Styrmodell

Från och med 2023 har Simrishamns kommun en ny styrmodell för sin verksamhet, "Simrishamnsmodellen". Den bygger på kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning och ska på ett tydligt sätt koppla rambudget och nämndbudget till den verksamhet som bedrivs.

Processen styr hur vår kommun planerar och följer upp genomförandet av verksamhet och ekonomi. Syftet är att ge bästa möjliga förutsättningar för beslutsfattande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och i verksamheterna. Styrmodellen är till för att genomföra de politiska ambitionerna och på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten och därigenom säkerställa det vi levererar till medborgaren.

Modellen innebär att man jobbar med rambudget, uppdrag och kommunfullmäktiges mål (mål för god ekonomisk uppföljning). Nämnderna ska återkoppla hur man tänker uppnå de mål som kommunfullmäktige tagit. Kommunfullmäktige kan ge uppdrag till nämnder och nämnderna kan i sin tur ge uppdrag till sina enheter.

En grundläggande princip i styrmodellen är att beslut ska tas på lägsta möjliga beslutsnivå. Det innebär exempelvis att rutiner som enbart beskriver hur något ska göras och som inte har något politiskt innehåll beslutas av tjänstemän. Frågor som enbart berör verksamhet inom en nämnd beslutas av nämnden, medan beslut av mer övergripande karaktär beslutas av kommunstyrelsen i sin samordnande roll. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, som beslut om övergripande styrdokument, rambudget med uppdrag, årsredovisning med mera.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige tar beslut om ramar och uppdrag och skickar till nämnderna, kommunfullmäktige utgår från vad som ska uppnås.

Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning tas fram för en mandatperiod, men bör revideras varje år. Årligen sker en avstämning om de politiska ambitionerna uttryckta som mål för god ekonomisk hushållning är genomförbara utifrån given budget. Målen ska vara uppföljningsbara, det vill säga att det ska vara möjligt att avgöra om målen har uppfyllts. Återkoppling till kommunfullmäktige sker genom att nämnderna återrapporterar hur de håller budget samt hur man genomför uppdragen. Återrapportering kan ske hur många gånger som helst per år, men minst vid två tillfällen: delårsrapport och årsredovisning. Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättningarna och årsredovisningen.

Styrdokument

Vid sidan av målen för god ekonomisk hushållning finns styrdokument på olika nivåer och för olika områden. Till exempel policydokument som beslutas av kommunfullmäktige och riktlinjer som beslutas av kommunstyrelsen. Styrdokumenten ska revideras minst en gång per mandatperiod för att avgöra relevans och behov.

Kommunstyrelsen/nämnder

Respektive nämnd upprättar årligen en nämndplan där de beskriver hur de ska utföra fullmäktiges uppdrag och arbeta för att nå målen för god ekonomisk hushållning inom fastställda ekonomiska ramar. Nämndplanen ligger sedan till grund för den verksamhetsplanering som respektive verksamhet gör inför varje år, nämnderna utgår från vad som ska göras.

Verksamhet

Verksamheterna arbetar med uppdrag inom ramen för sin tilldelade budget och bryter ner nämndplanen till verksamhetsplan. Återrapportering från verkställighet till nämnd kan också ske hur många gånger som helst beroende på behov och önskemål. Utöver återrapportering kring budgetföljsamhet och utförande av uppdrag, kan nämnden få uppföljning på olika verksamhetsmått som är av vikt för beslut och insyn i verksamheterna.

Så här ser styrmodellen ut (pdf-dokument) Pdf, 390.5 kB.