Invasiva/främmande arter

Bild: Blomsterlupin med blommor.

Blomsterlupinens kännetecken

Blomsterlupin kan bli 50 till 120 centimeter hög och bladen har långa bladskaft med 9-18 lansettlika småblad som är 7–15 centimeter långa och 1–2 centimeter breda. Blommorna sitter i en ensam lång klase som är 6 till 40 centimeter lång och har upp till 200 blommor. Blomfärgen varierar och kan vara blå, rosa, vit eller violett.

Bekämpa blomsterlupinen

Bekämpa blomsterlupinen genom att slå den innan den sätter frö, slå gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den. Växtmaterialet bör tas bort så att växtplatsen inte blir för näringsrik. Återkom till samma område senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Bilder på blad och fröskidor

Bild: Jättebalsamin med blommor.

Kännetecken av jättebalsamin

Jättebalsamin kan bli upp till 2,5 meter hög och växer ofta i stora bestånd. Blommorna är rosa och ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter, vid basen med skaftade körtlar. Blommorna hänger i fåblommiga knippen och de enskilda blommorna är 3-4 centimeter långa, med ganska kort spetsig sporre.

Bekämpa jättebalsamin

Spridning av jättebalsamin kan förhindras genom att slå den innan den blommar och sätter frö. Se till att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Senare under växtsäsongen ska växter som har grott från frön i marken på samma område också tas bort och detta ska även upprepas följande år. Var försiktig vid hantering av växten, frön och jordmassor som kan innehålla frön. De ska inte komposteras utan förbrännas eller lämnas till återvinningscentral.

Fler bilder av jättebalsamin

Bild: Jätteloka med blommor.

Jättelokans kännetecken

Jättelokan har innan blomning en vegetativ rosett med tre till fyra blad, i ett till flera år beroende på förutsättningarna. Jättelokan kan bli upp till 5-0,5 meter hög men i Sverige blir den vanligtvis mellan 1-3 meter hög. Den 5-10 centimeter tjocka ihåliga stjälken har tydliga längsgående räfflor med en gles och styv behåring, stjälken har ofta röda fläckar. Bladen kan bli upp till tre meter breda, men är vanligtvis meterstora med två par fria dubbelt tandade småblad som är utdraget spetsiga. Bladen har kal ovansida och gles behåring på undersidan.

Bekämpa jätteloka

Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området där den har växt. Använd alltid skyddskläder och glasögon, annars kan du få hudskador av växtsaften. Andra metoder är rotkapning och uppgrävning som upprepas flera gånger per säsong. Det går också att kväva växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Effektivast är att bränna blom- och fröställningarna. Delar av stam och blad kan lämnas på marken eller i kompost. Är det en liten mängd kan det läggas i hushållsavfallet, är det mycket så fråga Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (SÖRF) om du får bränna trädgårdsavfall i egen regi eller lämna växtmaterial för förbränning vid återvinningscentralen. Endast i undantagsfall bör det komposteras. Blöt i så fall ner plantorna och lägg dem i en sluten plastpåse för att ruttna. Använd täckta komposter så att fragment inte kan blåsa iväg och bidra till nyetableringar.

Fler bilder av jätteloka

Bild: Bestånd av Parkslide.

Jätte- och parkslidens kännetecken

Jätteslide och Parkslide är en seglivade växter med mycket stark spridningskraft, som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter. Parkslide är en storväxt, 50–250 centimeter hög, flerårig ört med ett bambuliknande växtsätt. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är brett äggrunda, kala både på över- och undersida och läderartade, 5–15 centimeter, med tvärt avsatt spets och tvär bas. Den blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken. Parkslide kan förväxlas med Jätteslide. Den senare har samma växtsätt men är betydligt mer storväxt, med grövre stjälk och större blad vilka har urnupen bladbas. Det finns även hybrider av Jätteslide och Parkslide som heter Hybridslide.

Fler bilder

Jätteslide

Parkslide

Bild: Närbild av en rosa vresros.

Vresrosens kännetecken

Vresros är storväxt förgrenad buske som kan bli upp till två meter hög. Stammen är rikligt borsttaggig samt med glesa grova raka taggar. Bladen hos vresros är tjocka, rynkiga, blankt mörkgröna med grova nerver med en luden undersida. Frön är inneslutna i nypon som blir mellan två till tre centimeter i diameter. Var försiktig vid hantering av vresrosen och dess fröer.

Bekämpa vresrosen

Det är enklast att bekämpa den förvildade vresrosen medan den fortfarande är liten. Vresros måste grävas upp med rötterna för att inte snabbt återkomma på platsen. Upprepa processen varje säsong tills det inte kommer fler rötter.

Fler bilder av vresrosen och dess växtsätt