Simrishamn utsedd till Sveriges miljöbästa landsbygdskommun

Ett medvetet, strukturerat arbete med samsyn på hållbarhetsfrågorna har gett framgång även på prispallen för Simrishamns kommun på Österlen.

När tidningen Aktuell Hållbarhet delade ut pris till ”Sveriges miljöbästa kommun 2023” på konferensen ”Hållbar kommun” i Stockholm, vann Simrishamns kommun på Österlen i klassen ”landsbygdskommun”.

Kommunrankningen ”Sveriges miljöbästa kommun” genomförs varje år och syftet är att mäta kommunernas ambition och aktivitet på miljöområdet.

– Simrishamns kommuns miljöarbete imponerar. Bland annat den hållbarhetspolicy som styr arbetet. Många kommuner analyserar noggrant resultaten från vår kommunrankning, både sina egna och andras. Det finns en efterfrågan på bra jämförelsematerial, därför lyfter vi också fram och synliggör landsbygdskommunernas arbete för att göra rankningen jämförbar och rättvis, säger Ylva Bergman, chefredaktör för Aktuell Hållbarhet.

Ett medvetet arbete med driv

Jeanette Ovesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn, är glad och nöjd över priset:

– Det är jätteroligt att vi blir uppmärksammade för vårt medvetna arbete. Det finns ett gemensamt driv i kommunen, hos invånare, politiker och medarbetare. När det gäller hållbarhet finns inte politisk oenighet om målen och att frågorna ska prioriteras. Däremot kan det finnas olika åsikter om vilka åtgärder och insatser som ger mest nytta.

Bakom kommunens framgång finns den styrmodell som infördes 2020, i kombination med en helt ny hållbarhetspolicy som utgår från FN:s globala miljömål, som styr arbetet med till exempel budget. När budgetprocessen är klar, får varje nämnd prioritera i sina verksamheter för att nå målen i hållbarhetspolicyn.

Våtmarker också en nyckel

En annan konkret åtgärd är återställande av våtmarker:

– Vårt arbete med våtmarker går i en hög takt. Att anlägga våtmarker är en av de mest effektiva miljöåtgärder som går att genomföra i ett intensivt, rationellt jordbrukslandskap, med många synergieffekter i olika hållbarhetsproblem, säger Åsa Simonsson, samhällsbyggnadschef i Simrishamns kommun som tillsammans med kommunstyrelsens ordförande var på plats för att ta emot priset.

– De är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden, fungerar som översvämningsskydd och bidrar till bevarad grundvattennivå. Samtidigt minskar de övergödningen av Östersjön och kan vara fantastiska rekreationsområden.

Mattias Müller, kommunens hållbarhetsstrateg, framhåller också styrmodellen som en viktig faktor:

– Det var ett modigt steg av de förtroendevalda, det får stort genomslag i kommunverksamheten, med starkt driv framåt. Kombinationen av den nya styrmodellen och den mycket ambitiösa hållbarhetspolicyn är en nyckel, att hållbarhetspolicyn föregår all beslutsplanering i kommunen.

Hållbarhetspris, Marint centrum, naturskola – med mera!

Simrishamns kommun har under lång tid involverat de som bor, lever och verkar i kommunen i miljöarbetet. Förutom att vara tidig med att inrätta en naturskola, delades kommunens hållbarhetspris ut första gången redan 2009. Pristagarna under åren har gemensamt visat hög uppfinningsrikedom, med projekt som legat i framkant, allt från att skörda regnvatten till att skapa stora solcellsanläggningar, två exempel som idag är vardag i ett klimatmedvetet samhälle.

Ett annat exempel är att Simrishamns kommun arbetar aktivt med havs- och vattenfrågor för att bidra till en bättre miljö i Östersjön. 2010 etablerades därför Marint centrum som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. Det internationella projekt man ledde för att ta hand om så kallade ”spökgarn” till havs vann Baltic Sea Clean Maritime Award i Berlin häromåret. Andra områden Marint centrum driver är projekt inom är avancerad vattenrening, mikroplast, konstgjorda torskrev med flera, ofta tillsammans med partners som exempelvis Lunds universitet.

Fakta

Rankningen ”Sveriges miljöbästa kommun” består av en nyligen genomförd enkät där 77 procent av kommunerna har svarat på 22 frågor och tre följdfrågor som rör allt från transporter till livsmedel, stadsplanering och koldioxidbudgetar.

Resultatet från enkäten räknas ihop med aktuell data från ett flertal olika externa källor, bland annat från Vattenmyndigheten, SCB, SKR, Boverket, Miljöfordon Sverige och Avfall Sverige.

Priset delas ut i fyra kategorier indelade efter SKR, Sveriges kommuner och regioners definitioner. Det handlar om:

1. storstäder och storstadsnära kommuner
2. mellanstora städer och kommuner nära mellanstor stad
3. mindre städer och tätorter
4. landsbygdskommuner