dem som har någon fastighet längs vägen. Detta kan göras på olika sätt.

En gemensamhetsanläggning har både en rättighet att ha en väg och en skyldighet att sköta den och följa anläggningsbeslutet som Lantmäteriet tagit. En gemensamhetsanläggning innebär en rättighet att bruka marken och är dagens motsvarighet till vägförening eller vägsamfällighet.

En marksamfällighet reglerar ägandet i marken och innebär att en fastighet som är delägare har rätt att använda vägen men har ingen skyldighet att sköta den. Samtliga delägare måste vara överens om samtliga åtgärder, annars får man inte göra dem. I äldre marksamfälligheter speglar delägarkretsen sällan eller aldrig användarkretsen vilket ofta skapar problem.

Ett servitut innebär en fastighet har rätt att sköta en väg på annans mark i enlighet med Lantmäteriets beslut. Fastighetens rätt att sköta vägen innebär dock inte att den är skyldig att göra det.

Både gemensamhetsanläggningar och marksamfälligheter kan förvaltas genom delägarförvaltning eller genom samfällighetsförening. I en delägarförvaltning måste alla delägarfastigheterna vara överens om åtgärder. I en samfällighetsförening är alla delägarna medlemmar. Styrelsen får mandat för de andra medlemmarna att sköta det löpande underhållet. Det finns även andra former av förvaltning men de har inte samma juridiska trygghet och är inte lika vanliga.

En ordnad förvaltning är oftast ett krav för utbetalning av bidrag. Det blir också lättare att ordna med skyltning, hantera felparkeringar med mera.

Vem står för drift och underhåll?

Väghållaren är den som ansvarar för drift och underhåll av vägen. Själva arbetet kan utföras av en driftentreprenör. Andelstalet för drift och underhåll styr hur stor andel av driftkostnaderna den enskilde ska stå för. Viktigt att tänka på är att en vägförening som finansieras till 50 % eller mer av bidrag kan vara skyldig att upphandla drift i enlighet med LOU (Lagen om Offentlig Upphandling).

Vad är en väghållare?

Den som bor längs en enskild väg är oftast väghållare via en gemensamhetsanläggning.

Väghållaren är den som har det formella ansvaret för byggnation, drift och underhåll av vägen. Väghållaransvaret kan inte avtalas bort, varken ensidigt eller i överenskommelse. Väghållaren är den som ger tillstånd till, till exempel nyanslutningar, parkeringsfickor i anslutning till vägen eller grävtillstånd för en ledningsägare.

Om vägen inte sköts och det orsakar skada på person eller egendom, så är det väghållaren som är ansvarig.

Hur fungerar andelstal?

I en marksamfällighet anger andelstalet med hur stor andel en fastighet är delägare i marken.

I en gemensamhetsanläggning finns det två olika typer av andelstal: Andelstal för utförande respektive andelstal för drift och underhåll. Alla delägande fastigheter har ett av varje av dessa andelstal. Andelstalet för utförande visar hur mycket en fastighet ansvarar för när anläggningen ska byggas eller genomgå en genomgripande renovering medan andelstalet för drift och underhåll är det som används mest eftersom det visar hur stort ansvar fastigheten har för det löpande underhållet.

Hur får jag reda på vad som gäller för min väg?

• Kolla på ”Min fastighet” hos Lantmäteriet, där kan finnas information om du är med i en gemensamhetsanläggning eller om du har servitut.
• Vissa äldre anläggningsbeslut eller beslut om servitut är inte registrerade i Fastighetsregistret. Det betyder att du kan vara delägare i en gemensamhetsanläggning eller ha ett servitut utan att du ser det där.
• Om du bor inom detaljplanelagt område kan du titta i gällande detaljplan.

Vad gör jag om det inte är någon ordnad förvaltning?

• Om det helt saknas rätt till väg och det finns ett behov av att formaliseras, så görs detta genom en Lantmäteriförrättning. Du kan som berörd fastighetsägare ansöka till Lantmäteriet. Om ett servitut bildas kan du bli skyldig att betala ersättning till den fastighetsägare som upplåter marken. Om du ansöker om bildandet av en gemensamhetsanläggning blir du som ansökande skyldig att betala för lantmäteriets kostnader om du återkallar ansökan eller får avslag på den. Om förrättningen går igenom kommer samtliga delägare att dela på förrättningskostnaden utifrån Lantmäteriets beslut om hur den ska fördelas.
• Om gemensamhetsanläggning finns men har en delägarförvaltning som inte fungerar, kan du ansöka hos Lantmäteriet om att en förening ska bildas. Det räcker med att en enda delägare vill att det bildas en förening, så kommer det att bli förening i och med att själva gemensamhetsanläggningen redan finns.
• Om gemensamhetsanläggning finns, med en förening som är insomnad, kan du antingen försöka kalla till ett årsmöte själv för att få i gång föreningen igen. Det kan eventuellt vara lite svårt att ta reda på vem som är medlem i föreningen om det var länge sedan föreningen var aktiv. Detta sätt bygger dock på att alla medlemmar håller med dig om att föreningen behöver väckas till liv. Om du inte ser att detta är möjligt, eller i det fall du har en förening som inte fungerar av någon anledning, så kan du ansöka om att Länsstyrelsen ska tillsätta en syssloman. Sysslomannen går då in som styrelse i föreningen med uppdrag att få i gång föreningen igen. Kostnaderna för sysslomannen belastar föreningens medlemmar.

Länkar och dokument

• Simrishamns kommun
  
  • Bidrag och ersättningar för enskilda vägar.
    
    
• Trafikverket
  • Information om enskild väg och väghållare. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Bidrag för enskild väg. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    
    
• Lantmäteriet
  • Här kan du läsa mer om gemensamhetsanläggningar och servitut. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Samfällighetsföreningsregistret. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    
    
• Riksförbundet Enskilda Vägar (REV)
  
  • Information till medlemmar. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    
    
• Länsstyrelsen
  
  • Om samfällighetsföreningar och sysslomän. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.